OMSLAG – 100 år av Kvinnokamp – Svenska Kvinnors Vänsterförbund 1914 – 2014

OMSLAG OMSLAG OMSLAG

Är du kund eller medborgare? Vill du skyddas eller stärkas?

För en månad sedan hölls det första ”European Media and Information Literacy Forum i Paris. Underrubriken var ”Global Alliance for Partnerships on Media and Information Literacy”. Den är det första stora försöket att närma EU och FN i frågor om Medie- och Informationskunnighet, MIK.

MIL Forum 2014Eifeltornet                                                            Utsikt från personalrestaurangen på UNESCO-kontoret

Från våra Nordiska grannländer skickade man många kollegor från både myndigheter och organisationer. Förutom Nordiska Ministerrådets Per Lundgren var de enda svenska representanterna Ulla Carlsson vid NORDICOM och Johan Holmberg och Fredrik Holmberg vid Folkets Bio Filmpedagogerna. Det stämmer till eftertanke. Vadan detta kompakta svenska ointresse för ett så viktigt evenemang?

Förvisso har Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen rapporterat om ATT konferensen ägde rum i sitt inlägg ”Kunna koda av lika viktigt som at kunna koda”, och citerat några deltagare. Och kanske kan man se konferensen mer som en viljeyttring än en konkret manifestation av politiskt mod och handlingskraft, men den fäster strålkastarljuset på oerhört viktiga förhållanden i våra samhällen idag, och tyvärr även på bristen på koordinerat engagemang från svensk sida.

Alton invider konferensen

Alton Grizzle vid UNESCO inleder konferensen

Vad är då MIK?

Globalt sett, i ett EU-perspektiv, i Norden, i Sverige, i din kommun och ditt klassrum?

European Media and Information Literacy Forum är intressant för utvecklingen av synen på vilka kunskaper som är nödvändiga för medborgare idag och i framtiden. Vad skiljer då Europa från resten av världen i dessa frågor?
Det som förenar är att både FN och EU tar sitt avstamp i utbildningssystemet även om det naturligtvis handlar om alla medborgare i hela samhället. Vuxna och äldre resonerar man om lite i förbifarten. Det är som att man givit upp om de äldres öde och nästan enbart fokuserar på barn och ungdomar. Tyvärr sker det alldeles för lite även bland de yngre och arbetet går förfärande långsamt. Därför är konferensen ändå ett lovande initiativ för att försöka skapa en samsyn på hur vi skall gå till väga.

I dagarna släpptes en ny bok av Nordicom:  Medie- och informationskunnighet i Norden.
Professor Ulla Carlsson skriver ett bra förord men även en introduktion med rubriken: ”Varför är medie- och informationskunnighet så viktigt?” Det är mycket bra och borde vara obligatorisk läsning för alla som är intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Inte minst politiker och beslutsfattare.

mik_i_norden_2014Ulla Carlsson                                                                                                     Ulla Carlsson

Nedan citeras det sista stycket i Jon Dunås efterföljande kapitel med titeln Medie- och informationskunnighet i de Nordiska länderna. Det är klargörande för det internationella perspektivet, och belyser även var Sverige står.

”UNESCOs och EU:s olika begrepp
De olika begreppen kan när de används vart och ett ha olika betoning och omfattning beroende på sammanhang och syfte. Men media and information literacy (MIK), som UNESCO använder, är som begrepp generellt sett ändå vidare än media literacy och digital literacy (competence, skills), som används i EU-sammanhang och som båda ryms inom det första begreppet. MIK inbegriper såväl medier som andra informationskanaler, och analoga som digitala former. Utgångspunkterna för hur begreppen används skiljer sig också åt, även om de i vissa delar också tangerar varandra.
UNESCO utgår från ett medborgar- och demokratiperspektiv och åsikts- och yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet. MIK ses som en förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna ta del av denna rättighet.
I EU-sammanhang är ledorden i huvudsak innovation och tillväxt, social inkludering, konsumentskydd och skydd av barn och unga. Europarådets användning av begreppet media literacy har beröringspunkter med såväl UNESCOs (medborgarperspektivet) som EU:s (den digitala klyftan, skydd av barn och unga).”
Jon Dunås i Medie- och Informationskunnighet i Norden (Nordicom 2014)

Du kan beställa Medie- och Informationskunnighet i Norden  här:    Nordicom

(Underligt är att inte Folkets Bio Filmpedagogerna alls är nämnda i denna skrift eftersom vi lyfts fram som ett av fyra goda exempel i den Europeiska undersökningen MIL Policies in Europe, se nedan.)

 

Protect – Empower

Vill du bli beskyddad eller vill du stärkas som medborgare?

Det sades mycket intressant och spännande på konferensen i Paris, och jag skall citera några talare nedan, men frågan är om inte det viktigaste med mötet var att det blev en diskussion om definitionen om synen på vilka vi människor egentligen är och vilka samhälle vi vill leva i. Om man hårddrar det så sår valet mellan mellan ett mer mekaniskt, ekonomiskt synsätt på oss medborgare, och ett bredare perspektiv med medborgarskapet och mänskliga rättigheter i fokus. I Europa ligger fokus mer på handhavande (competency, skills) och skydd av de svaga. I UNESCO-perspektivet ligger fokus på mänskliga rättigheter och på att stärka (empower) oss medborgare.

José Manuel Perez TTornero                                                 Mångsysslaren José Manuel Perez Tornero

Consumer – Citizen

Är du i första hand Konsument eller Medborgare?

Doktor José Manuel Perez Tornero knöt an till det franska slagordet: Frihet, jämlikhet, broderskap, för att knyta an till historien och platsen vi befann oss på, men ville betona att vår identitet inte ligger i dåtiden utan i framtiden. Att vi behöver nya berättelser som inte främst ser oss som konsumenter. (Uttrycket är idag Frankrikes motto och pryder de franska euromynten. Har myntet i sig och dess värde idag överskuggat den inpräntade devisen?) Tornero hävdade att vi inte får bli för snäva i våra synsätt då vi diskuterar medie- och informationskunnighet.
”We need to talk about ALL literacy, not only new.”
”We need to talk about ALL mediums and ALL education.”

Begreppet MIL (MIK) diskuterades ur många aspekter och med stor öppenhet. Ingen bör känna sig exkluderad från diskussionen utan som en likvärdig part när innehållet i begreppet formuleras. Tendensen är ändå att då det introduceras så ”låses det in” och avgränsas av dem som använder det och låter det definiera den verksamhet som redan finns där. Vi får inte drabbas av tunnelseende, och inte fragmentera verkligheten. Vi måste vara bättre än så. Bredden i begreppet får inte gå förlorad. Vi måste bevara ett holistiskt synsätt och se MIK som en process, och inte en färdig produkt. Att det handlar om hela världen och alla medborgare. Att det inte bara handlar om nya fenomen utan om allt vi människor gjort genom historien. Detta är viktigt eftersom det i grunden är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter som ligger i vågskålen då vi värderar vilka verktyg som framtidens medborgare bör äga. Samtidigt är det i mångas ögon fortfarande för brett och ohanterligt. Att en specificering och avgränsning måste ske förr eller senare var alla eniga om, men det får inte ske alltför tidigt. Matteo Zacchetti från EU-kommissionen sa lite frustrerat att: ”MIL is about many things, but it cannot be about too many things.”

Divina och Matteo                                               Divina Frau-Meigs är professor i Mediesociologi vid Université Sorbonne Nouvelle, Frankrike                                                              Matteo Zacchetti är biträdande chef vid Mediaprogrammet vid Europakommissionen.

Flera vittnade om lärare och skolpolitiker som önskade sig tydligare instruktioner och definitioner. De flesta på mötet oroade sig för farorna med inlåsning.
Professor Divina Frau Meigs vid universitetet i Sorbonne berörde den senaste tidens fokus på att lära ut kodning i skolorna. Enligt henne var detta synsätt ett felslut. Med kodning följer inte per automatik en förmåga att avkoda. Vi når längre och
har mycket större nytta av lära oss att avkoda. Hon gav även en känga åt politikerna som håller med om allt som konferensen står för, men som inte visar politisk vilja i sina beslut.
”Today we fund IT, but we need to fund MIL”              sa hon med anledning av politikernas förkärlek för teknik och ekonomi. Hon följde upp med;              ”You do not fund, therefore you cannot have.”
Frau Meigs presenterade även en undersökning om MIL Policies in Europe

Det svenska perspektivet ges av Michel Forsman vid Södertörns högskola:

I denna Europeiska rapport finns dock Filmpedagogerna med som ett av fyra exempel på Good practices. Där nämns UR, Filmpedagogerna, Mediekompass och Statens Medieråd.

tabellGlobal profile

Bristen på politisk tydlighet och viljekraft i dessa frågor, och bristen på resurser, gör att man idag breddar bilden för fler aktörer än enbart traditionella myndigheter och institutioner och allt oftare talar man om ”stakeholders” i sammanhanget. Genom att förstärka de nätverk vi berörda ingår i kan vi bättre utnyttja de resurser vi har. Därför presenterades flera nya plattformar för samarbete och framför allt ett nytt UNESCO-initiativ, GAPMIL, Global Alliance for Partners on Media and Information Literacy, och dess Europeiska gren.

Carolyn                                         Carolyn Wilson – Ordförande i GAPMIL, bland mycket annat.

Ordförande Carolyn Wilson (som föreläste om MIK vid första MIK-dagen i Göteborg 2013) avslutade sin presentation av GAPMIL med en bra definition av MIL/MIK, av literacy eller kunnighet som vi säger i Sverige:

FINAL THOUGHTS… ”Literacies are not things we develop just for the sake of developing them. We develop them to do certain things, become certain kinds of people and create certain kinds of societies. And so the most basic, underlying question governing the development of [media and information] literacies are: `What do you want to do with them?´, `Who do you want to be?´ and `What kind of society do you want to live in?´                                                                                                                                                 Carolyn Wilson

10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10

Vem kontrollerar nätet? Var med och kontrollera nätet! Idag är det dags :)

Reset the net

I dagarna händer bra saker vad gäller kontrollen av oss som rör sig på nätet, och kontrollen av själva nätet. Det är lätt att känna sig liten och obetydlig, övervakad och utnyttjad på en så otroligt komplicerad arena som Internet, men du är inte maktlös. Du kan återskapa din integritet på nätet. Nu är det dags att visa din makt. Det är dags att vara lite aktiv. Att visa Storebror vad du tycker. Nedan kan du läsa hur du gör.

Din information är en vara som säljs av världens största företag. Din information samlas och sparas av världens mäktigaste institutioner. Har du fortfarande någon integritet? Upprördheten är stor även bland vanliga människor efter Snowdens avslöjande, men borde inte en sådan ilska få oss att agera? Är det inte dags att vi gör det vi faktiskt kan?

På årsdagen av visselblåsaren Edward Snowdens första publicering av information från och om NSA lanseras en global kampanj mot övervakningssamhället, ”Reset the Net”.
Don´t ask for your privacy – Take it back!

 

En film om Reset the Net:

Skärmavbild 2014-06-05 kl. 12.40.24

 

Hur gör jag då? Här hittar du en infographic om hur du gör, steg för steg:

Infographic

 

Flera stora websidor inklusive Amnesty International och Greenpeace stödjer aktionen berättar The Guardian i veckan:

organisationer

Edward Snowden själv stöder naturligtvis initiativet:

Edward Snowden

Samtidigt lanserar Google en gratistjänst på Chrome som gör dina mail säkrare.                              Vill du skicka all din korrespondens på vykort eller vill du att det skall ligga i ett förslutet kuvert?

Google

Begrepp, organisationer, lagar och regler som rör internet och som därmed påverkan oss dagligen surrar förbi i nyhetsflödet. SOPA, TPB, CISPA, torrent, TTP, FRA, NSA, Nät-neutralitet och många, många andra. Företagen och myndigheterna har kunskap och resurser att navigera i dessa nya vatten. Inte många får lära sig vad dessa innebär i skolan, och hur många av oss vuxna sätter sig in i frågor som är avgörande för vårt samhälles frihet och att demokratin fortlever? Hur undviker vi att gå på grund? Svaret är naturligtvis, som alltid, utbildning.

Vem äger nätet? Det är en fråga som inte besvaras så enkelt.Komikern John Oliver redde i veckan ut begreppet nätneutralitet på ett sätt som inga vanliga nyhetsreportage lyckats med.

 

John Oliver

Han uppmanade sin publik att kommentera myndigheternas beslut på deras hemsida.               Detta är vad som hände. Wall Street Journal rapporterar:

WSJ

Angående aktivism och passivitet
Aktivism är ett ord som ofta används i negativa sammanhang i framför allt nyheter. Det kanske är dags att vi tar tillbaks det begreppet och fyller det med positiva värden.
För ett år sedan var Filmpedagogerna med vid den festliga doktorspromoveringen av juridikprofessor Lawrence Lessig i Lund. Lessig är en av grundarna av Copyrightalternativet Creative Commons och har föreläst i Sveriges Risdag om Copyright.
Det var en fröjd att höra honom tala om utbildningens roll för vårt samhälle. Lessig beskrev många hotbilder men var samtidigt hoppfull inför framtiden, men bara om vi engagerar oss i vår värld och våra samhällen genom att var aktiva medborgare. Han uppmanade väldigt konkret och tydligt alla som lyssnade till aktivism.
Världen behöver fler aktivister, avrundade juridikprofessor Lawrence Lessig.

Här kan du se en video från TED med ett föredrag han höll några månader tidigare.

Lawrence Lessig

10
10
10
10
10
10

European Media and Information Literacy Forum

Första Europeiska Media and Information Literacy Forum startar idag i Paris.

Sverige representeras av Professor Ulla Carlsson vid NORDICOM och Filmpedagogerna Folkets Bios Johan och Fredrik Holmberg. Vi hade önskat så se många fler svenska kollegor här i Paris.

Vi avundas våra Nordiska vänner från Danmark, Norge och Finland. De är många från varje land representerande institutioner, organisationer och verksamheter.

Untitled-1

10
10

PONTUS sju FILMRECENSIONER från BUFF

Pontus Palmberg gjorde sin praktik hos Filmpedagogerna. Den råkade sammanfalla med Barn- och Ungdomsfilmfestivalen BUFF i Malmö. Efter samtal med förstående föräldrar och praktiklärare bestämde vi oss för att förlägga några dagar av praktiken till biografsalongerna i Malmö. Uppgiften var att se filmer som vi var nyfikna på, och sedan skriva en recensioner på varje film enligt de diskussioner vi haft under första veckan.

Här kommer Pontus recensioner av de sju filmer han såg. Håll till godo🙂

Image

GALORE
Galore är en film för ungdomar och vuxna. Den handlar om relationerna mellan två unga tjejer i Australien, Billie & Laura, och deras jakt efter kärlek och lycka. Den är väldigt inriktad på känslor, relationer och tonåringars sökande efter lycka.
Publiken kände igen sig i karaktärerna även om det inte var så mycket ungdomar i salen, Jag tror att många kan koppla vissa av händelserna i filmen till något som de själva råkat ut för.
Det var en intressant berättelse med många närbilder som fångade ansiktsuttryck och känslor. Jag tyckte att filmen var väldigt bra och skickligt gjord, den hade en bra story som var intressant, spännande, och lätt att följa.
Det var en väldigt fin film som var mycket skickligt genomförd.

•••••

Image

THE ROCKET
Filmen utspelar sig i Laos och följer en pojke vid namn Ahlo som alla tror bringar otur. Ahlo och hans familj är på en resa genom landet på jakt efter ett nytt hem.
Filmen var bra och den innehöll fina bilder av det Laotiska landskapet. Regissören har lyckats få in en väldig dramatisk effekt i scener som visar just landskap. Den hade en väldigt bra story som var mycket sorglig, spännande, och ibland rolig.
Jag tyckte att filmen var bra. Den innehöll väldigt intressanta och spännande karaktärer som var mycket väl skrivna och det var skickliga skådespelare som gjorde ett bra jobb med att förmedla berättelsen. Man kände för karaktärerna och jag tror att den är menad för i princip alla åldersgrupper.

•••••

Image

SITTING NEXT TO ZOE
Sitting next to Zoe är en film om två tjejer som försöker bli sminkörer i Paris.
Filmen utspelar sig i Schweiz och den innehåller fina bilder av det schweiziska landskapet. Den var ganska bra och man kände med karaktärerna. Det var en ganska dyster film som fokuserar väldigt mycket på relationer mellan olika karaktärer. Det var väldigt bra skådespel förvånansvärt nog eftersom att skådespelarna kommer från olika länder. Regissören sa efter filmen att kommunikationen hade varit otroligt bra ändå och att skådespelarna inte hade några svårigheter att samarbeta.
Det var en mycket bra berättelse som var intressant och tog en ganska mörk vändning mot slutet. Jag skulle rekommendera den för äldre ungdomar.

•••••

Image

SIDE BY SIDE
Filmen handlar om två syskon på väg till Scotland på jakt efter en släkting de aldrig träffat som kan hindra dem från att separeras.
Side by Side var väldigt fin. Det var en road-movie liknande berättelse om bandet mellan syskon.
Den var duktigt filmad det var väldigt vackra bilder av det brittiska landskapet och väldigt känslosamma närbilder, karaktärerna var mycket trovärdiga och man hoppades att det skulle lösa sig för barnen, filmen var väldigt spännande och hade en bra story som var mycket intressant. Den var väldigt dramatisk och komisk. Det fanns många fasor som karaktärerna fick överkomma.

•••••

Image

SPIKE ISLAND
Spike island handlar om ett tonårsband i Manchester som ger sig ut på en resa genom England för att försöka ta sig in på en konsert där de vill ge deras favoritband sin låt.
Jag gillade inte filmen särskilt mycket eftersom det var en ganska ointressant berättelse som man hade svårt att hänga med i.
Filmen hade ett antal snygga sekvenser men annars var den inte särskilt vackert filmad. Storyn var ganska ointressant och det var inte vad jag hade förväntat mig. Jag trodde att den skulle fokusera mer på ungdomarnas försök att ta sig in på konsertområdet.
Jag tyckte ändå att den var rolig större delen av tiden. Det var väl genomtänkta skämt, och det var en rolig idé helt enkelt, men den hade kunnat vara mycket bättre.
Slutet var ganska oväntat. Jag hade trott att den skulle sluta annorlunda. Det var ett bra skådespel och ett bra koncept som hade kunnat fokusera på andra delar enligt mig.

•••••

Image

VI ÄR BÄST
Filmen handlar om tre tjejer i tonåren som startar ett punkband utan att bry sig om andras åsikter om att punken är död. De följer sin dröm och det blir en fin story. Det var bra att den uppmanar publiken att stå för sin åsikt, och att man inte ska påverkas av andras negativa tankar. Jag tyckte att filmen var lite uppdelad. Allt hände i olika episoder. Filmen hade ett bra budskap som uppmuntrar ungdomar till att vara mer självsäkra och tro på sig själva och sin egen åsikt mer.
Det var mycket bra skådespel för personer i den åldern, jag tyckte att den var väldigt bra filmad. Det var genomtänkt och man uppfattade känslorna i ansiktena på skådespelarna, och det var ett väldigt fint scenval när landskapet visades upp.

•••••

Image
LA VIE NOUS APPARTIENT
La vie nous appartient är en verklighetsbaserad film om två besvärade ungdomar som träffas på nätet och bestämmer sig för att bestiga ett berg i Österrike för att begå självmord tillsammans.
Filmen tar upp problem som många ungdomar tvingas stå ut med nu för tiden, till exempel mobbning och att man känner att man inte passar in vilket är ett ganska stort problem för många ungdomar i dagens samhälle.
Jag tycker att filmen är speciell eftersom att den mestadels fokuserar på konversationerna, känslorna, och relationen mellan ungdomarna.
Filmen var väldigt intressant och känsloladdad med bra skådespel, och lite komisk vid vissa tillfällen. Det var många intressanta diskussioner om filosofi och skillnader mellan de två ungdomarna.
Den var väldigt skickligt filmad, fint val av inspelningsplats, många stora berg och klippor, mycket natur.
Jag gillade filmen väldigt mycket. Det var en bra berättelse och den blev väldigt personlig eftersom att det bara var två karaktärer som visades över huvud taget. Detta gjorde att man kände mer för dem, och båda karaktärerna hade en intressant bakgrund.

Pontus Palmberg

10ImageImage
10
10
%d bloggare gillar detta: