Bloggarkiv

Filmdebatterna fortsätter i höst – senaste exemplet: ”Call girl”

Kulturbråk – eller debatter brukar sällan gälla film. I höst har vi haft tre stycken stora debatter knutna till svenska filmer. Först ut var debatten kring Liten skär och många små bråkiga – som vi skrivit om här och här. Sedan var det debatt om dokumentärfilm och Searching for Sugarman som vi skrivit om här och här. Och så nu diskussionen om ”Call girl”. Det intressanta är att Call Girl debatten har många likheter med dokumentärfilmsdebatten. I DN skriver Maria Schottenius: Utpekandet av Palme i ”Call girl” följer mönstret från bokbranschen – DN.SE. Det är en intressant krönika, frågan är vad som är hönan och ägget. För det handlar egentligen om två trender som går åt olika håll. I filmfallet är det en rörelse från den dokumentära genren mot spelfilmen. Förra årets stora filmdebatt om Play (som vi skrev om här och här) berörde samma problematik som nu uppkommer med ”Call girl” – vad händer när du i fiktionsfilm gör en film baserad på verkliga händelser? Hur anonym skall och bör du vara gentemot de i filmen som eventuellt kan känna igen sig? På detta kommer filmer som Margin Call som inte bygger på verkliga händelser men inte specifika människor och filmer som Social Network där alla dessa delar blandas, dvs människorna i filmen finns i verkligheten, likaså är många av filmens händelser dokumenterade – men det är en spelfilm baserad på en bok som inte är skapad av de som som filmen faktiskt handlar om. Och i höst har stora delen av världen kunnat se The Master som kanske eller kanske inte handlar om Scientologins grundare L. Ron Hubbard.

Om ni vill läsa lite om källgranskning av spelfilmer rekommenderar jag denna artikel som är en intervju med mig och som har praktiska tips till arbete i skolan från Kolla Källan: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik/artikelarkiv/2012/analyseraspelfilmer-1.184840

Så tillbaka till Call Girl – i Svd och Dn ”rasar debatten” med inlägg från alla möjliga håll – tyvärr har debatten mer blivit om det är Palme som är med i filmen än själva filmens innehåll eller för den delen den riktigt intressanta diskussionen om just gränsen mellan fiktion och dokumentärt. Många journalister ser på filmen Call girl som om det vore just en journalistisk produkt och inte en film. Debatten och fokuset har nästan helt och hållet hamnat på Palme, förtal. Ni kan läsa om detta t.ex. här i SvD,  här i SvD, här i DN, här i DN eller här i DN.

Det har funnits försvarare som hellre velat tala om filmen och dess innehåll: från en av huvudrollsinnehvarna, från regissörer och manusförfattare samt i radio idag i p1 morgon.

Lite spännande att man i debatt inte riktigt talar med varandra utan i två spår bredvid varandra. Vad man skall tycka själv? Se filmen – går på en biograf nära dig!

Debatt och medietips: Om den ojämlika svenska skolan – Svenskarna och Internet

I veckan kom .ses interstatistikrapport Svenskarna och internet 2012 som ni kan läsa här: Svenskarna och Internet 2012 | Internetstatistik.

Några revolutionerande nyheter? Inte direkt – Internet och olika sorters dataanvändning börjar stagnera, det ökar däremot i de lägre åldrarna. I skolan så har det dock skett en markant ökning av internetanvändandet där det gått från 0,7 timmar i veckan till 1,1 timmar. Så internetanvändandet ökar i skolan. Känns rätt bra, även om jag inte vet vad det är för sorts internetanvändande som står för ökningen. Hur ser då IKT-användandet ut i den svenska skolan? Enligt Skolinspektionen inte så bra i deras granskning: IT i undervisningen. Lite godbitar:

  • Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande.  Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet.
  • Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse.
  • Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts.
  • En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet.

Jobbar man som vi med IKT i skolan är ju inte detta direkt överraskningar. Det är så här verkligheten ser ut. Enligt OECD är vi inget vidare på detta heller. När PISA kommer rapportera om 8 år med Jan Björklunds satsning på IKT och utvärdera den samma, lär inte Sverige ligga först, snarare lär Sverige vara lika bra i Europa på detta som svenska fotbollslag är i Europa. Hur är detta möjligt i världens bästa IT nation? Varför och hur kan det bli så skevt? Personligen slog det mig just att mina barn bor i en stadsdel där sannolikheten att den kommunala skolan kommer erbjuda dem: 1-till-1 eller 2-till-1, eller IKT undervisning av något slag innan gymnasiet, som lika trolig som att de skulle få en sådan utbildning om de bodde i Nordkorea. Visst jag kan ta mina barn och sätta dem i privatskola men det lär ju inte hjälpa de barn som är kvar i den kommunala skolan. Så finns det någon möjlighet att förändra detta? och vad blir effekterna av dessa ojämlikheter i den svenska skolan och förskolan?

Det enklaste sättet är givetvis att tillsätta mer resurser till skolan och att på riktigt se till att skolan blir likvärdig i hela landet. Nu pratar vi stora resurser – fast om Sverige skall bli konkurrenskraftiga på allvar mot sin omvärld kanske det kan vara en satsning värd att göra – om man inte anser och hoppas på att det är just Nordkorea vi skall konkurrera med.

Effekter? låt mig ge ett exempel som kanske inte verkar ha med det här att göra, men som faktiskt har med det att göra. När min arbetskamrat var på en kl. 15 visning av Ted så fanns det väldigt många barn under 10 i salongen. Vet inte om ni sett Ted men här kan ni kolla på trailern (fast ni måste vara över 18 år för att se den):

Fundera sedan på om det är lämplig film för 8-9 åringar? Om ni sett den SÅ VET NI att den inte är en film som lämpar sig för de åldrarna. Att som biopersonal försöka förklara varför föräldrar inte skall se denna film med sin 8 åring är inte direkt lätt. Vad har det med skolan att göra? Vi kan väl säga att för att göra ett litet ovetenskapligt överslag så kommer de flesta av dessa föräldrar från socioekonomiskt dåliga förhållanden. Att deras barn sedan går i skolor där de mycket väl kan hamna utanför hjälp med IKT och att deras föräldrar kanske själva har råd till IKT verktyg och klart tydligt saknar Medie- och informationskompetens är lite olyckligt.

Fast kanske skall dessa föräldrar och barn som inte får IKT hjälp i skola och förskola bara vara lyckliga. För samtidigt pågår just nu en diskussion hur farliga surfplattor är för främst små barn. Diskussionen är väldigt lik den som för ett tag sedan var om TV för små barn, sedan dataspel (för typ alla människor) och nu alltså surfplattor. Ett exempel på hur debatten kan se ut finner ni här:

Just det inlägget besvarades rätt bra av Elza Dunkel här.

Som en uppföljning av detta och rapporten som nämns ovan passade SVT Debatt att ha just en debatt om surfplattoranvändande bland små barn. Den kan ni se här:

Lite kortfattat man kan ju sammanfatta den debatten så här – det finns personer inom Waldorfpedagogiken som inte uppskattar surfplattor – det finns en hel andra som ser många fördelar med dessa plattor. Dock så anser t.o.m. folk inom Waldorf att elever faktiskt skall ha tillgång till IKT-redskap. Och så var vi där igen…den ojämlika skolan vi har Sverige kommer inte bara skapa A och B-lag i Sverige, utan faktiskt leda till att Sverige kommer bli ett B-lag internationellt. Så kanske, kanske är det dags att på riktigt satsa på skolan, inte enbart IKT i skolan, utan hela skolan i hela Sverige. Bara en liten tanke så där…

Debatt: Tv-spelsdebatten fortsätter – ”Medierådets budskap om våldsamma datorspel är inte tillförlitligt” – DN.SE

Tv-spelsdebatten fortsätter. I DN lämnar forskarna från KI sin slutreplik läs den här: ”Medierådets budskap om våldsamma datorspel är inte tillförlitligt” – DN.SE.
Medierådet svarar på sin hemsida som kan läsas här: http://www.statensmedierad.se/Om-Statens-medierad/Kommenterat/Varfor-sprider-KI-forskarna-osanningar-om-Statens-medierad/Medierådet

Under veckan har även två mycket roliga inlägg i debatten inkommit. Alltid lika eminenta Tankesmedjan i P3 kan ni lyssna på här. Även Fredrik Backman säger sitt i en krönika som ni kan läsa här: http://fredrik.cafe.se/kronika-73/

Debatt: Vi måste lära oss att tolka bilder bättre – Debatt – www.gp.se

I dagens GP skriver Ingela Bursjöö, Björn Harström, Gunilla Knape, Klas Grinell, Göran du Rées, Urban Strandberg, Lisa Thanner, Karin Wagner, Paula Wahlbom om att: Vi måste lära oss att tolka bilder bättre – Debatt – www.gp.se.

Jättebra! Skriver under på allt de skriver. Har dock lite invändningar (annars hade jag, ju inte varit jag). Om man vill att man skall tolka bilder och arbeta med bilder i skolan – så måste faktiskt skolan tas med i debatten. Man nämner inte skolorna, lärarutbildningar eller de som är ansvariga för den utbildning som sker i skolorna dvs Skolverket och Utbildningsdepartementet. Glömmer man dessa blir det ju lite svårt att få in de kunskaper som efterfrågas i debattartikeln.

Man skriver att: I grundskolans läroplan kring bildämnet finns förutsättningar för att det ska kunna synas i alla undervisningsämnen. Det är lite av en oxymoron. I alla läroplaner finns öppningar för tolkning av bilder och multimedia. Men de är väldigt vagt skrivna. Det ännu större problemet är ju det som debattartikelförfattarna lyckas glömma – nämligen att om lärarna inte är utbildade i frågan/ämnet så har de även väldigt svårt att undervisa i frågan/ämnet. Därför är det också svårt med betygskriterier etc.

Kan även påminna om att att Unesco faktiskt tagit fram en läroplan som berör precis de frågorna som debattartikelförfattarna efterfrågar. Om ni inte läst den kan ni göra det här. MIL-Läroplan

Sedan behöver vi kanske inte behöver påpeka att vi undervisat om det som efterfrågas i 20 år. Läs mer på: Föreläsningar

TV-spels debatten fortsätter – Debatten vägrar dö | Kultur | SvD

Idag fortsätter TV-seplsdebatten. Svenska Dagbladet tar upp debatten genom att ha det hela på sin första sida i papperstidningen. Den mycket intressanta och balanserade artikeln kan ni läsa här: Debatten vägrar dö | Kultur | SvD.

Även på rapportshemsida kunde man läsa om det:

http://svt.se/2.22620/1.2674528/debatten_styrs_for_mycket_av_varderingar

Och så här hos oss med.

 

%d bloggare gillar detta: