Monthly Archives: oktober 2013

Hjälten är en hen!

Vi föreläser kring de filmer som är populärast bland eleverna. De berättelser som eleverna brukar gilla mest oavsett om det är i film, tv eller böcker är utvecklingsberättelser. Dessa berättelser är i stort de samma, som vi fått i oss från det att man börjar läsa sagor. Liten skall bli stor, man har drömmar och mål som ska nås. Man måste lämna den trygga världen och möta sina värsta rädslor. Sedan kommer man tillbaka till sin ursprungliga tillvaro – utvecklad med nya erfarenheter. Mytforskaren Jospeh Campbell kallade dessa berättelser för Hjältens resa eller Monomyten. En myt som alla världens kulturer har för att just illustrera utveckling och som berättats i alla tider. Dagens böcker och filmer är inget undantag. Världens populäraste filmserier: Star Wars, Sagan om Ringen, Harry Potter, Twilight följer alla denna formell. Den är djupt rotad i seriemagasinen och dess filmer som hos Spider-man, Batman, Stålmannen, Iron man, Hulken etc. Likaså hos alla Disneyprinsessor som Snövit, Törnrosa, Ariel, Merida, Rapunzel och Tiana. Kort sagt berättelsen finns ständigt med. När vi berättar om denna myt brukar vi visa denna film: What makes a hero.

Problemet med den filmen är att hjälten här är en man. Ständigt får vi höra – men tjejer då? Var finns de kvinnliga hjältarna? Den populäraste hjälten på senare tid, som är en tjej, finns med i klippet: Katniss Everdeen från Hungerspelen. Finns det inga fler? Förutom de tiotal hjältar vi nämnt ovan som är tjejer finns det många fler. För hjälten är en hen. Har alltid varit – kommer nog alltid vara. Just nu finns det många hjältar som är kvinnor som är aktuella på bio, TV och DVD. På bio finner man Ryan Stone i Gravity, Bobo i Vi är bäst! Och för de lite äldre Monica Z. Olika genres, olika kvinnor/tjejer – alla genomgår de hjälteresor. Snart kommer Katniss tillbaka på bio i andra delen av Hunger Games – Catching Fire. Den 8 november kommer Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen ut som film. Hjälten är här Lisa, även om det är Mikael Persbrandts eminenta rolltolkning som lyfts upp mest. På DVD kan barnen just nu se Croodarna. Vill de se lite äldre skolbioaktuella filmer på DVD med kvinnliga hjältar rekommenderas Bitchkram och ÄTA SOVA DÖ. På TV finner vi alla favorittjejserier Vampire Diaries, Pretty Little Liars och Gossip girl (är avslutad). Bland serier som är aktuella just nu finns Bron och Homeland för de lite äldre. På Netflix finns det gott om kvinnliga hjältar i Orange is the new black. Bland äldre serier som kommer tillbaka kan man nämna Girls, the Killing/Brottet och True Blood.

monicazcroodarviarbastcatchingfiregravity

Så vill man arbeta med en kvinnlig hjälte och hjältens resa – finns mycket att arbeta med – nu och i framtiden. Vill ni göra det så finner ni hjälp att titta på hjältens resa här:

http://www.filmpedagogerna.se/hjaltensresared.pdf

Givetvis är ni varmt välkomna till os före en föreläsning på temat Sagor och myter!

IRL och AFK – Om film, nätmobbning och sociala medier

IRL

Vi har redan skrivit om nätmobbning, nätkränkningar och film tidigare här. Där efterfrågade jag en bra film på temat. Nu har den faktiskt kommit: IRL. IRL är en svensk film som bygger på holländska boken och filmen Ben X. Filmen handlar om Elias som blir mobbad i skolan. Ett sätt att fly undan för Elias blir att spela spel. Där blir han vän med karaktären Scarlett. En dag vill hon träffas AFK – IRL – dvs i verkligheten, borta från datorn. Tillsammans börjar de prata om hur de ska lösa problemet med Elias plågoandar. Ska de lösa problemet så som man gör i spelet, genom att ge igen? Eller på ett annat sätt?

IRL har mycket intressant stoff att tala om i skolan. Filmen Ben X är intressant, men den har flera problem. Flera av de problemen tycker jag IRL har löst. IRL passar mycket bra för samtal, för den tar upp många av de frågor jag möter som föreläsare kring sociala medier, nätkräkningar och nätmobbning. Filmen visar på att det ofta finns en koppling mellan mobbning i t.ex. skolan och mobbning på nätet. Det som gör denna mobbning extra jobbig, är att den inte slutar efter skolan. I filmen så förnedras först Elias i skolan av mobbare och därefter läggs klippet ut på nätet. Det som händer där, är att klippet även kommenteras av många andra som inte har någon relation till Elias. Här går mobbningen snarare över till kränkning med hjälp av sociala medier. Den senaste tidens rättsfall kring nätkränkningar har alla lyft fram samma sak som sker i filmen. Nämligen att spridningen av materialet leder till en kränkning i lagens mening. Skadan blir genom spridning ännu värre. Själva mobbningen är ofta svår att komma åt. I IRL diskuteras detta på olika sätt. Vad kan man göra som klasskompis? Vad kan man göra som rektor? Som förälder? Det hela problematiseras på ett trovärdigt sätt då offret, Elias, väljer att ständigt att fly verkligheten till spelets värld. Många försöker nå ut till honom, klasskompisar, pappan, rektorn men han flyr istället för att säga som det är. Han tar på sig hela bördan själv. Allt detta är mycket trovärdigt skildrat och vill man tala kring dessa frågor så passar IRL utmärkt. Elias pappa kommer med ett påstående i filmen – Inger gör något åt mobbning förrän det är försent – någon måste dö förrän folk agerar. Det kanske är att ta det lite långt men ofta så uppkommer just den frågan – varför var det ingen som såg mobbningen tidigare? Varför gjorde ingen något? Så hur ska man svara och lösa det problemet? Väldigt förenklat – tala om det. Se till att barn och vuxna har en sådan relation till varandra att de kan prata med varandra om denna typ av frågor. För finns inte det förtroendet, ja då blir det tyvärr som i filmen – där Elias inte vill tala om vad som händer med honom, för någon.

Arbetet mot nätkränkningar och nätmobbning fortsätter kontinuerligt. På senare tid så har mycket bra hjälp för er som arbetar med barn i skolan kommit.

Ett exempel är #inteokej som är en sajt för ungdomar att diskutera och formulera vad som är okej och inte okej på nätet. Sajten riktar sig till 13-19 åringar och man kan ställa frågor men även själv svara på frågor kring netikett.

En annan hjälp som finns om man råkat ut för näthat är att höra av sig till Nätvaro. Man kan även få hjälp med polisanmälan på http://natvaro.eu/anmalan-av-nathat/. Utöver detta finns mycket annan bra information att hämta på sajten.

Ett problem när man ska föreläsa kring sociala medier, nätkränkningar och nätmobbning riktade till yngre elever (typ mellanstadiet-högstadiet) är att det finns få filmer på svenska eller textade på svenska på temat. Finns det finns en del skrivet men illustrativa exempel lyser med sin frånvaro. Så kan inte någon göra något sådant här på svenska? En remix av Dumb ways to die – Pause and think online:

Revenge of the 70-talister. Om aktuella filmer som Vi är bäst, The World’s end, Känn ingen sorg och skolbiotips

Jag är 70-talist. När jag var ung och såg på film kändes det ofta som om att alla svenska filmer utspelade sig i Stockholm på 50-talet. Ett tag ville jag spränga SFI om de gav pengar till en ny film som var en barndomsskildring från 50-talet. Nu vet jag dock hur det känns. Allt är inte förlåtet, men denna sommar och höst är det 70-talisterna som tar tillbaka bioduken. I somras var den populäraste  svenska filmen: Känn ingen sorg. Och hela filmen var en lång nostalgifärd mot natt. Klubbarna man hängde på, musiken man spelade och vännerna man umgicks med – allt finns med i den filmen. När någon frågar om Känn ingen sorg passar som skolbio så har jag lite svårt att svara. Jag är för nära berättelsen. Det blir svårt att skilja på min nostalgi och mina minnen från att ha umgåtts i samma kretsar som Håkan Hellström och själva filmen. Har hört från ungdomar i gymnasieåldern att de gillar filmen. Så kanske står den på egna ben.

Denna vecka sätter dock 70-talist nostalgifaktorn in med full effekt. På fredag går två filmer upp som är omisskännligt motsvarighet till 50-tals skildringar av Stockholm. Den ena är Vi är bäst som vi skrivit om här.

Den andra filmen är den brittiska the World’s End. Tredje och sista delen i Edgar Wrights Cornetto-trilogi. Filmen utspelar sig i nutid men pekar väldigt mycket bakåt i tiden. För det handlar om 70-talister som i nutid försöker återupprepa en pubrunda från 90-talet då de just gått ut gymnasiet. Det är en film som är fylld av brit-pop musik från 90-talet. Läs gärna denna mycket underhållande artikel där filmens regissör går igenom filmens musikanvändning (med den ackompanjerande musiken).

Som 70-talist så sitter man redan vid filmens inledningsscen med ett leende från öra till öra när Primal Screams Loaded drar igång. Frågan är då denna: Är detta en lämplig film att arbeta med i skolan? Eller är den bara något för nostalgiker?

Svaret på den frågan är lite beroende på vad du undervisar i. För lärare som undervisar i engelska finns här en möjlighet att diskutera brittisk kulturhistoria. För filmen är som de andra två filmerna Shaun of the Dead och Hot Fuzz – amerikanska genrefilmer förlagda i brittisk miljö. Det gör dem riktigt intressanta att arbeta med. Sedan är filmen en genrelek och vill man lära sig och diskutera science fiction samt undergångsberättelser så finns det en del att plocka. Som jag skrev ovan – musiken förtjänar att diskuteras – kanske något för hugad musik/medielärare? Helt ärligt är det dock inte en skolbiofilm.

När jag föreläser för elever brukar jag fråga om de tycker som recensenter. Föga oväntat svarar de alltid – nej, det gör de verkligen inte! Som följdfråga brukar jag ha: Vad beror det på tror ni? Svaren brukar variera men till sist brukar vi komma fram till att det beror på att recensenter inte gillar berättelser skapade för barn och unga eftersom de inte behöver de berättelserna längre. Recensenter är som jag (ofta 70-talister) och gillar filmer och berättelser som berör vår åldersgrupp. Så filmer som sitter som en smock i magsäcken på mig senast Before Sunset är rätt ointressanta för dagens elever, eller t.o.m. väldigt ointressanta. Så ett litet tips som väljer filmer till t.ex. skolbio – försök ta av er 70-talist glasögonen och sätt på er 00-glasögonen och se om de ser samma sak i berättelsen som ni (eller jag i detta fall). För min erfarenhet är att glasögonen ofta ser olika filmer.

Serier den osynliga konsten – om Aldrig Godnatt och Vi är bäst

Att det görs filmer baserat på tecknade serier kan inte direkt vara okänt för folk idag. De flesta bygger på sk. superhjälteserier. Avengers, Spiderman, Batman, Superman, X-men m.fl. är stora och populära serier. Dessa tecknade serier har gjort tecknade serier stora inom populärkulturen.  I Sverige är fortfarande serier inget vidare stort. De flesta elever jag möter har inte läst någon av originalserierna till filmerna de ser. För dem är det snarare främst filmfigurer. Ännu knepigare blir det med serieförlagor som inte är superhjältar. Dessa album kallas oftast för Graphic novels på engelska. De finns inte ens ett vettigt ord för fenomenet på svenska. Grafisk novell ger lite konstiga associationer. Serieroman är ju lite bättre, men det framgår ju inte att det är en tecknad berättelse.

I USA har flera av dessa serieromaner blivit mycket bra och framgångsrika filmer. Berättelser som: V för Vendetta, Watchmen, Ghost town, Road to perdition, the Crow, A history of violence, Sin city är ju alla serieromaner. I Sverige, not so much. Detta trots att vi har en mycket lång och god tradition av tecknade serier i det långa formatet. Nu blir det dock kanske ändring? För nu kommer Coco Moodyssons ”Aldrig godnatt” som film. Förmodligen den första serieromanen som blivit långfilm i Sverige.

aldriggodnatt

Märkligt nog märks inte detta av i trailern till filmen Vi är bäst:

Det spännande med denna film är att den är väldigt trogen sin litterära förlaga. Har man läst serieromanen så känner man verkligen igen sig i filmens scener. Filmens regissör, tillika man till serieromanens författare Coco Moodysson, har ju gjort film av boken. Han har anpassat seriens friare form till filmisk dramaturgi. I filmens eftertexter ses scener som tydligt klippts bort från scener i filmen (och som finns i serien). Så vill ni och ska ni arbeta med bok och film finns här mycket spännande att arbeta med.

Hur översätts ett bildmedium – tecknade serien till ett annat – film?

Hur trogen är man sin förlaga? Vilka val har filmskaparen gjort då han gjort om serieromanen till film?

Berättarröst – vem är det som berättar? Vilka karaktärer finns och vilka funktioner har de olika karaktärerna i filmen/boken

Genre – hur berättar man i genre: serieroman vs. film?

Likheter/olikheter mellan berättelserna? Vad beror dessa på tror eleverna?

Vill ni läsa mer om Coco Moodysson läs gärna detta längre reportage från SvD: http://www.svd.se/kultur/coco-moodysson-hall-ut-bara-fortsatt-aven-om-folk-kastar-agg-pa-dig_8578422.svd

Som vanligt så vet ni väl att vi föreläser utifrån specifika filmer som Vi är bäst men även att vi erbjuder föreläsningar på temat bok till film.

%d bloggare gillar detta: