Monthly Archives: maj 2013

En liten övning i mediekritik – Husby och Instagramupploppen

I media sker redan mycket rapportering om Husby. Vi tänkte passa på att ge dig praktiska tips med hur du kan arbeta med frågorna utifrån ett mediekritiskt perspektiv.

Har media något ansvar för vad som händer i Husby? Efter fyra dagars händelser brukar media själva reflektera över sin medieroll. Så nu har media börjat reflektera.

I går var det ett reportage i Kulturnyheterna om retoriken i rapporteringen:
Se det här:

CapturFiles_277

http://www.svt.se/nyhetsklipp/kultur/article1245780.svt

I Aktuellt var det ett reportage om hur utländska TV-medier rapporterade om händelserna i Sverige.

Ni kan se inslaget i Aktuellt, det börjar 12:14 in i programmet:

CapturFiles_278

http://www.svt.se/aktuellt/se-program/23-5-21-00?autostart=true

Hur arbeta med detta i skolan?

En enkel övning – jämför hur liknande nyheter presenteras från olika medier, från olika områden, från olika tider.

Be eleverna titta på rapporteringen från Husby med omnejd.

Jämför hur rapporteringen ser ut i:

Kvällstidningar: Aftonbladet, Expressen

Dagstidningar: SvD, DN, Sydsvenskan

TV: SVT, TV4

Radio: SR

Vilka ord använder man för att beskriva händelserna: Jämför rubriker – ”Det känns som ett krig”, ”Nya natt av oroligheter” etc.

Vilka är det som står för rapporteringen? Varifrån kommer dessa personer? Kommer några av reportrarna från Husby med omnejd? Vilka är det som uttalar sig? Varifrån kommer dessa personer?

Titta på bilderna – vilka bilder väljer man att använda? Titta bara som ett exempel på bilderna ovan från Svt.

Jämför med tidigare rapportering:

SR har sammanställt sin rapportering här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3230&artikel=5543630

Titta även på andra medier hur rapporteringen har sett ut över tid.

Jämför med andra områden:

Jämför med andra upplopp i Sverige i t.ex. Malmö och Göteborg. Hur har rapporteringen sett ut vid de tillfällena?

Skiljer sig rapporteringen beroende på var upploppen sker? Vilka ord används? Skiljer det sig om händelserna sker i områden med mycket etniska svenskar som Reinfeldt kallar dem, eller där personer bor med annan födelseort än Sverige? För att ta lokala Göteborgska exempel: Instagramupploppen skedde i Göteborgs innerstad – förortsbråken i Göteborg skedde i Frölunda, Tynnered, Gamlestaden, Biskopsgården m.fl.

Jämför vilka rubriker som användes i t.ex. Instagramupploppen med rubriker från Husby.

Jämför rapportering av bränder på t.ex skolor i mer välmående områden som Torslanda i Göteborg med veckans bränder i Stockholm med omnejd. Vilka ord används? Hur beskrivs händelserna och orsakerna?

Vill ni ha mer praktisk hjälp att arbeta med dessa frågor?

Använd dessa guider från Multimediabyrån/Skolverket:

http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/filmiklassrummet/Se-och-prata/Nyhetsgranskning/

Använd er av sajter som:

Mediekompass: http://mediekompass.se/

Mediebruset: http://www.mediebruset.se/

UR om medier: http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset

Medierna i P1: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2795

Här följer även två boktips på temat:

Sanningens många nyanser av Behrang Kianzad och Lasse Sandström

Förortshat av Johanna Langhorst

Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar!

I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman.

Till att börja med:

När det rapporteras om Instagrammålet i media är det vissa saker som inte framkommer – eller rapporteras lite fel. Man kan fråga sig om medierna själva vet hur Instagram fungerar och hur lagstiftning kring sociala medier används. Min erfarenhet är ju att skolpersonal oftast saknar denna kunskap. Lyckligtvis försöker jag hjälpa de jag föreläser för att förstå sambanden i en rätt komplicerad situation. Jag hoppas att även du som läsare av bloggen blir hjälpt.

Medias rapportering om Instagrammålet.

Vad gäller kontot:

  1. Det var många killar som hängdes ut på kontot gbgorroz. Inte enbart tjejer, även om det oftast framställs så i media.
  2. Bilderna till texterna är i väldigt få fall kränkande – de flesta bilderna är de kränktas egna profilbilder, eller offentliga instagrambilder. Detta skapar problem (mer nedan).
  3. Det var inte de anklagade som skrev kommentarerna – de skapade kontot och fick tips via KIK från bekanta till de som hängdes ut.
  4. Det finns en tydlig rasism i de skrivna kommentarerna. Etnicitet och religiös tillhörighet är ofta förekommande. Det är även klart riktat mot vissa områden i Göteborg. Tex: ”XXX spelar värsta muslimen men har legat runt med hela Biskop, Bergsjön och Angered.”, ”XXX bor i Kungsbacka men har legat runt i Tynnered, Hammarkullen och Backa.”, ”Jävla juden tar allt bakifrån…”

Vad gäller rättegången:

Enbart de som har dokumentation över att de blivit kränkta är målsägande. Med andra ord – händer något sådant här på nätet skall du se till att dokumentera det. Lär dina elever att dokumentera – hur de tar screenshots på dator och mobil. Som lärare och skolpersonal måste du givetvis kunna detta själv så att du kan dokumentera händelser.

Att anmäla och utreda liknande händelser:

Flera elever försökte anmäla kontot och de kränkande kommentarerna som var skrivna om dem innan de s k upploppen skedde på tisdagen den 18 december.  Detta lyckades inte. Det beror främst på att Instagram är en amerikansk tjänst och att det är en bildtjänst. Det man anmäler är bilder. Företaget tyckte att det var märkligt att personer anmälde sina egna profilbilder som kränkande. Att kontakta Instagram och förklara att texter är kränkande verkar inte gå. Det går inte att hitta mailadress till företaget och det är många lärare och elever som letat.

Polisen lyckades spåra Ip-nummer med hjälp av Instagram. För en privatperson är det väldigt svårt att få kontakt med företaget. Polisen har normalt sett även de väldigt svårt att få kontakt med bolag som Instagram. I detta uppmärksammade fall kunde man enligt Metro hävda att det var fara för någons liv. Oavsett om det är lätt eller svårt att lyckas med en anmälan, uppmanar polisen att alltid anmäla liknande händelser.

Efterspelet till själva upploppen:

Utanför Plusgymnasiet blev det upplopp. En mobb hade samlats för att göra upp med en person som de trodde var skyldig till kränkningarna. Det ledde till att oskyldiga misshandlades. Handlingen byggde alltså på mycket dålig källkritik – en situation som hade kunnat sluta mycket värre än den gjorde. Allt byggt på okunskap hos de som bor i de områden som pekades ut i de kränkande kommentarerna. Det är här Husby kommer in. I dagens Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/sverige/forskare-politiker-far-bara-stort-ansvar/

Här pekar forskarna på faktorer som leder till upplopp.

”Professor Bo Malmborg vid kulturgeografiska institutionen i Stockholm […]pekar på tre avgörande faktorer:

Hög andel socialbidragstagare.

Hög andel ungdomar.

Stor isolering, det vill säga de boende i området träffar bara andra människor från samma område och med samma dåliga anknytning till majoritetssamhället.

Då uppstår en ömsesidig misstro.

–  Invånarna misstror polisen. Men polisen tenderar också att bunta ihop invånarna i området. ”Här bor bara invandrare”. Man ser inte längre befolkningen som individer och det påverkar polisens agerande.”

I Göteborg skedde upploppen i de centrala delarna av staden och inte ute i förorten, men konflikttänket fanns där vilket syntes t.ex. i detta inlägg:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16131454.ab

De två misstänkta tjejerna som låg bakom är anklagade. Vad händer då med de som låg bakom upploppen? Hur skall man få dessa människor att inte upprepa sitt agerande? Vems är ansvaret? Skolans? Elevernas? Föräldrarna? Skolledarnas? Polisens? Mitt svar: Det är allas ansvar.

Vill ni ha hjälp med juridiken kring dessa frågor – kontakta gärna Karl Dahlstrand på Cybernormer vid Lunds Universitet.

Ni kan även kontakta forskarna Marcin de Kaminski och Elza Dunkels med frågor här:

http://ask.fm/ungaonline

Ett inslag från föreläsningarna vi hade i Borås:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5542857

Vi vill gärna även påminna och tipsa om denna väldigt goda guide till vad man kan göra för att förhindra nätmobbning. Vad man kan göra när det skett och hur man diskuterar frågorna:

https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnxjb3N0aXMwODAxfGd4OjczYTQ5YTdkMzlkOTk3NTk

Guideline_COSTIS_0801

Här är ett tips på hur man kan arbeta med inställningar på Instagram:

http://www.safekids.com/2013/05/05/instagram-photos-of-you-what-parents-need-to-know/

Kontakta även gärna oss på Filmpedagogerna.

Fira pressfrihetens dag med flera tips från Filmpedagogerna!

Idag 3:e maj är det pressfrihetens dag. Vi tänkte att passa på att tipsa er om flera bra resurser, publikationer etc på ämnet:

Filmpedagogerna Folkets Bio är ju numera partnerorganisation med UNESCO. Som sådan har vi nu i flera månader arbetat med the Freedom of Expression Toolkit. Denna publikation finns numera online och möjlig att ladda ner för alla.

FOE

Freedom of Expression Toolkit | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.

Denna Toolkit innehåller material och inte minst övningar som är mycket intressanta att arbeta med gällande just yttrandefrihet och inte minst demokrati. För vad vi med våra värderingar ser som givet är ju inte säkert att andra ser – därmed kan man inte säga att vår syn på yttrandefrihet är den rätta eller mest demokratiska. Toolkiten är på engelska – men det finns många övningar och scenarios att öva på.

Förra veckan var ju Filmpedagogerna i Kairo på MILID-möte. Där lanserades boken:

379_MILID

MILID Yearbook 2013: Media Information Literacy & Intercultural Dialogue. Red.  Ulla Carlsson & Sherri Hope Culver. Den kan ni ladda ned och läsa här.

Ulla Carlsson var aktuell igår på SR och talade om behovet av MIK i skolan. Hon säger bl.a. Det krävs snabbt en nationell policy för Medie- och informationskunnighet i de svenska skolorna. Annars kommer kunskapsklyftorna att öka ytterligare, Lyssna på hela inslaget här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5522883

TU:S Mediekompass har många bra och spännande övningar, samt bra och intressanta länkar. Läs mer här:
http://www.mediekompass.se/lektionstips/57-demokrati/14999-demokrati-pressfrihetens-dag-3-maj

Myndigheten för Radio och TV har precis kommit ut med en rapport om marknaden för rörlig bild. Intressant läsning om var TV marknaden är på väg i Sverige.

Sedan har vi massor av bra aktuella tips med rörlig bild:

Från Newsroom – denna inledning har varit mycket bra för att inleda samtal om nyheter, vad journalistik är och inte minst behovet av yttrandefrihet.

Sedan har vi många klipp aktuella klipp från Daily show:

Som detta som – som handlar om betydelsen av granskande journalistik och kopplar samman till Newsroom:

CapturFiles_261

Efter bombningarna i Boston gjorde Daily Show på sitt eget lilla snygga sätt upp med brist på journalistik hos CNN och New York Post:

CapturFiles_262

Och samma vecka Fick FOX News välförtjänt kritik för hur FOXNews när de passar passar på att vilja främja tortyr, brott mot mänskliga rättigheter och andra ”petitesser”.

CapturFiles_263

Eftersom Filmpedagogerna redan samarbetar med Kairos universitet och kommer att arbeta vidare – tänkte vi passa på att även denna pressfrihetens dag passa på att tipsa om denna intervju:

Exclusive – Bassem Youssef Extended Interview Pt. 1

CapturFiles_264

del 2:

CapturFiles_264

Ted-ed på TV- TED Talks on PBS

tededVi har skrivit om TED-ed förut. Vi använder TED-ed en hel del i vår undervisning gör du det? Nu kommer Ted-ed på TV. Vilket du kan läsa mer om här:

Education leaders deliver first TED Talks on PBS | TED Talks Education | PBS.

TED-ed – för er som inte känner till det. Det är kopplat till TED.com. På Ted-ed finns massor av färdiga lektioner. Det fiffiga med TED-ed är att man själv kan skapa flippade lektioner utifrån klipp som finns på nätet. Så arbetar ni ofta med specifika YouTube-klipp kan ni skapa lektioner med frågor etc utifrån klippets innehåll. Sedan finns det mycket bra material som är skapat speciellt för TED-ed. Här är följer en del av de klipp vi testat och använder med elever:

What makes a hero – En fantastisk film om hjältens resa:

Capturing Authentic Narratives:

Questions no one knows the answer to:

Shakespeare insults:

Rethinking Thinking:

How fiction can change reality:

Det finns många många fler på TED-ed missa inte dessa med all säker het finns det klipp till ditt ämne i skolan. Undervisar du inte? Här finns massor av bra klipp att använda för att bilda sig själv.

Den 7:e maj kommer TED-ed på TV tills dess kan du fynda på deras hemsida.

%d bloggare gillar detta: