Är du kund eller medborgare? Vill du skyddas eller stärkas?

För en månad sedan hölls det första ”European Media and Information Literacy Forum i Paris. Underrubriken var ”Global Alliance for Partnerships on Media and Information Literacy”. Den är det första stora försöket att närma EU och FN i frågor om Medie- och Informationskunnighet, MIK.

MIL Forum 2014Eifeltornet                                                            Utsikt från personalrestaurangen på UNESCO-kontoret

Från våra Nordiska grannländer skickade man många kollegor från både myndigheter och organisationer. Förutom Nordiska Ministerrådets Per Lundgren var de enda svenska representanterna Ulla Carlsson vid NORDICOM och Johan Holmberg och Fredrik Holmberg vid Folkets Bio Filmpedagogerna. Det stämmer till eftertanke. Vadan detta kompakta svenska ointresse för ett så viktigt evenemang?

Förvisso har Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen rapporterat om ATT konferensen ägde rum i sitt inlägg ”Kunna koda av lika viktigt som at kunna koda”, och citerat några deltagare. Och kanske kan man se konferensen mer som en viljeyttring än en konkret manifestation av politiskt mod och handlingskraft, men den fäster strålkastarljuset på oerhört viktiga förhållanden i våra samhällen idag, och tyvärr även på bristen på koordinerat engagemang från svensk sida.

Alton invider konferensen

Alton Grizzle vid UNESCO inleder konferensen

Vad är då MIK?

Globalt sett, i ett EU-perspektiv, i Norden, i Sverige, i din kommun och ditt klassrum?

European Media and Information Literacy Forum är intressant för utvecklingen av synen på vilka kunskaper som är nödvändiga för medborgare idag och i framtiden. Vad skiljer då Europa från resten av världen i dessa frågor?
Det som förenar är att både FN och EU tar sitt avstamp i utbildningssystemet även om det naturligtvis handlar om alla medborgare i hela samhället. Vuxna och äldre resonerar man om lite i förbifarten. Det är som att man givit upp om de äldres öde och nästan enbart fokuserar på barn och ungdomar. Tyvärr sker det alldeles för lite även bland de yngre och arbetet går förfärande långsamt. Därför är konferensen ändå ett lovande initiativ för att försöka skapa en samsyn på hur vi skall gå till väga.

I dagarna släpptes en ny bok av Nordicom:  Medie- och informationskunnighet i Norden.
Professor Ulla Carlsson skriver ett bra förord men även en introduktion med rubriken: ”Varför är medie- och informationskunnighet så viktigt?” Det är mycket bra och borde vara obligatorisk läsning för alla som är intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Inte minst politiker och beslutsfattare.

mik_i_norden_2014Ulla Carlsson                                                                                                     Ulla Carlsson

Nedan citeras det sista stycket i Jon Dunås efterföljande kapitel med titeln Medie- och informationskunnighet i de Nordiska länderna. Det är klargörande för det internationella perspektivet, och belyser även var Sverige står.

”UNESCOs och EU:s olika begrepp
De olika begreppen kan när de används vart och ett ha olika betoning och omfattning beroende på sammanhang och syfte. Men media and information literacy (MIK), som UNESCO använder, är som begrepp generellt sett ändå vidare än media literacy och digital literacy (competence, skills), som används i EU-sammanhang och som båda ryms inom det första begreppet. MIK inbegriper såväl medier som andra informationskanaler, och analoga som digitala former. Utgångspunkterna för hur begreppen används skiljer sig också åt, även om de i vissa delar också tangerar varandra.
UNESCO utgår från ett medborgar- och demokratiperspektiv och åsikts- och yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet. MIK ses som en förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna ta del av denna rättighet.
I EU-sammanhang är ledorden i huvudsak innovation och tillväxt, social inkludering, konsumentskydd och skydd av barn och unga. Europarådets användning av begreppet media literacy har beröringspunkter med såväl UNESCOs (medborgarperspektivet) som EU:s (den digitala klyftan, skydd av barn och unga).”
Jon Dunås i Medie- och Informationskunnighet i Norden (Nordicom 2014)

Du kan beställa Medie- och Informationskunnighet i Norden  här:    Nordicom

(Underligt är att inte Folkets Bio Filmpedagogerna alls är nämnda i denna skrift eftersom vi lyfts fram som ett av fyra goda exempel i den Europeiska undersökningen MIL Policies in Europe, se nedan.)

 

Protect – Empower

Vill du bli beskyddad eller vill du stärkas som medborgare?

Det sades mycket intressant och spännande på konferensen i Paris, och jag skall citera några talare nedan, men frågan är om inte det viktigaste med mötet var att det blev en diskussion om definitionen om synen på vilka vi människor egentligen är och vilka samhälle vi vill leva i. Om man hårddrar det så sår valet mellan mellan ett mer mekaniskt, ekonomiskt synsätt på oss medborgare, och ett bredare perspektiv med medborgarskapet och mänskliga rättigheter i fokus. I Europa ligger fokus mer på handhavande (competency, skills) och skydd av de svaga. I UNESCO-perspektivet ligger fokus på mänskliga rättigheter och på att stärka (empower) oss medborgare.

José Manuel Perez TTornero                                                 Mångsysslaren José Manuel Perez Tornero

Consumer – Citizen

Är du i första hand Konsument eller Medborgare?

Doktor José Manuel Perez Tornero knöt an till det franska slagordet: Frihet, jämlikhet, broderskap, för att knyta an till historien och platsen vi befann oss på, men ville betona att vår identitet inte ligger i dåtiden utan i framtiden. Att vi behöver nya berättelser som inte främst ser oss som konsumenter. (Uttrycket är idag Frankrikes motto och pryder de franska euromynten. Har myntet i sig och dess värde idag överskuggat den inpräntade devisen?) Tornero hävdade att vi inte får bli för snäva i våra synsätt då vi diskuterar medie- och informationskunnighet.
”We need to talk about ALL literacy, not only new.”
”We need to talk about ALL mediums and ALL education.”

Begreppet MIL (MIK) diskuterades ur många aspekter och med stor öppenhet. Ingen bör känna sig exkluderad från diskussionen utan som en likvärdig part när innehållet i begreppet formuleras. Tendensen är ändå att då det introduceras så ”låses det in” och avgränsas av dem som använder det och låter det definiera den verksamhet som redan finns där. Vi får inte drabbas av tunnelseende, och inte fragmentera verkligheten. Vi måste vara bättre än så. Bredden i begreppet får inte gå förlorad. Vi måste bevara ett holistiskt synsätt och se MIK som en process, och inte en färdig produkt. Att det handlar om hela världen och alla medborgare. Att det inte bara handlar om nya fenomen utan om allt vi människor gjort genom historien. Detta är viktigt eftersom det i grunden är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter som ligger i vågskålen då vi värderar vilka verktyg som framtidens medborgare bör äga. Samtidigt är det i mångas ögon fortfarande för brett och ohanterligt. Att en specificering och avgränsning måste ske förr eller senare var alla eniga om, men det får inte ske alltför tidigt. Matteo Zacchetti från EU-kommissionen sa lite frustrerat att: ”MIL is about many things, but it cannot be about too many things.”

Divina och Matteo                                               Divina Frau-Meigs är professor i Mediesociologi vid Université Sorbonne Nouvelle, Frankrike                                                              Matteo Zacchetti är biträdande chef vid Mediaprogrammet vid Europakommissionen.

Flera vittnade om lärare och skolpolitiker som önskade sig tydligare instruktioner och definitioner. De flesta på mötet oroade sig för farorna med inlåsning.
Professor Divina Frau Meigs vid universitetet i Sorbonne berörde den senaste tidens fokus på att lära ut kodning i skolorna. Enligt henne var detta synsätt ett felslut. Med kodning följer inte per automatik en förmåga att avkoda. Vi når längre och
har mycket större nytta av lära oss att avkoda. Hon gav även en känga åt politikerna som håller med om allt som konferensen står för, men som inte visar politisk vilja i sina beslut.
”Today we fund IT, but we need to fund MIL”              sa hon med anledning av politikernas förkärlek för teknik och ekonomi. Hon följde upp med;              ”You do not fund, therefore you cannot have.”
Frau Meigs presenterade även en undersökning om MIL Policies in Europe

Det svenska perspektivet ges av Michel Forsman vid Södertörns högskola:

I denna Europeiska rapport finns dock Filmpedagogerna med som ett av fyra exempel på Good practices. Där nämns UR, Filmpedagogerna, Mediekompass och Statens Medieråd.

tabellGlobal profile

Bristen på politisk tydlighet och viljekraft i dessa frågor, och bristen på resurser, gör att man idag breddar bilden för fler aktörer än enbart traditionella myndigheter och institutioner och allt oftare talar man om ”stakeholders” i sammanhanget. Genom att förstärka de nätverk vi berörda ingår i kan vi bättre utnyttja de resurser vi har. Därför presenterades flera nya plattformar för samarbete och framför allt ett nytt UNESCO-initiativ, GAPMIL, Global Alliance for Partners on Media and Information Literacy, och dess Europeiska gren.

Carolyn                                         Carolyn Wilson – Ordförande i GAPMIL, bland mycket annat.

Ordförande Carolyn Wilson (som föreläste om MIK vid första MIK-dagen i Göteborg 2013) avslutade sin presentation av GAPMIL med en bra definition av MIL/MIK, av literacy eller kunnighet som vi säger i Sverige:

FINAL THOUGHTS… ”Literacies are not things we develop just for the sake of developing them. We develop them to do certain things, become certain kinds of people and create certain kinds of societies. And so the most basic, underlying question governing the development of [media and information] literacies are: `What do you want to do with them?´, `Who do you want to be?´ and `What kind of society do you want to live in?´                                                                                                                                                 Carolyn Wilson

10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10

Posted on juni 28, 2014, in Medietips. Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: