Category Archives: nedladdningar

TV 3.0 – kan vi verkligen fortfarande prata om TV?

Som föreläsare om film och TV i över 20 år har det hänt mycket med ungdomars (och även vuxnas medievanor). Filmbranschen har varit tvungen att anpassa sig och ställa om till en ny medieverklighet. Film går bättre än någonsin på bio och på nätet men tappar kraftigt i DVD-försäljning och uthyrning. Dagens biofilmer är allt mer stora visuella spektakel, gärna i 3d, som snarare kan ses som evenemang än bra berättelser. Att ett riskkapitalbolag går in och köper majoriteten av SF-bio är rätt talande. Bio är allt mer att jämföra med konserter, mässor och andra evenemang. Det handlar inte lika mycket om berättelserna längre. Vill man ha berättelser – så ser man på TV eller i alla fall TV-serier.

Frågan är dock om vi fortfarande kan tala om TV i traditionell mening. Traditionella TV-serier skapades för att passa utsatta tidsslottar i tv-tablån. De skapades ofta för att innehålla reklam. Strukturen på TV-serierna blev anpassad efter reklamen oavsett om programmen var 23 minuter (30 minuter med reklam) eller 44 minuter (1h med reklam). TV-serierna finansierades med reklam. Det behövdes tittare för att kunna sälja dem till reklamköpare. Hade ett TV-program inte tittare, då lades det ned. Så är det inte längre. Med hjälp av främst internet har TV-tittandet förändrats radikalt. Folk ser mer på TV-serier nu än någonsin. TV-serier har i snart 15 år varit haft bättre berättelser än vi mött på filmduken. Allt fler filmregissörer går över till även TV. Men framförallt de stora manusförfattarna hittar vi inom TV.  Men, är det TV vi pratar om? TV – ser man väl hemma på en TV-apparat? Traditionellt när programmen gick. Detta ändras nu drastiskt – speciellt i USA. Tidningen Wireds senaste nummer har fokus på TV. Magasinet pekar på just hur våra tittarvanor håller på att fullständigt förändras, så pass att det börjar påverka innehållet. Detta är trender vi allt mer börjar se även hos de elever vi har hos oss.

Låt oss titta lite närmare på dessa trender och hur de kan tänkas påverka framtidens TV:

  • Dåliga tittarsiffror spelar inte lika stor roll längre.
    När vi frågar våra elever vad de ser på TV brukar de alltid nämna samma fyra serier Simpsons, Family Guy, 2 ½ men och Vampire Diaries. Det alla dessa serier har gemensamt är att de går på TV6. Det är sällan deras favoriter men de tittar gärna på dem. Ber man dem säga vilka TV-serier de följer så dyker de upp c:a 40 olika titlar just nu – allt från Big Bang Theory och Gossip Girl till Girls, Game of Thrones, Walking Dead och Homeland. Så verkar även trenden vara i USA. Det mest sedda Tv-serierna på traditionell tv i USA når 15 miljoner amerikaner. Den mest nerladdade serien i världen förra året var Game of thrones – den har c:a 1,3 miljoner tittare.CapturFiles_239
    Det finns två stora skillnader mellan de mest populära serierna vad gäller tittare och nedladdning. 1. Game of Thrones är mycket mer omtyckt av sina tittare än de populäraste serien till antalet tittare. 2. Game of thrones går på HBO – för att se den måste man ha ett abonnemang hos HBO alternativt köpa serien då den gått färdigt. Kabelbolag som HBO och AMC har förändrat spelfältet för TV-serier. Dessa kanaler är reklamfria – du köper abonnemang. De flesta köper abonnemang pga av att dessa kanaler erbjuder TV-serier man verkligen vill se. Men även HBO lägger ner serier som har få tittare oavsett hur många priser de vinner och hur bra kritik de får. Det som idag avgör om serier får gå kvar i USA börjar bero på att man börjar mäta popularitet och tittare på ett helt nytt sätt. Har serier en stor popularitet inom t.ex. sociala medier är det värt mycket om det går att som bolag kapitalisera på detta, speciellt om det är i målgruppen 15-25 år. För popularitet i sociala medier, bloggar etc brukar tyda på att dessa tittare verkligen är engagerade i sin serie. Så numera kan även serier med traditionellt dåliga siffror  som 30 rock, Parks and Recreation och Community få gå kvar på annonsfinansierade kanaler.  Det finns dock en aspekt till  – allt fler ser serier när de själva vill och inte just den dagen de visas på TV:n. Med dagens teknik börjar detta bli allt mer möjligt att göra lagligt – såväl i USA som i Sverige. Och över till nästa stora trend.
    Amclogohbologonetflix
  • Bingetittande och jag vill själv bestämma när jag ser på program.

Hur bedömer man idag hur populär en serie är? Du kan titta på hur många som ser den när den sänds. Det blir i USA ofta rätt låga siffror. Du kan räkna på hur många som spelar in serien. Siffrorna ökar. Du kan börja räkna på hur många som ser din serie strömmande på dina egna strömmande tjänster. Siffrorna ökar ännu mer. Du kan räkna hur många som köper serieavsnitten på t.ex. itunes, amazon. Siffrorna fortsätter att öka. Betyder det att man nu vet hur populär en serie är? Nej, för nu kommer nästa del. Serien börjar visas strömmande på Netflix och där är 70% av det man ser på Tv-serier. Serien börjar säljas på DVD och hela säsongen går att ladda ned från Amazon, iTunes etc. Nu vet man hur populär ens serie är. Det är många parametrar det där. Jag har vänner som aldrig kollar på serier när de går på TV. De kollar enbart på Tv-serier när de gått klart. Då menar jag inte gått klart sin säsong, utan helt klart, de skall vara avslutade. Först då vet de att serien blir en full berättelse, att den gick klart och att den berättade klart det den skulle. Jag börjar ana att det kommer bli allt fler som tänker så här. Den stora nya trenden i USA och säkert även i Sverige är ”Bingewatching”. Man ser igenom hela säsonger i ett svep – man behöver inte vänta på att nästa avsnitt skall sändas. Det har ju redan sänts, så man tar ett avsnitt till, och ett till etc. Sedan har det gått 10 timmar. Detta är ju Netflix affärsidé. Man lägger inte upp serier förrän säsongen är avslutad. Så man kan se på hur många avsnitt man vill på raken (eller i alla fall så många avsnitt som har tid att se). Detta sätts nu på prov till fullo när Netflix börjar producera TV-serier själva. Man lägger upp hela sin nya serie House of Cards, alla tretton avsnitt på en gång. Detta hade man redan testat innan med Lillyhammer med viss framgång. Nu blev framgången monumental, House of Cards blev Netflix mest sedda titel någonsin. Det verkar som om Netflix fyller ett behov av att kunna se hela berättelser på en gång när man själv vill.

Nu jobbar de även på att återlansera TV-serien Arrested development eller som TV4 kallade den Firma Ruffel & Båg. Detta leder oss in på den sista och kanske mest intressanta trenden:

  • Narrativa förskjutningar i TV-serie berättandet. Arrested development var en Tv-serie som många älskade, men som hade få tittare. Alltså lades den ner med det gamla sättet att tänka på: tittare=reklamintäkter. Det är en serie som hjälpte fram flera karriärer, främst Jason Batemans och Michael Ceras. Den var inte helt lätt att ta till sig om man inte varit med från början. Nu produceras nya avsnitt åt Netflix. Alla avsnitten kommer läggas ut samtidigt. Men, upplägget kommer vara såsom Akira Kurosawas Rashamon – varje episod kommer vara utifrån en karaktärs synvinkel. Så i vilken ordning du ser avsnitten kommer spela roll för din upplevelse av serien. Med andra ord Tv-serien, uppmanar dig till att se alla 30 minuters avsnitt flera gånger, gärna på raken. Det kommer förmodligen bli olika narrativ för åskådaren. Detta är givetvis mycket spännande för oss som arbetar med berättande i alla dess former. För det som verkligen attraherar elever till Tv-serier är att de erbjuder bra berättelser. Hela säsonger kan allt mer ses som romaner där avsnitten är kapitel. Karaktärer kan i Tv-serier utvecklas på ett sätt de inte kan i film, där stereotypa framställningar ofta blir räddningen för filmskaparna. När allt fler ser serier i långa sammanhängande sjok kan man även mycket lättare låta berättelsetrådar gå över flera episoder eller presenteras i en episod för att tas upp flera episoder senare. Vissa serier med en tydlig egen ”mytologi” har ju gjort så sedan länge. Då krävs dock att serien har en stor fanbas som stannar kvar och följer med denna utveckling och är intresserade av ”mytologin”. Detta fungerade t.ex. med Lost men inte alls med Heroes. Frågan är hur framtidens Tv-serier kommer se ut? Vilka berättelser kommer berättas och hur kommer dessa berättelser konstrueras?

Tillbaka till rubriken –  kan vi verkligen fortfarande prata om TV? När vi börjar få TV-serier skapade för strömmande tjänster som Netflix och för all del HBONordic – hur kommer vi då se på TV – traditionell TV. Visst har många av oss strömmande tjänster kopplade till en TV-apparat – men många av oss har också dessa tjänster i datorn, mobilen, surfplattan, via projektor och TV-spel. Vi ser inte bara på Tv-serier på ett annat sätt, i stora sjok, när vi själva vill. Vi ser dom även via annan teknik än just TV-apparater. Tv-branschen har en spännande resa framför sig. Vi som publik kan bara just nu glädjas att det görs mer bra TV än någonsin. Kanske får vi snart börja kalla det något annat då plattformen (TV:n) ger efter för innehållet (serierna). Content is still king men är fortfarande the Medium the message?

Hackers, övervakning, RSS-läsare och ett lästips

I måndags sändes ett program om Hackers i Vetenskapens värld. Därefter följde en spännande möjlighet till samtal efter programmet. Programmet kan ni se här

Image

chatten kan ni läsa i sin helhet här. Samt läsa vad Marcin De Kaminski som chattade skrev om det hela här.

I vetenskapsradions veckomagasin så handlade det om bl.a. varför vi inte röstar via internet i Sverige och hur dagens nätverkssamhälle är väldigt sårbart. Bland annat talade man om forskarrapporten ”Det digitala samhället” som ni kan läsa här (eller klicka på bilden).

Boken-Digitala-Samhället-poster-400x303

I samma veva kom också nyheten att nyheten att Google lägger ner Google Reader. Denna nyhet har säkert helt passerat förbi många men är intressant av flera orsaker i skolan.

1. Google reader var ett mycket användbart sök och forskningsverktyg i skolan. Man kunde samla RSS-feeds och sedan t.ex. söka i dom, oftast flera år tillbaka vilket gjorde att Google Reader fick samma funktion som samkörda databaser oftast ger på t.ex. bibliotek. Nu verkar det inte finnas någon ersättare.

2. Som det tas upp i Vetenskapsradion – vi vet inte vad Google, Facebook och andra kommer göra med den information vi ger dom om oss som användare. Många har velat tro att dealen är den att vi ger information till t.ex. Google och de ger sedan oss gratis produkter som t.ex. Google Reader, Google Earth, Google Apps etc. Det blev ju väldigt tydligt att så är inte fallet, Google tar information från oss och känner de inte för att ge oss gratis produkter så slutar de med det och det är inget vi kan göra något åt.

Hitler sammanfattar det riktigt bra i detta klipp:

Vill du arbeta med denna typ av frågor med dina elever i Engelskan så rekommenderar jag verkligen att jobba med boken Homeland av Cory Doctorow. Det är en bok skriven för unga och utspelar sig i en nära framtid där staten övervakar allt. Fast precis som sägs i både Tv-inslaget och radioinslaget – denna nära framtid är egentligen redan här – allt går att ta sig in i och vi vet inte till fullo vem som kan eller vill övervaka oss. Boken går att ladda ned gratis för läsning här:

http://craphound.com/homeland/

homeland

Här kan ni ladda ned lärarhandledning:

http://media.us.macmillan.com/teachersguides/9780765333698TG.pdf

och här kan ni läsa olika handledningar som berörs i boken Homeland kring privatliv, övervakning, hackers, enkryption och att göra civilt motstånd:

http://www.instructables.com/member/m1k3y

Har ni saknat oss? Dags att uppdatera sig lite i Medie- och InformationsKunnighet

Så var vi tillbaka efter julledighet med ett nytt spännande år framför oss och ett nytt inlägg på bloggen. Det var ett tag sedan – har det hänt något sedan vi sist skrev något? Ja, det har det kan man lugnt säga. 2013 kommer att gå i Medie- och InformationsKunnighetens (MIK) tecken. Allt börjar för vår (och er del?) – den 30:e januari 2013 på Bergakungen i Göteborg.  Filmpedagogerna är numera partnerorganisation med UNESCO. Vi arbetar mycket med dom och MIK och inte minst så föreläser vi kring Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati.

Så vad har hänt på sistone? I Göteborg skedde ju de s.k. Instagramupproret i slutet av läsåret. Givetvis kommer vi att föreläsa om de frågor som Instagramupproret ledde till – som genusfrågor och frågor om internet – hur det används – både till gott och ont. Så missa inte vår föreläsning om kvinnor och män i media. Vi kommer även föreläsa tillsammans med det feministiska nätverket Allt är möjligt och Globala Skolan den 8 mars kring frågor om genus utifrån ett globalt perspektiv. Mer information kring detta kommer snart.

Vi föreläser ju även om Vi och Dom och om Nyheter. Frågor kring källkritik är ju aktuella i exemplet ovan men det är frågor som alltid är aktuella. Vi var ju i Kairo när protesterna mot Mursi var som starkast i Kairo. Våra erfarenheter av nyhetsrapportering från utlandet kommer att tas upp i dessa föreläsningar. När kultur- och medieåret sammanfattades 2012 så låg fokus mycket på frågor kring rasism, främlingsfientlighet, kränkning och traditioner. Om detta har ju vi givetvis skrivit om här på bloggen men även föreläst för elever i 20 år. Så kom gärna till oss på en föreläsning för att fördjupa er i dessa frågor.

Under julhelgerna har det ju visats film både på bio och TV. På TV var det intressant att se Palme-dokumentären i längre version men även att se Soran Ismails program – Resan fortsätter – två program som båda på olika sätt belyser MIK (Medie- och InformationsKunnighet) och inte minst ställer riktigt intressant frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Se filmerna genom att klicka länkarna ovan.

På bio kunde man se filmer som Hobbit och Life of Pi. Som ni naturligtvis vet så föreläser vi ju även kring Sagor och myter där dessa filmer passar utmärkt för samtal. I vår kommer vi även att föreläsa mer kring bok och film tillsammans med Biblioteken i Västra Götaland. Mer information kommer här på bloggen. Kan ni inte hålla er så föreläser vi ju som sagt om Sagor och Myter, Shakespeare, kring filmen Hunger Games och har seminarier om hur ni använder er av litteratur i språkundervisningen. Bara att välja.

hobbitlifeofpi

I mer IKT-relaterade nyheter så kan detta nämnas: PSY lyckades nå 1 miljard visningar på YouTube på rekordtid. Videon är uppe i 1,145 miljarder visningar ”and counting”.

I relaterade nyheter så kan ju påpekas att andra populära artister som Rihanna och Justin Bieber fått inte helt laglig hjälp att blåsa upp sin popularitet. Läs mer om det här: http://www.dailydot.com/news/youtube-universal-sony-fake-views-black-hat/

Vi föreläser fortfarande kring Filmmusik och musikvideor samt Reklam apropå nyheterna ovan. Just nu lever vi i en tid där mediekonsumtionen ändras kraftigt. I USA som brukar leda trenderna går TV-tittandet för första gången ner till under 5h/dag – men mediebolagen har hittat nya sätt att tjäna pengar – läs mer här.

I Sverige har medieföretagen börjat snegla på Tyskland och Irland där tidningsbranschen försöker få betalt för länkning. Varför det kan vara är en jättebra idé kan ni läsa här på Copyriot och i denna debattartikel från SvD. Som ni säkert vet undervisar vi ju en hel del om det här med IKT. Så om ni vill ha hjälp med vad man kan, och inte kan göra kring IKT – kom på vår Copyrightföreläsning. Vill ni ha mer övergripande genomgång om vad som händer rekommenderar vi Allt du skulle vilja veta om IKT inte vågat fråga om. Vill ni ha specifik hjälp med hur man arbetar med t.ex. Facebook, Google och Twitter, så hjälper vi er givetvis med det. Jobbar ni på ett-till-ett skola – kan vi även där hjälpa er med konkreta och praktiska föreläsningar, oavsett om ni arbetar med datorer eller tablets som iPad.

Allt ovan handlar om MIK (Medie- och InformationsKunnighet). Vi rekommenderar er därför å det varmaste att gå på MIK-dagen den 30:e januari som hålls på Bergakungen i Göteborg. Ett mer konkret schema kommer mycket snart. Till dess kan du kolla in inbjudan.

mik dag 2013 bild_Page_1

Medietips: Du nya strömmande värld – om Filmnet, Viaplay, Netflix, HBONordic, TV4, SVTplay och Magine

Just nu kommer det nya strömmande tjänster varje vecka känns det som. Liten överdrift men i måndags lanserades Netflix i Sverige, förrförra veckan kom Filmnet, innan månadens slut skall HBO Nordic lanseras och just nu betatestas Magine. Viaplay har ju faktiskt funnits länge,  likaså Filmnets syskon CMore. Så är detta då något som man skulle kunna använda i skolan? Det enkla svaret är nja. Dessa tjänster är som Spotify, tjänster du tecknar som privatperson. Med andra ord du får inte visa en hel film eller TV-serie via dessa abonnemang i skolan. På samma sätt som du inte får spela Spotify för dina elever i skolan. Det man däremot kan göra – eller i alla fall borde kunna göra med gällande lagstiftning – är att citera ur dessa filmer och Tv-serier. Lagen har ju om man säger så inte riktigt hunnit ikapp verkligheten. Det kommer bli RIKTIGT intressant att se hur denna lag kommer att tolkas.

I förrgår började även TV4-gruppen direktsända allt sitt innehåll på internet via TV4 Play Premium och blev i och med det ganska världsunika. Idén bygger på Freemium modellen där visst innehåll är gratis och vill du större utbud, i fler fönster och exklusivt utbud så får man betala extra. SVT passade även de på att ändra sina livesändningar så att man på samma sätt som på TV4 Play premium kommer kunna pausa och gå tillbaka i direktsändningar. Sverige är inte USA – speciellt inte vad gäller TV. En av de största skillnaderna är att vi har väl utbyggd och påkostad Public Service dvs SVT, SR och UR. Vi har även ett väl utbyggt datanät i Sverige och låga bredbands och mobilkostnader. Detta är förmodligen orsaker till att även Sverige är ”bäst” på nedladdning i världen. PirateBay kan anklagas för mycket men de har verkligen förändrat hur folk tar del av media. Utifrån PirateBay och deras tjänster har vi fått lagliga tjänster som Spotify – där väldigt många visat sig vara redo att betala för musik, i alla fall Spotifytjänsten. Nu försöker så alltså film och TV-industrin med samma sak. Frågan är om de kommer att lyckas. Personligen tror jag att folk inte kommer vara beredda att betala för film och TV på samma sätt som man gör i just USA. Detta främst pga av att gratisutbudet håller så hög klass (främst det som Public Service erbjuder). Sedan tror jag att folk inte är beredda att betala för något som de fortfarande tror sig få gratis via torrentsajter som PirateBay. Jag testar just nu Filmnet och Netflix och om utbudet förstärks lite så kommer dessa tjänster vara alternativsom  jag kommer betala för, så som jag gör med Spotify. Men, hur många andra är beredda att betala? Framtiden lär utvisa det.

Debatt: Har föräldrar ansvar för vad deras barn spelar på nätet och i appar?

Just nu drivs två fall i marknadsdomstolen kring köp inuti program (på nätet/i appar). I onsdags presenterades Utredningen ”App to Date”  för regeringen: Läs hela här. I förslagen kan man läsa detta som berör barn, unga och skolan:

  • Barn och unga kan som parter ingå avtal och köpa varor eller tjänster via mobil eller läsplatta endast om förmyndaren samtyckt eller gett intryck av samtycke. Har förmyndaren gett barnet kontantkort kan det användas till sedvanliga köp.
  • Föräldrar som gett barnet tillåtelse att använda en förälders telefon blir inte automatiskt betalningsskyldiga för köp som barn har gjort med hjälp av denna.
  • InApp-köp i appar som riktar sig till barn är otillbörlig marknadsföring och kan förbjudas.

Jag förstår varför en del av dessa förslag kommer. Många har ju hört om barnen som spelade Smurf Village och köpte tjänster för 50000.

Bild från Smurf Village – där det nu mera står att man köper saker i appen som varning.

Jag förstår att det enklaste sättet sättet att stoppa barn under 12 år från att köpa saker i appar är att förbjuda alla sådana appar (och liknande gratisspel på nätet). Det finns dock ett lite svårare sätt som jag som film- och mediepedagog tycker är grymt underskattat nämligen att utbilda föräldrarna. Om jag tar mig själv som exempel, min 2 åring spelar på min iPad och iPhone. Jag har sett till att han inte kan komma åt nätet när han gör det. Jag ser till att inte ha in-app köp appar på apparaterna. Jag har stängt av möjligheten att köpa saker inom program. Hur gör man det? Här är en enkel guide.: Så här förhindrar du barnen att köpa i Appstorearwengrim.  Visst jag är mediepedagog. Visst jag undervisar om IKT. Visst jag  undervisar om hur reklam och marknadsföring fungerar. Ja, jag är Medie och Informations Kunnig (MIK). Bör jag ställa samma krav på andra föräldrar? Att de skall kunna lika mycket som mig? Nej. Att de bör veta vad deras barn gör på nätet, vilken sorts spel de spelar, att engagerar sig i sina barns medievanor? Ja, det anser jag.
Statens medieråd har gett ur en enkel guide till föräldrar kring just spelande: Ladda ned den här.

Om man förbjuder det så försvinner problemet? Det är ju tyvärr inte så. Effekten blir att föräldrar slipper ta ansvar för och  engagera sig i vad deras barn gör. Fundera på alla rubriker kring kränkta barn på Facebook i medierna. Hur många av dessa barn är under 13 år (som är Facebooks åldersgräns). Vems är felet att barn som inte skall ha ett facebook konto har ett konto? Var har det brustit? Är det kanske så, och nu spekulerar jag, att föräldrarna har skapat kontot åt barnen? Vilket ansvar har föräldrarna? Jag hoppas att man förutom att  enbart förbjuda saker faktiskt funderar lite på att skapa medievetna föräldrar. Så att dagens föräldrar är medvetna och kunniga i hur appar, dataspel etc. som deras barn använder fungerar. Inte minst så vore det på tiden att vuxna lär sig att inget är gratis. Du betalar med information, tid, in-app purchases, eller på andra sätt. Företag som Facebook och Google bedriver inte välgörenhetsverksamhet. Även om det verkar som om deras tjänster är gratis så tjänar de faktiskt pengar på något. Företag som Apple arbetar likadant – de bäddar in ”gratissaker” i sina produkter men det gör inte sakerna gratis – du betalar för dom då de ingår i din maskin. Att nå ut till föräldrar kring dessa frågor är svårt. Dock så kan ju alla försöka i den mån man kan faktiskt utbilda andra föräldrar, tipsa om resurser (som de ovan) och på andra sätt se till att föräldrar tar lite ansvar och engagerar sig i vad deras barn gör när de använder appar och spel. Braa en lite from förhoppning.

%d bloggare gillar detta: