Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar!

I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman.

Till att börja med:

När det rapporteras om Instagrammålet i media är det vissa saker som inte framkommer – eller rapporteras lite fel. Man kan fråga sig om medierna själva vet hur Instagram fungerar och hur lagstiftning kring sociala medier används. Min erfarenhet är ju att skolpersonal oftast saknar denna kunskap. Lyckligtvis försöker jag hjälpa de jag föreläser för att förstå sambanden i en rätt komplicerad situation. Jag hoppas att även du som läsare av bloggen blir hjälpt.

Medias rapportering om Instagrammålet.

Vad gäller kontot:

1. Det var många killar som hängdes ut på kontot gbgorroz. Inte enbart tjejer, även om det oftast framställs så i media.
2. Bilderna till texterna är i väldigt få fall kränkande – de flesta bilderna är de kränktas egna profilbilder, eller offentliga instagrambilder. Detta skapar problem (mer nedan).
3. Det var inte de anklagade som skrev kommentarerna – de skapade kontot och fick tips via KIK från bekanta till de som hängdes ut.
4. Det finns en tydlig rasism i de skrivna kommentarerna. Etnicitet och religiös tillhörighet är ofta förekommande. Det är även klart riktat mot vissa områden i Göteborg. Tex: ”XXX spelar värsta muslimen men har legat runt med hela Biskop, Bergsjön och Angered.”, ”XXX bor i Kungsbacka men har legat runt i Tynnered, Hammarkullen och Backa.”, ”Jävla juden tar allt bakifrån…”

Vad gäller rättegången:

Enbart de som har dokumentation över att de blivit kränkta är målsägande. Med andra ord – händer något sådant här på nätet skall du se till att dokumentera det. Lär dina elever att dokumentera – hur de tar screenshots på dator och mobil. Som lärare och skolpersonal måste du givetvis kunna detta själv så att du kan dokumentera händelser.

Att anmäla och utreda liknande händelser:

Flera elever försökte anmäla kontot och de kränkande kommentarerna som var skrivna om dem innan de s k upploppen skedde på tisdagen den 18 december.  Detta lyckades inte. Det beror främst på att Instagram är en amerikansk tjänst och att det är en bildtjänst. Det man anmäler är bilder. Företaget tyckte att det var märkligt att personer anmälde sina egna profilbilder som kränkande. Att kontakta Instagram och förklara att texter är kränkande verkar inte gå. Det går inte att hitta mailadress till företaget och det är många lärare och elever som letat.

Polisen lyckades spåra Ip-nummer med hjälp av Instagram. För en privatperson är det väldigt svårt att få kontakt med företaget. Polisen har normalt sett även de väldigt svårt att få kontakt med bolag som Instagram. I detta uppmärksammade fall kunde man enligt Metro hävda att det var fara för någons liv. Oavsett om det är lätt eller svårt att lyckas med en anmälan, uppmanar polisen att alltid anmäla liknande händelser.

Efterspelet till själva upploppen:

Utanför Plusgymnasiet blev det upplopp. En mobb hade samlats för att göra upp med en person som de trodde var skyldig till kränkningarna. Det ledde till att oskyldiga misshandlades. Handlingen byggde alltså på mycket dålig källkritik – en situation som hade kunnat sluta mycket värre än den gjorde. Allt byggt på okunskap hos de som bor i de områden som pekades ut i de kränkande kommentarerna. Det är här Husby kommer in. I dagens Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/sverige/forskare-politiker-far-bara-stort-ansvar/

Här pekar forskarna på faktorer som leder till upplopp.

”Professor Bo Malmborg vid kulturgeografiska institutionen i Stockholm […]pekar på tre avgörande faktorer:

Hög andel socialbidragstagare.

Hög andel ungdomar.

Stor isolering, det vill säga de boende i området träffar bara andra människor från samma område och med samma dåliga anknytning till majoritetssamhället.

Då uppstår en ömsesidig misstro.

–  Invånarna misstror polisen. Men polisen tenderar också att bunta ihop invånarna i området. ”Här bor bara invandrare”. Man ser inte längre befolkningen som individer och det påverkar polisens agerande.”

I Göteborg skedde upploppen i de centrala delarna av staden och inte ute i förorten, men konflikttänket fanns där vilket syntes t.ex. i detta inlägg:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16131454.ab

De två misstänkta tjejerna som låg bakom är anklagade. Vad händer då med de som låg bakom upploppen? Hur skall man få dessa människor att inte upprepa sitt agerande? Vems är ansvaret? Skolans? Elevernas? Föräldrarna? Skolledarnas? Polisens? Mitt svar: Det är allas ansvar.

Vill ni ha hjälp med juridiken kring dessa frågor – kontakta gärna Karl Dahlstrand på Cybernormer vid Lunds Universitet.

Ni kan även kontakta forskarna Marcin de Kaminski och Elza Dunkels med frågor här:

http://ask.fm/ungaonline

Ett inslag från föreläsningarna vi hade i Borås:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5542857

Vi vill gärna även påminna och tipsa om denna väldigt goda guide till vad man kan göra för att förhindra nätmobbning. Vad man kan göra när det skett och hur man diskuterar frågorna:

https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnxjb3N0aXMwODAxfGd4OjczYTQ5YTdkMzlkOTk3NTk

Här är ett tips på hur man kan arbeta med inställningar på Instagram:

http://www.safekids.com/2013/05/05/instagram-photos-of-you-what-parents-need-to-know/

Kontakta även gärna oss på Filmpedagogerna.

Fira pressfrihetens dag med flera tips från Filmpedagogerna!

Idag 3:e maj är det pressfrihetens dag. Vi tänkte att passa på att tipsa er om flera bra resurser, publikationer etc på ämnet:

Filmpedagogerna Folkets Bio är ju numera partnerorganisation med UNESCO. Som sådan har vi nu i flera månader arbetat med the Freedom of Expression Toolkit. Denna publikation finns numera online och möjlig att ladda ner för alla.

Freedom of Expression Toolkit | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.

Denna Toolkit innehåller material och inte minst övningar som är mycket intressanta att arbeta med gällande just yttrandefrihet och inte minst demokrati. För vad vi med våra värderingar ser som givet är ju inte säkert att andra ser – därmed kan man inte säga att vår syn på yttrandefrihet är den rätta eller mest demokratiska. Toolkiten är på engelska – men det finns många övningar och scenarios att öva på.

Förra veckan var ju Filmpedagogerna i Kairo på MILID-möte. Där lanserades boken:

MILID Yearbook 2013: Media Information Literacy & Intercultural Dialogue. Red.  Ulla Carlsson & Sherri Hope Culver. Den kan ni ladda ned och läsa här.

Ulla Carlsson var aktuell igår på SR och talade om behovet av MIK i skolan. Hon säger bl.a. Det krävs snabbt en nationell policy för Medie- och informationskunnighet i de svenska skolorna. Annars kommer kunskapsklyftorna att öka ytterligare, Lyssna på hela inslaget här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5522883

TU:S Mediekompass har många bra och spännande övningar, samt bra och intressanta länkar. Läs mer här:
http://www.mediekompass.se/lektionstips/57-demokrati/14999-demokrati-pressfrihetens-dag-3-maj

Myndigheten för Radio och TV har precis kommit ut med en rapport om marknaden för rörlig bild. Intressant läsning om var TV marknaden är på väg i Sverige.

Sedan har vi massor av bra aktuella tips med rörlig bild:

Från Newsroom – denna inledning har varit mycket bra för att inleda samtal om nyheter, vad journalistik är och inte minst behovet av yttrandefrihet.

Sedan har vi många klipp aktuella klipp från Daily show:

Som detta som – som handlar om betydelsen av granskande journalistik och kopplar samman till Newsroom:

Efter bombningarna i Boston gjorde Daily Show på sitt eget lilla snygga sätt upp med brist på journalistik hos CNN och New York Post:

Och samma vecka Fick FOX News välförtjänt kritik för hur FOXNews när de passar passar på att vilja främja tortyr, brott mot mänskliga rättigheter och andra ”petitesser”.

Eftersom Filmpedagogerna redan samarbetar med Kairos universitet och kommer att arbeta vidare – tänkte vi passa på att även denna pressfrihetens dag passa på att tipsa om denna intervju:

Exclusive – Bassem Youssef Extended Interview Pt. 1

del 2:

Ted-ed på TV- TED Talks on PBS

Vi har skrivit om TED-ed förut. Vi använder TED-ed en hel del i vår undervisning gör du det? Nu kommer Ted-ed på TV. Vilket du kan läsa mer om här:

Education leaders deliver first TED Talks on PBS | TED Talks Education | PBS.

Så TED-ed – för er som inte känner till det. Det är kopplat till TED.com. På Ted-ed finns massor av färdiga lektioner. Det fiffiga med TED-ed är att man själv kan skapa flippade lektioner utifrån klipp som finns på nätet. Så arbetar ni ofta med specifika YouTube-klipp kan ni skapa lektioner med frågor etc utifrån klippets innehåll. Sedan finns det mycket bra material som är skapat speciellt för TED-ed. Här är följer en del av de klipp vi testat och använder med elever:

What makes a hero – En fantastisk film om hjältens resa:

Capturing Authentic Narratives:

Questions no one knows the answer to:

Shakespeare insults:

Rethinking Thinking:

How fiction can change reality:

Det finns många många fler på TED-ed missa inte dessa med all säker het finns det klipp till ditt ämne i skolan. Undervisar du inte? Här finns massor av bra klipp att använda för att bilda sig själv.

Den 7:e maj kommer TED-ed på TV tills dess kan du fynda på deras hemsida.

Iron man 3 – Serier, film och reklam.

Serier och film. Inget nytt under solen. Just nu dyker solen upp och med den sommarblockbustersäsongen. På senare år har just denna säsong förlitat sig på filmer baserade på serietidningar. I år kommer vi snart få se Thor 2 – The dark world och Kick-ASS 2. De som är stora seriefans ser mest fram emot Wolverine, Man of steel och filmen som har premiär denna vecka: Iron man 3D. Första Iron man var helt fantastisk. Del 2 var inte lika bra i mitt tycke. Nu kommer då 3:an i 3D.  Marvel studios håller till hos filmbolaget Paramount. Dessa har under senare år byggt om, och byggt upp sitt universum från en ny grund. Denna grund har blivit the Avengers. Iron Man och Thor filmerna pekade båda fram emot the Avengers-filmen och Iron Man 3  pekar tillbaka till Avengersfilmen. Av trailern att döma kommer även Thor: The dark world peka tillbaka till Avengersfilmen.

Som åskådare är detta en lite frustrerande utveckling. För jag vet att det är så serier fungerar – både TV-serier och serietidningar. Men filmer skall helst klara av att stå på egna ben. I Iron man 3 – påverkar det som hände i Avengersfilmen i högsta grad Tony Stark/Iron Man. Han får panikattacker, han kan inte sova och hans privatliv krackelerar. Till detta läggs då en handling som handlar om en terrorist som kallar sig ”the Mandarin” – som hotar USA:s president.

Är då Iron Man 3 en intressant film för pedagogiska sammanhang? Det finns en del saker att arbeta med i olika ämnen. Arbetar man med reklam, marknadsföring, entreprenöriellt lärande så är denna film intressant att studera. Hur skapar man man och bygger upp inte bara ett utan flera varumärken samtidigt. Låt eleverna studera och fundera över hur man bygger upp flera varumärken inom samma idé. Hur fungerar de mindre enheterna Iron Man, Thor, SHIELD, HULK – inom den störren enheten the Avengers – men även inom de större enheterna Marvel, Marvel studios och Paramount. Iron man 3 har även löjligt mycket produktplaceringar – Så arbetar ni med reklam kolla upp dessa – det är även så att all denna produktplacering börjar skapa problem i en global värld. Läs mer om det här.

Det finns en del annat intressant tankegods att tala om i skolan kring filmen. Filmen handlar ju bland annat om en terrorist men det intressanta med denna film är ju frågan kring hur och varför skapas terrorister. Gillar man konspirationsteorier – så har Iron Man 3 med en av de populäraste kring terrorism och 9/11. En annan intressant fråga som finns med i filmen är den kring det militärindustriella komplexet och frågan om man verkligen skall forska på saker som väldigt lätt kan användas till militärt bruk? Man har tom gjort en liten film på temat:

Filmtips: Warm Bodies och att arbeta med Zombiegenren i skolan.

Det var väl egentligen bara en tidsfråga, tills vi skulle få en romantisk film med Zombies. För nu har äntligen Warm Bodies premiär i Sverige. Man kan tycka att romantik och Zombies inte riktigt hör ihop – men visst gör väl det? Som vuxen är det lätt att fundera över ungas fascination av vampyrer, varulvar och zombies just nu, för att inte tala om hur bra Science Fiction och Fantasy går i målgruppen unga (YA Young Adults som de de kallas på engelska).

Men Zombies och romantik – går inte det emot själva Zombiegenren? Egentligen inte. För som i alla genres uppkommer undergenrer. Skillnaderna mellan olika vampyrberättelser blir ju rätt tydlig när man jämför tex Twilight, Vampire Diaries och True Blood – för att ta tre berättelser som är mycket populära bland unga. Inom Zombiegenren finns ju en hel del underkategorier. Ursprungligen har ju zombiefilmerna varit berättelser med mycket samhällskritik – speciellt de skapade av George A. Romero. Det handlar om kritik av vårt kapitalistiska system, där förenklat vår konsumtionshets gör oss till Zombies. I kontrast till detta ställs frågan: vad gör oss till människor? Och vad skapar lycka?

På senare tid har Zombiegenren utvecklats – det som främst var en filmgenre börjar allt mer flytta över till böcker för att sedan flytta tillbaka till filmen. En av sommarens stora filmer är World War Z baserad på boken med samma namn. Det är en berättelse som utspelar sig i en hel värld drabbad av Zombies som spridit sig som en pandemi från Kina. Som vanligt är det inte helt svårt att koppla till vad som händer i vår värld just nu med fågelinfluensa etc.

Det land som har varit bäst på att sprida vidare zombietradtionen är Storbritannien. I filmform så har de gjort den ultimata zombiegenrefilmen Shaun of the Dead som både driver med och hyllar genren. Zombies som sjukdom har även engelsmännen lyckats sprida på ett förtjänstfullt sätt med 28 dagar och 28 dagar senare. I höstas kom Cockneys Vs Zombies.

Men romantik och zombies? Kan det gå ihop? Den amerikanska filmen Zombieland är ju en i grunden romantisk film klädd i zombiedräkt – så på ett sätt är det redan gjort tidigare:

Den mycket underhållande boken Pride and Prejudice and Zombies

http://en.wikipedia.org/wiki/Pride_and_Prejudice_and_Zombies – bygger på Jane Austens klassiker och blandar hennes prosa med klassiska zombielement.

Så över till Warm Bodies – romantik och zombies. En zombie blir ihop med en mänsklig tjej – går det? Som vanligt med zombiefilm så hamnar vi i tematiken om vad det innebär att vara människa. Som de flesta genreberättelser våra elever konsumerar idag är ju detta en evig fråga – som det sägs i Spider-man – det finns bara en berättelse – Vem är jag? Lite samma sak är det ju med alla dessa berättelser om vampyrer, zombies och varulvar – vem är jag? Vad är viktigt i livet egentligen? Sedan finns ju en viktig aspekt till som tilltalar unga – tematiken kring liv och död – vad innebär det att vara levande och går det att bemästra sina fysiska behov – är vi människor eller djur?

Warm Bodies bygger på en bok av Isaac Marion (som jag inte har läst)

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0099549344

Den är dock berättad på samma sätt i bokform som Twilight och Hunger Games dvs i första person – i detta fall – utifrån zombien R. Filmen är också berättad på detta sätt. I filmen så funkar det faktiskt riktigt bra med berättarröst vilket annars kan förstöra de flesta filmupplevelser. Hur det ser ut och låter i filmen kan ni se här genom att studera filmens första 4 minuter – filmens anslag.

Är då detta en film som lämpar sig att arbeta med i skolan? Ja.

Låt mig ge några pedagogiska ingångar:

Arbetar ni med Shakespeare? Då kanske denna kärleksberättelse med R och Julie kan vara en spännande tolkning att jämföra med Shakespeare drama om Romeo och Julia.

Arbetar ni med film och litteratur? Då passar filmen för att jämföra och diskutera litterära och filmiska genres, berättarperspektiv, hjältens resa och dramaturgi.

Jobbar ni med film och media – är filmen intressant för att studera hur man arbetar med bild och musik för att förmedla mening. Mycket av filmens kommunikation mellan karaktärer och med oss som åskådare fungerar genom musik.

Arbetar ni med livskunskap – den eviga frågan: Vad gör oss till människor?

Zombies är populärt bland dagens unga. I USA är en TV-serie om zombies den populäraste TV-serien – nämligen the Walking Dead. Detta är en TV-serie som bygger på seriealbum och som har riktigt bra svensk lärarhandledningar som ni finner här. Rekommenderar även att kolla in TV-spelet Walking Dead som verkligen har tagit historieberättandet ett steg längre inom TV-spelsgenren.