Category Archives: Debatt

Föreläsningar om Sociala medier – arbetet fortsätter…

Vårt arbete kring sociala medier, kränkningar på nätet och nätnormer fortsätter oförtrutet i vår.

Just nu arbetar vi mycket med utgångspunkt i filmen IRL – både för elever och för lärare. Filmen går på skolbio runt omkring i Sverige. I Göteborg så presenteras lärarföreläsningen så här:

http://www.kulturterminen.se/kompetensutveckling/567-sociala-medier-och-n%C3%A4tmobbning-filmpedagogerna-folkets-bio

Som vanligt händer det mycket kring dessa frågor. Min samarbetspartner Karl Dahlstrand har presenterat en ny rapport om finns hos Ungdomsstyrelsen – den kan ni ladda ned här.

http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/natkrankningar.pdf

Karl har även bloggat på temat läs gärna det här: cybernormer.se

På TV3 började man igår sända #trolljägarna. Ett intressant TV-program om näthat och nättrackaserier. I programmet konfronterar Robert Aschberg olika näthatare med vad de skrivit och gjort. Intressant i sammanhanget är att studera hur man själva valt att visa upp de som hatar. I min värld är man väldigt noga med att inte hänga ut folk själva. Hur det uppfattas av de som konfronteras vet man ju inte. Anar dock att man kommer kunna läsa om det på flashback.

Se själva programmet här:

CapturFiles_396

Statens medieråd ligger bakom kampanjen #nohate.

Ett mycket bra initiativ. Finns mycket bra att använda i skolan på deras hemsida www.nohate.se

De har skapat fyra enkla tips:

1. VAR KRITISK

Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet

2. LJUG INTE

Använd ditt riktiga namn när du
postar eller kommenterar

3. SÅRA INGEN

Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll
som handlar om andra än dig själv

4. SÄG TILL

Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på,
oavsett om det handlar om dig eller andra

Som kan ses i denna film.

Problemet jag mött när jag talar om detta – är att de unga inte tycker de ljuger. De förstår att det handlar om att vara ärlig vid kommenterande, men de unga upplever det inte riktigt så.

På KIK använder du ditt nick (av olika anledningar) – du är ditt nick men du använder ju inte ditt riktiga namn. Samma sak som att en av förespråkarna i filmen har ett nick på YouTube och i sitt spelande: Sp4zie. Annars är ju dessa 4 tips som även våra föreläsningar i stort sätt bygger på. Vill du lyssna på en föreläsning? Kontakta oss.

Mata inte mediatrollen – arbetet med sociala medier fortsätter…

På sistone har vi fortsatt föreläsa en hel del om sociala medier, både för skolledare, lärare och för elever. Det är ett mycket givande arbete – speciellt att föreläsa för och samtala med elever om något som så tydligt intresserar dem så mycket.

Mikaelbuff

Arbetar man med detta ämne så vill lärare och skolledare att man talar mycket om konsekvenserna av att använda sociala medier. Här i Göteborg har vi ju väldigt tydligt exempel på hur det som hände på sociala medier påverkade köttvärlden dvs den fysiska världen (inte på nätet).  Personligen är jag rätt övertygad att det som hände här i Göteborg påverkade hur man rapporterar saker på Instagram i hela världen.

Förra veckan hamnade jag i diverse diskussioner på sociala medier kring frågan om nätkränkningar efter att Symantec och Friends lanserat sin rapport på om mobbning och kränkningar på nätet. Läs den här. I fredags var det dags igen efter Friends kampanj #unselfie.

I båda fallen blev det artiklar, radioinslag och skriverier – som dessa:

http://www.svt.se/nyheter/sverige/medierna-blaser-upp-faran-med-natet
http://hej.blekk.se/2014/03/21/det-ar-inte-selfiens-fel-friends/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5817429

Det finns problem med rapporter som den som Symantec och Friends lanserade. Inte bara det att rapporternas siffror differentierar sig så från t.ex. skolans verklighet eller att man talar om lite olika saker. Enligt rapporten så kränktes t.ex. 200000 10-16 åringar förra året på nätet. Skolinspektionen fick in 600 anmälningar i frågan. Det stora problemet är detta: Varför sådant fokus på det negativa i rapporten istället för det positiva. Varför inte ta barn och ungas perspektiv? Och fundera på varför de tillbringar så mycket tid på nätet? Hur de tillbringar sin tid? Vad man kan göra för att deras tid på nätet skall bli bättre? Nästan alla som arbetar med sociala medier och nätet vill ju ändå detta (kanske inte Symantec).

Mata inte medierna med enkla lösningar. Enkla siffror som att var tredje barn kränks på nätet eller att 200,000 barn kränktes förra året på nätet i Sverige kommer ALLTID leda till svarta rubriker och reportage. Bara för att ta ett exempel från min spelhalva. Jag utbildar elever, lärare, skolledare och föräldrar. Forskning från hela världen (läs här) visar nämligen att det viktigaste som finns är att vi pratar med varandra – alla dessa grupper. Lika viktigt är att vi känner att vi kan tala om det. För lärare brukar jag kalla min föreläsning efter ett tips från Elza Dunkels: EXTRA EXTRA! Det kommer gå bra för barnen bara vi talar med dem! Så i Symantec/Friends rapport upptäckte jag att 3 av 4 kränkta barn på nätet fick hjälp från lärare vid nätkränkningar. Enbart 26% kände att de inte fick den hjälpen. Detta är siffror i rätt riktning, även om Symantec/Friends lyfte fram det negativa istället. Även engagemanget hos föräldrar i frågan verkar ha ökat enligt denna undersökning. Tyvärr syns inget av detta i medierapporteringen kring dessa frågor.

Hela denna problematik blir ännu mer komplex när man diskuterar ansvar. I GP skrevs en debattartikel som ville att företagen som erbjuder tjänster inom sociala medier skall ta större ansvar. Att Facebook/Instagram samt KIK t.ex. skall agera bättre och snabbare för att ta bort kränkningar från nätet. Allt detta önskar i stort sätt alla jag talat med kring dessa frågor. Men…det finns ett problem vad gäller föräldrars och skolans ansvar som sällan lyfts upp. Nämligen: hur skall man som lärare, förälder förhålla sig till åldersgränser?

Låt mig ge två exempel: Om man undervisar på en mellanstadieskola – låt säga en 4:e klass – barnen är 10-11 år – är det då okej att använda Facebook i undervisningen? Facebook har 13 års gräns. Många barn har säkert Facebook-konton i den åldern men kan man som lärare uppmana eller tom kräva av barnen att gå med i Facebook för att man har en klassgrupp där? En personlig undersökning jag gjort på mina senaste grupper visade att alla som hade Facebook hade skaffat sig konto innan de var 13.

KIK som är en mycket populär app bland unga har 17 års gräns. Senaste klasserna jag hade, var ingen 17 år gammal. 95% använde appen dagligen. Båda dessa tjänster Facebook och KIK toppar listan över ställen där man blir kränkt på nätet enligt Symantec/Friends. Har man som förälder ansvar för vad ens minderåriga barn använder för sociala medier tjänster? Kan man och bör man i skolan tala om och använda tjänster som barnen använder men där de inte har åldern inne? Om de som inte har åldern inne råkar ut för kränkningar på dessa tjänster vems är då ansvaret? Barnets? Vårdnadshavarens? Skolans? Företaget som erbjuder tjänsten?

Så det bästa vi kan göra är att fortsätta tala om dessa frågor. Helst i en god ton. Helst utan att skrämma livet ur föräldrar och skolvärld genom att fokusera mer på det som är positivt än det som är negativt med sociala medier. Vill ni ha ett gott positivt exempel? Här kommer ett exempel. Vore underbart om vi fick flera sådana artiklar istället allt som på sitt sätt sprider rädsla och hat.

Kom gärna till oss på Filmpedagogerna för att få reda på mer kring dessa frågor. Just nu arbetar vi mycket med filmen IRL – och vi har skrivit om vårt tidigare arbete här.

Använder fortfarande detta exempel på sociala mediers mycket positiva kraft:

Propaganda vs Kreativitet – MIK-veckan, källkritik fortsättningen

Igår bloggade jag om behovet av källkritik t.ex under OS. Under OS-invigningen skedde ett misstag som gladda många och som snabbt spreds, bilden på misslyckandet i Sochi:

OLY-2014-OPENING-CEREMONY

Alla 5 ringarna löstes inte ut och det blev inget fyrverkeri som tänkt. Med denna information kan man då göra olika saker.

Man kan som många facebooka, tweeta etc om misslyckandet. Man kan skriva nyhetsartiklar om det. Allt detta gjordes. En av dessa ”artiklar” som sedan gärna delades var denna:

Man Responsible For Olympic Ring Mishap Found Dead In Sochi – The Daily Currant.

Kommer ni ihåg övningen från förra bloggposten? Gör den på artikeln ovan. Ställ 3 frågor: är bilden sann? Vem ligger bakom bilden? Varför delas denna information just nu? – svara på dessa tre frågor– känns det fortfarande okej att dela? dela på!

Andra var kreativa. Tyckte att de 4 ringarna påminde om ett visst tyskt bilmärke plus en asterisk. Den personen gjorde denna låtsasreklam:

Audi-fake-Sochi-ad

Sociala medier med elever!

Just nu föreläser vi om sociala medier i samband med ämnen som nätmobbning och nätkränkningar för elever i Göteborgsområdet. Tänkte passa på att uppdatera med lite intressanta tips och länkar kring temat.

Först och främst – numera har vi en längre föreläsning för elever på temat Sociala medier – den presenteras så här:

Sociala medier i skolan
Era elever använder sociala medier. De används som en del av undervisningen, de används under undervisningen. Oavsett vad vi anser om sociala medier i skolan är de en verklighet som vi som pedagoger måste ta ställning till. Idag är det inte enbart det som händer under skoltid som måste bearbetas och hanteras i skolan. De sk. Instagramupploppen i Göteborg satte fingret på hur händelser utanför skolan påverkar skolan.
Sociala medier i skolan är en föreläsning för elever. En två timmars genomgång kring förhållandet mellan sociala medier, eleven och skolan. Hur använder jag sociala medier? Vilket förhållningssätt bör vi ha på sociala medier? Fördelar och nackdelar hos de stora aktörerna Facebook, Instagram, Google, Apple diskuteras och problematiseras.
Detta är en föreläsning som i allra högsta grad passar arbete med likabehandlingsplaner och den nya skollagen.

Så vad har hänt sedan våra senaste inlägg i ämnet som ni kan läsa här. https://filmpedagogerna.wordpress.com/2013/10/30/irl-och-afk-om-film-natmobbning-och-sociala-medier/

Väldigt mycket visar det sig.

Först vad gäller nätkränkningar. Man har bestämt sig för att ändra och skärpa lagen kring kränkningar på nätet:

CapturFiles_347

http://www.svt.se/nyheter/sverige/hardare-tag-mot-hot-pa-natet

Det har även under hösten kommit flera domar som berör frågan:

I Marks kommun:

CapturFiles_348

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/dom-mot-atalade-i-instagram-mal

Ett fall med uthängning via Facebook i Varberg:

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2123951-tva-doms-for-nakenbild-pa-facebook

Och även dom som skapat mycket debatt som berör ämnet – nämligen den mot en man som lagt ut sexfilm med sin fd flickvän på nätet – där skadeståndet sänktes ordentligt i hovrätten. Min medföreläsare Karl Dahlstrand skriver om den domen på cybernormer: Läs här:

http://cybernormer.se/om-att-bedoma-sociala-normer-vid-fortalbrott-och-krankningsersattning/

Det har även framkommit att en del av de personer som kränktes via Instagramkontot GBGORROZ nu kränks igen – på nya konton ofta med samma texter som förra gången.  Mer om detta kan du se t.ex. här:

CapturFiles_349

http://www.tv4.se/nyheterna/lokala-nyheter/tv4nyheterna-g%C3%B6teborg-0834-2491541

Utöver detta har även filmen Återträffen nu haft premiär och kan ses på landets biografer. Filmen är mycket intressant att arbeta med på temat mobbning. I mitt tycke årets bästa svenska film. Men den är för svår att arbeta med på högstadiet. När den sedermera kommer ut på DVD etc kommer många scener vara utmärkta som samtalsinledningar kring mobbning, hierarkier, uteslutning mm. Som pedagogisk hjälp kommer efter nyår en filmhandledning till denna film.

Som avslutning till detta tema – sociala medier är ändå främst positiva – glöm inte det! Här är kommer en påminnelse om hur mycket glädje sociala medier kan sprida:

En liten övning i mediekritik – Husby och Instagramupploppen

I media sker redan mycket rapportering om Husby. Vi tänkte passa på att ge dig praktiska tips med hur du kan arbeta med frågorna utifrån ett mediekritiskt perspektiv.

Har media något ansvar för vad som händer i Husby? Efter fyra dagars händelser brukar media själva reflektera över sin medieroll. Så nu har media börjat reflektera.

I går var det ett reportage i Kulturnyheterna om retoriken i rapporteringen:
Se det här:

CapturFiles_277

http://www.svt.se/nyhetsklipp/kultur/article1245780.svt

I Aktuellt var det ett reportage om hur utländska TV-medier rapporterade om händelserna i Sverige.

Ni kan se inslaget i Aktuellt, det börjar 12:14 in i programmet:

CapturFiles_278

http://www.svt.se/aktuellt/se-program/23-5-21-00?autostart=true

Hur arbeta med detta i skolan?

En enkel övning – jämför hur liknande nyheter presenteras från olika medier, från olika områden, från olika tider.

Be eleverna titta på rapporteringen från Husby med omnejd.

Jämför hur rapporteringen ser ut i:

Kvällstidningar: Aftonbladet, Expressen

Dagstidningar: SvD, DN, Sydsvenskan

TV: SVT, TV4

Radio: SR

Vilka ord använder man för att beskriva händelserna: Jämför rubriker – ”Det känns som ett krig”, ”Nya natt av oroligheter” etc.

Vilka är det som står för rapporteringen? Varifrån kommer dessa personer? Kommer några av reportrarna från Husby med omnejd? Vilka är det som uttalar sig? Varifrån kommer dessa personer?

Titta på bilderna – vilka bilder väljer man att använda? Titta bara som ett exempel på bilderna ovan från Svt.

Jämför med tidigare rapportering:

SR har sammanställt sin rapportering här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3230&artikel=5543630

Titta även på andra medier hur rapporteringen har sett ut över tid.

Jämför med andra områden:

Jämför med andra upplopp i Sverige i t.ex. Malmö och Göteborg. Hur har rapporteringen sett ut vid de tillfällena?

Skiljer sig rapporteringen beroende på var upploppen sker? Vilka ord används? Skiljer det sig om händelserna sker i områden med mycket etniska svenskar som Reinfeldt kallar dem, eller där personer bor med annan födelseort än Sverige? För att ta lokala Göteborgska exempel: Instagramupploppen skedde i Göteborgs innerstad – förortsbråken i Göteborg skedde i Frölunda, Tynnered, Gamlestaden, Biskopsgården m.fl.

Jämför vilka rubriker som användes i t.ex. Instagramupploppen med rubriker från Husby.

Jämför rapportering av bränder på t.ex skolor i mer välmående områden som Torslanda i Göteborg med veckans bränder i Stockholm med omnejd. Vilka ord används? Hur beskrivs händelserna och orsakerna?

Vill ni ha mer praktisk hjälp att arbeta med dessa frågor?

Använd dessa guider från Multimediabyrån/Skolverket:

http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/filmiklassrummet/Se-och-prata/Nyhetsgranskning/

Använd er av sajter som:

Mediekompass: http://mediekompass.se/

Mediebruset: http://www.mediebruset.se/

UR om medier: http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset

Medierna i P1: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2795

Här följer även två boktips på temat:

Sanningens många nyanser av Behrang Kianzad och Lasse Sandström

Förortshat av Johanna Langhorst

%d bloggare gillar detta: