Bloggarkiv

Mata inte mediatrollen – arbetet med sociala medier fortsätter…

På sistone har vi fortsatt föreläsa en hel del om sociala medier, både för skolledare, lärare och för elever. Det är ett mycket givande arbete – speciellt att föreläsa för och samtala med elever om något som så tydligt intresserar dem så mycket.

Mikaelbuff

Arbetar man med detta ämne så vill lärare och skolledare att man talar mycket om konsekvenserna av att använda sociala medier. Här i Göteborg har vi ju väldigt tydligt exempel på hur det som hände på sociala medier påverkade köttvärlden dvs den fysiska världen (inte på nätet).  Personligen är jag rätt övertygad att det som hände här i Göteborg påverkade hur man rapporterar saker på Instagram i hela världen.

Förra veckan hamnade jag i diverse diskussioner på sociala medier kring frågan om nätkränkningar efter att Symantec och Friends lanserat sin rapport på om mobbning och kränkningar på nätet. Läs den här. I fredags var det dags igen efter Friends kampanj #unselfie.

I båda fallen blev det artiklar, radioinslag och skriverier – som dessa:

http://www.svt.se/nyheter/sverige/medierna-blaser-upp-faran-med-natet
http://hej.blekk.se/2014/03/21/det-ar-inte-selfiens-fel-friends/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5817429

Det finns problem med rapporter som den som Symantec och Friends lanserade. Inte bara det att rapporternas siffror differentierar sig så från t.ex. skolans verklighet eller att man talar om lite olika saker. Enligt rapporten så kränktes t.ex. 200000 10-16 åringar förra året på nätet. Skolinspektionen fick in 600 anmälningar i frågan. Det stora problemet är detta: Varför sådant fokus på det negativa i rapporten istället för det positiva. Varför inte ta barn och ungas perspektiv? Och fundera på varför de tillbringar så mycket tid på nätet? Hur de tillbringar sin tid? Vad man kan göra för att deras tid på nätet skall bli bättre? Nästan alla som arbetar med sociala medier och nätet vill ju ändå detta (kanske inte Symantec).

Mata inte medierna med enkla lösningar. Enkla siffror som att var tredje barn kränks på nätet eller att 200,000 barn kränktes förra året på nätet i Sverige kommer ALLTID leda till svarta rubriker och reportage. Bara för att ta ett exempel från min spelhalva. Jag utbildar elever, lärare, skolledare och föräldrar. Forskning från hela världen (läs här) visar nämligen att det viktigaste som finns är att vi pratar med varandra – alla dessa grupper. Lika viktigt är att vi känner att vi kan tala om det. För lärare brukar jag kalla min föreläsning efter ett tips från Elza Dunkels: EXTRA EXTRA! Det kommer gå bra för barnen bara vi talar med dem! Så i Symantec/Friends rapport upptäckte jag att 3 av 4 kränkta barn på nätet fick hjälp från lärare vid nätkränkningar. Enbart 26% kände att de inte fick den hjälpen. Detta är siffror i rätt riktning, även om Symantec/Friends lyfte fram det negativa istället. Även engagemanget hos föräldrar i frågan verkar ha ökat enligt denna undersökning. Tyvärr syns inget av detta i medierapporteringen kring dessa frågor.

Hela denna problematik blir ännu mer komplex när man diskuterar ansvar. I GP skrevs en debattartikel som ville att företagen som erbjuder tjänster inom sociala medier skall ta större ansvar. Att Facebook/Instagram samt KIK t.ex. skall agera bättre och snabbare för att ta bort kränkningar från nätet. Allt detta önskar i stort sätt alla jag talat med kring dessa frågor. Men…det finns ett problem vad gäller föräldrars och skolans ansvar som sällan lyfts upp. Nämligen: hur skall man som lärare, förälder förhålla sig till åldersgränser?

Låt mig ge två exempel: Om man undervisar på en mellanstadieskola – låt säga en 4:e klass – barnen är 10-11 år – är det då okej att använda Facebook i undervisningen? Facebook har 13 års gräns. Många barn har säkert Facebook-konton i den åldern men kan man som lärare uppmana eller tom kräva av barnen att gå med i Facebook för att man har en klassgrupp där? En personlig undersökning jag gjort på mina senaste grupper visade att alla som hade Facebook hade skaffat sig konto innan de var 13.

KIK som är en mycket populär app bland unga har 17 års gräns. Senaste klasserna jag hade, var ingen 17 år gammal. 95% använde appen dagligen. Båda dessa tjänster Facebook och KIK toppar listan över ställen där man blir kränkt på nätet enligt Symantec/Friends. Har man som förälder ansvar för vad ens minderåriga barn använder för sociala medier tjänster? Kan man och bör man i skolan tala om och använda tjänster som barnen använder men där de inte har åldern inne? Om de som inte har åldern inne råkar ut för kränkningar på dessa tjänster vems är då ansvaret? Barnets? Vårdnadshavarens? Skolans? Företaget som erbjuder tjänsten?

Så det bästa vi kan göra är att fortsätta tala om dessa frågor. Helst i en god ton. Helst utan att skrämma livet ur föräldrar och skolvärld genom att fokusera mer på det som är positivt än det som är negativt med sociala medier. Vill ni ha ett gott positivt exempel? Här kommer ett exempel. Vore underbart om vi fick flera sådana artiklar istället allt som på sitt sätt sprider rädsla och hat.

Kom gärna till oss på Filmpedagogerna för att få reda på mer kring dessa frågor. Just nu arbetar vi mycket med filmen IRL – och vi har skrivit om vårt tidigare arbete här.

Använder fortfarande detta exempel på sociala mediers mycket positiva kraft:

Annonser

Nätmobbning, nätkränkningar och skolan – arbetet fortsätter i höst.

Vårt MIK-arbete fortsätter i full fart i höst. En del av vårt MIK-arbete är kring ungdomar och nätet. I våras föreläste jag tillsammans med Karl Dahlstrand från Cybernormer vid Lunds Universitet efter Instagramupploppen i Göteborg. Alla våra inlägg på temat kan ni läsa här.

Detta arbete fortsätter även i höst. I höst har det redan hänt en hel del intressant på temat och kring ämnet om nätmobbning och nätkränkningar.  Senast föreläste vi i Jönköping/Bankeryd.

http://cybernormer.se/2013/09/17/cybernormare-pa-vag/

Mikael och Karl föreläser i Jönköping/Bankeryd

Det kommer även hända mer.

Så en liten uppdatering:

Intagramupploppen och efterföljande rättegång. Dom har kommit. En dom som har överklagats. En hård dom enligt många experter. Bästa lästipset är Karl Dahlstrands text om domen, dess effekter och innehåll: läs här.

Igår kom en ny nyhet i Gp om ett nytt konto – vad som kommer hända med det återstår att se:

https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2043654-nya-krankningar-pa-instagram

Lundsberg:

Vad har Lundsberg med nätmobbning och nätkränkningar att göra? Väldigt mycket om man jobbar i skolan. Skolan stängdes av Skolinspektionen med stöd av den relativt nya skollagen. Förvaltningsdomstolen öppnade den igen. Lagar och regler kan ju finnas i lagtexter. Hur de tolkas beror väldigt mycket på beslut i domstolar. Så du kanske fortfarande ställer dig frågan vad har detta med nätmobbning och nätkränkningar att göra? Lundsberg stängdes inte pga av vad som hände i och under skoltid. Den stängdes för vad eleverna på skolan gjorde efter skoltid. Många har hävdat att detta även gäller kring nätmobbning och nätkränkningar. Barn och elevombudsmannen (som ligger under skolinspektionen) har hävdat att enligt den nya lagen är det skolans ansvar även vad som händer på nätet efter skoltid om det är kopplat till skolan. Även Skolverket verkar inta samma ställning. Med Lundsbergsdomen kan man ju tolka det som om att så INTE är fallet. Skollagen gäller bara under skoltid.

Vad BEO/Skolverket har skrivit om nätkränkningar kan ni läsa här: http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Fragor-och-svar/

Vad som sas på webinariet i ämnet kan ni se och läsa här:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Nyheter—samlade/Inbjudningar-konferenser-och-seminarier/Se-webinariet-om-natkrankningar-i-efterhand/

Vad skolinspektionen har skrivit om Lundsbergsfallet kan ni läsa här: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Nyheter1/Skolinspektionen-granskar-Lundsbergs-skola/

Publikationer i höst:

I höst kommer flera spännande publikationer kring ämnet – de flesta har Elza Dunkels varit inblandad i. Läs mer om dessa här:

http://www.kulturer.net/2013/08/26/publikationer-i-host/

En annan publikation som kommit och där man kan studera (unga) svenskars nätvanor är the SurveyBay – Den kan ni kolla in här:

http://www.thesurveybay.com/

Kolla in vad som skrivits om den av Cybernormer här och lyssna på reportaget kring den från vetenskapsradion.

Film:

Vi är ju filmpedagoger. Vi arbetar med film. I höst kommer två filmer på temat mobbning för er att arbeta med i skolan. Den ena har gått upp redan på bio, det är Smärtgränsen/After Lucia. En chilensk film på temat som vann pris i bl.a. Cannes. Filmhandledning lär väl komma. Trailern kan du se här:

CapturFiles_321

Ännu mer intressant är den kommande filmen Återträffen. En film där regissören Anna Odell iscensätter sin klassåterträff som hon inte var bjuden till. Sedan följer en mycket intressant del där just ämnen som utanförskap, osynliggörande och andra tekniker för att förminska sina medmänniskor diskuteras. En väldigt speciell film med mycket intressant för skolan att tala om. Trailern finns nedan:

CapturFiles_320

http://www.mymovies.it/film/2013/atertraffen/trailer/

Ingen av dessa handlar ju specifikt om nätmobbning. De filmer som hittills har berört temat har inte varit helt lyckade. De är oftast thrillers och skapade för att skrämma främst föräldrar med farorna med barn på internet. Vad vi talar om är egentligen stalkingfilmer där kontakten sker via nätet. Mycket mer intressant på alla sätt och vis är filmen Catfish och den efterföljande TV-serien. Dokumentärfilmen handlar om hur vi skapar digitala identiteter i dagens värld. Filmen följer en kille som söker kontakt med en tjej via nätet. Sedan visar det sig att våra identiteter på nätet och våra identiteter AFK kan vara väldigt olika. Ytterligare en film som är en dokumentär som gått på TV flera gånger och som nu finns tillgänglig på DVD är Bully:

Filmen tar upp det enorma problemet med mobbning i USA och hur många som drabbas av det och i filmens berättelse hur skolan inte arbetar med det. Men i Sverige har vi en ny skollag och man måste arbeta med det oavsett om det händer på nätet eller i skolan.

Eftersom vi är filmpedagoger jobbar vi och illustrerar gärna med film. I Sverige är man ofta rädd för att göra informationsfilmer på teman som nätmobbning och nätkräkningar. I USA och Kanada verkar den rädslan inte riktigt finnas lika starkt.  Så de flesta filmer jag hittar på temat är tyvärr på engelska  – vilket är ett problem om filmerna berör problem i mellanstadiet – de blir svåra att visa för eleverna. I USA arbetar Common Sense media mycket med att informera kring medieanvändning på olika sätt – det mesta riktat till föräldrar men även en hel del finns där som är riktat till barn. Denna film tex. Tycker jag är bra och intressant att visa för föräldrar i hur man möta ungas nätvanor. I mångt och mycket är det en film som ligger i linje med denna rapport som vi OFTA tipsar om men som fler borde läsa: Ladda ned den här:

Guideline_COSTIS_0801

https://sites.google.com/site/costis0801/guideline/1-Guideline_COSTIS_0801_English.pdf?attredirects=0&d=1

Kolla in filmen här:

CapturFiles_322

http://www.youtube.com/watch?v=fjuPlNj2_xE

Och ja, vi kommer gärna och föreläser i ämnet – för skolledare, för pedagoger, för eleverna och för föräldrarna. Hör av er.

Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar!

I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman.

Till att börja med:

När det rapporteras om Instagrammålet i media är det vissa saker som inte framkommer – eller rapporteras lite fel. Man kan fråga sig om medierna själva vet hur Instagram fungerar och hur lagstiftning kring sociala medier används. Min erfarenhet är ju att skolpersonal oftast saknar denna kunskap. Lyckligtvis försöker jag hjälpa de jag föreläser för att förstå sambanden i en rätt komplicerad situation. Jag hoppas att även du som läsare av bloggen blir hjälpt.

Medias rapportering om Instagrammålet.

Vad gäller kontot:

  1. Det var många killar som hängdes ut på kontot gbgorroz. Inte enbart tjejer, även om det oftast framställs så i media.
  2. Bilderna till texterna är i väldigt få fall kränkande – de flesta bilderna är de kränktas egna profilbilder, eller offentliga instagrambilder. Detta skapar problem (mer nedan).
  3. Det var inte de anklagade som skrev kommentarerna – de skapade kontot och fick tips via KIK från bekanta till de som hängdes ut.
  4. Det finns en tydlig rasism i de skrivna kommentarerna. Etnicitet och religiös tillhörighet är ofta förekommande. Det är även klart riktat mot vissa områden i Göteborg. Tex: ”XXX spelar värsta muslimen men har legat runt med hela Biskop, Bergsjön och Angered.”, ”XXX bor i Kungsbacka men har legat runt i Tynnered, Hammarkullen och Backa.”, ”Jävla juden tar allt bakifrån…”

Vad gäller rättegången:

Enbart de som har dokumentation över att de blivit kränkta är målsägande. Med andra ord – händer något sådant här på nätet skall du se till att dokumentera det. Lär dina elever att dokumentera – hur de tar screenshots på dator och mobil. Som lärare och skolpersonal måste du givetvis kunna detta själv så att du kan dokumentera händelser.

Att anmäla och utreda liknande händelser:

Flera elever försökte anmäla kontot och de kränkande kommentarerna som var skrivna om dem innan de s k upploppen skedde på tisdagen den 18 december.  Detta lyckades inte. Det beror främst på att Instagram är en amerikansk tjänst och att det är en bildtjänst. Det man anmäler är bilder. Företaget tyckte att det var märkligt att personer anmälde sina egna profilbilder som kränkande. Att kontakta Instagram och förklara att texter är kränkande verkar inte gå. Det går inte att hitta mailadress till företaget och det är många lärare och elever som letat.

Polisen lyckades spåra Ip-nummer med hjälp av Instagram. För en privatperson är det väldigt svårt att få kontakt med företaget. Polisen har normalt sett även de väldigt svårt att få kontakt med bolag som Instagram. I detta uppmärksammade fall kunde man enligt Metro hävda att det var fara för någons liv. Oavsett om det är lätt eller svårt att lyckas med en anmälan, uppmanar polisen att alltid anmäla liknande händelser.

Efterspelet till själva upploppen:

Utanför Plusgymnasiet blev det upplopp. En mobb hade samlats för att göra upp med en person som de trodde var skyldig till kränkningarna. Det ledde till att oskyldiga misshandlades. Handlingen byggde alltså på mycket dålig källkritik – en situation som hade kunnat sluta mycket värre än den gjorde. Allt byggt på okunskap hos de som bor i de områden som pekades ut i de kränkande kommentarerna. Det är här Husby kommer in. I dagens Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/sverige/forskare-politiker-far-bara-stort-ansvar/

Här pekar forskarna på faktorer som leder till upplopp.

”Professor Bo Malmborg vid kulturgeografiska institutionen i Stockholm […]pekar på tre avgörande faktorer:

Hög andel socialbidragstagare.

Hög andel ungdomar.

Stor isolering, det vill säga de boende i området träffar bara andra människor från samma område och med samma dåliga anknytning till majoritetssamhället.

Då uppstår en ömsesidig misstro.

–  Invånarna misstror polisen. Men polisen tenderar också att bunta ihop invånarna i området. ”Här bor bara invandrare”. Man ser inte längre befolkningen som individer och det påverkar polisens agerande.”

I Göteborg skedde upploppen i de centrala delarna av staden och inte ute i förorten, men konflikttänket fanns där vilket syntes t.ex. i detta inlägg:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16131454.ab

De två misstänkta tjejerna som låg bakom är anklagade. Vad händer då med de som låg bakom upploppen? Hur skall man få dessa människor att inte upprepa sitt agerande? Vems är ansvaret? Skolans? Elevernas? Föräldrarna? Skolledarnas? Polisens? Mitt svar: Det är allas ansvar.

Vill ni ha hjälp med juridiken kring dessa frågor – kontakta gärna Karl Dahlstrand på Cybernormer vid Lunds Universitet.

Ni kan även kontakta forskarna Marcin de Kaminski och Elza Dunkels med frågor här:

http://ask.fm/ungaonline

Ett inslag från föreläsningarna vi hade i Borås:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5542857

Vi vill gärna även påminna och tipsa om denna väldigt goda guide till vad man kan göra för att förhindra nätmobbning. Vad man kan göra när det skett och hur man diskuterar frågorna:

https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnxjb3N0aXMwODAxfGd4OjczYTQ5YTdkMzlkOTk3NTk

Guideline_COSTIS_0801

Här är ett tips på hur man kan arbeta med inställningar på Instagram:

http://www.safekids.com/2013/05/05/instagram-photos-of-you-what-parents-need-to-know/

Kontakta även gärna oss på Filmpedagogerna.

Internet – vän eller fiende?

Förra veckan skrev vi om rapporteringen kring ”13 åringen från Kumla”. Det handlade om näthat, nätmobbning, nätkränkningar och slutligen om grooming. Under den veckan kom olika personer och organisationer ut och uttalade sig kring frågan. Frågorna kring det som hade skett förändrades under veckan. Däremot fanns där hela tiden ofta en gemensam nämnare i ”skuldfrågan”, nämligen Internet – nätet är ett farligt ställe för unga. Denna vecka när känslostormarna kring tragedin i Kumla har lugnat ner sig kommer många bra och användbara resurser för er som arbetar i skolan.

I veckan lanserades nämligen Unga Online –kolla in tjänsten här:

http://ask.fm/ungaonline

ffungaonline

”Fråga forskarna; Unga online” är en helt ny webbtjänst där forskare från svenska universitet svarar på frågor om unga och internet med utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Just nu bemannas frågelådan av Elza Dunkels ( http://www.kulturer.net ) och Marcin de Kaminski ( http://www.cybernormer.se )

Här har ni möjlighet att fråga forskare om internet – just nu Elza Dunkels och Marcin de Kaminski.

Elza hade en gratis föreläsning om internet och unga igår 20 mars på nätet den kan ses här i efterhand – missa inte den:

Marcin de Kaminski har skrivit om den senaste veckans händelser på cybernormer – läs gärna hans inlägg här:

Därför är nätfilter en typiskt dålig idé

Och hans debattartikel i Expressen.

När vi ändå är inne på temat nätet – Karl Dahlstrand som jag föreläste med tillsammans för skolledare i Göteborg var aktuell i GP:

gpframsidanatkrankning

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1418354-nu-ska-hatet-kartlaggas

Förra veckan kom även en mycket intressant dom kring kränkningar och sk. näthat och vem som bär ansvar för detta – den beskrevs så här i Journalisten:

http://www.journalisten.se/nyheter/viktig-dom-ger-bloggar-fribrev-vid-fortal

Som vanligt vill jag passa på att vi gärna kommer till skolor och talar kring dessa frågor – med elever, pedagoger och föräldrar!

Debatt och medietips: Om den ojämlika svenska skolan – Svenskarna och Internet

I veckan kom .ses interstatistikrapport Svenskarna och internet 2012 som ni kan läsa här: Svenskarna och Internet 2012 | Internetstatistik.

Några revolutionerande nyheter? Inte direkt – Internet och olika sorters dataanvändning börjar stagnera, det ökar däremot i de lägre åldrarna. I skolan så har det dock skett en markant ökning av internetanvändandet där det gått från 0,7 timmar i veckan till 1,1 timmar. Så internetanvändandet ökar i skolan. Känns rätt bra, även om jag inte vet vad det är för sorts internetanvändande som står för ökningen. Hur ser då IKT-användandet ut i den svenska skolan? Enligt Skolinspektionen inte så bra i deras granskning: IT i undervisningen. Lite godbitar:

  • Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande.  Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet.
  • Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse.
  • Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts.
  • En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet.

Jobbar man som vi med IKT i skolan är ju inte detta direkt överraskningar. Det är så här verkligheten ser ut. Enligt OECD är vi inget vidare på detta heller. När PISA kommer rapportera om 8 år med Jan Björklunds satsning på IKT och utvärdera den samma, lär inte Sverige ligga först, snarare lär Sverige vara lika bra i Europa på detta som svenska fotbollslag är i Europa. Hur är detta möjligt i världens bästa IT nation? Varför och hur kan det bli så skevt? Personligen slog det mig just att mina barn bor i en stadsdel där sannolikheten att den kommunala skolan kommer erbjuda dem: 1-till-1 eller 2-till-1, eller IKT undervisning av något slag innan gymnasiet, som lika trolig som att de skulle få en sådan utbildning om de bodde i Nordkorea. Visst jag kan ta mina barn och sätta dem i privatskola men det lär ju inte hjälpa de barn som är kvar i den kommunala skolan. Så finns det någon möjlighet att förändra detta? och vad blir effekterna av dessa ojämlikheter i den svenska skolan och förskolan?

Det enklaste sättet är givetvis att tillsätta mer resurser till skolan och att på riktigt se till att skolan blir likvärdig i hela landet. Nu pratar vi stora resurser – fast om Sverige skall bli konkurrenskraftiga på allvar mot sin omvärld kanske det kan vara en satsning värd att göra – om man inte anser och hoppas på att det är just Nordkorea vi skall konkurrera med.

Effekter? låt mig ge ett exempel som kanske inte verkar ha med det här att göra, men som faktiskt har med det att göra. När min arbetskamrat var på en kl. 15 visning av Ted så fanns det väldigt många barn under 10 i salongen. Vet inte om ni sett Ted men här kan ni kolla på trailern (fast ni måste vara över 18 år för att se den):

Fundera sedan på om det är lämplig film för 8-9 åringar? Om ni sett den SÅ VET NI att den inte är en film som lämpar sig för de åldrarna. Att som biopersonal försöka förklara varför föräldrar inte skall se denna film med sin 8 åring är inte direkt lätt. Vad har det med skolan att göra? Vi kan väl säga att för att göra ett litet ovetenskapligt överslag så kommer de flesta av dessa föräldrar från socioekonomiskt dåliga förhållanden. Att deras barn sedan går i skolor där de mycket väl kan hamna utanför hjälp med IKT och att deras föräldrar kanske själva har råd till IKT verktyg och klart tydligt saknar Medie- och informationskompetens är lite olyckligt.

Fast kanske skall dessa föräldrar och barn som inte får IKT hjälp i skola och förskola bara vara lyckliga. För samtidigt pågår just nu en diskussion hur farliga surfplattor är för främst små barn. Diskussionen är väldigt lik den som för ett tag sedan var om TV för små barn, sedan dataspel (för typ alla människor) och nu alltså surfplattor. Ett exempel på hur debatten kan se ut finner ni här:

Just det inlägget besvarades rätt bra av Elza Dunkel här.

Som en uppföljning av detta och rapporten som nämns ovan passade SVT Debatt att ha just en debatt om surfplattoranvändande bland små barn. Den kan ni se här:

Lite kortfattat man kan ju sammanfatta den debatten så här – det finns personer inom Waldorfpedagogiken som inte uppskattar surfplattor – det finns en hel andra som ser många fördelar med dessa plattor. Dock så anser t.o.m. folk inom Waldorf att elever faktiskt skall ha tillgång till IKT-redskap. Och så var vi där igen…den ojämlika skolan vi har Sverige kommer inte bara skapa A och B-lag i Sverige, utan faktiskt leda till att Sverige kommer bli ett B-lag internationellt. Så kanske, kanske är det dags att på riktigt satsa på skolan, inte enbart IKT i skolan, utan hela skolan i hela Sverige. Bara en liten tanke så där…

%d bloggare gillar detta: