Bloggarkiv

En liten enkel lektionsövning i användande av ord i nyheter – speciellt skapad för SVT.

Denna vecka är det MIK-vecka. En stor del av MIK är att kunna använda, tolka och skapa nyheter. Vi har arbetat länge med detta i vår undervisning. Vi har bl.a. skapat ett läromaterial för skolan i ämnet som ni kan läsa här.

En del av detta material handlar om ords betydelser i nyhetsrapportering – läs det här:

Här är tre mycket bra och roliga exempel på detta – tyvärr på engelska.

CapturFiles_361

CapturFiles_362

CapturFiles_363

Just nu pågår en kampanj som har hashtagen #nohate. Den handlar bl.a. om att inte sprida hat via sociala medier. Det är en kampanj som en del nyhetsredaktioner borde titta närmare på.

Låt mig visa ett exempel på en förstanyhet på SVT från 31 januari 2014:

1560517_10152215408403117_765284370_n

Något ni reflekterar över med denna nyhet?

Fundera på ordvalet: Polskt snöfall.

På detta följer följdfrågor: Kan ett snöfall tillhöra ett land? Om du tror att svaret är ja – fundera på hur en nation då skapar olika sorters väder? Hur vet man att vädret kommer från just det landet?

En fråga till: Är detta en positiv eller en negativ nyhet? Kommer de som ser denna nyhet känna att: Jipee – nu kommer snöfallet från Polen? Eller nu kommer kylan från Ryssland?

Är det god/bra journalistik att koppla samman negativa ord med specifika länder?

En övning till man kan göra: Byt landsnamnet mot t.ex. religion, sexuell läggning etc. Skulle det fungera? ”Det katolska snöfallet”? ”Varning för den muslimska hettan”?  ”det protestantiska regnet sköljer över oss” ?

Alt. ”Nu kommer bögkylan” ? ”Varning för Transregn” ?

Låt mig illustrera med en bild till:

brödkö

Om t.ex. SVT fick bestämma med sin logik skulle rubriken bli:

”Rysk brödkö ute i den polska snön”

Men brödkön är inte i Ryssland utan i Göteborg i stadsdelen Majorna. Snön lär inte vara polsk heller då den faktiskt har snöat över just Göteborg och Sverige.

Kanske bättre med rubriken:

”Brödkö ute i snön i februari” – varför?

Då finns inga negativa konnotationer. Det beskriver även vad bilden faktiskt föreställer.

Om man måste veta vart denna bild är tagen kan man använda: ”Göteborgsk brödkö ute i snön”.

Använd denna gärna övning med era elever. Är du journalist – t.ex. på SVT – använd gärna denna övning på framtida nyheter. Eller kom till Filmpedagogerna så kan vi ha en lektion om nyheter och bilder!

Annonser

Är du källkritisk min lille journalist?

Förra veckan var spännande. Filmpedagogerna föreläste för fullt med Biblioteksutbildning, 8-mars dag med Globala skolan och föreläsning på Mediedagarna, MEG 2013. Där lanserades den svenska översättningen av UNESCOs MIK-läroplan samt ett material som kan hjälpa er att arbeta med MIK i utbildningen. Det kan ni beställa här.

MIK svensk framsidaNordicomMIK

På MEG 2013 hände mycket annat spännande. Många olika undersökningar presenterades, bl.a. Förtroendebarometern – med vilka medier och vilka inom media som svenska folket har förtroende för. Ur denna vaskades nyheten att Janne Josefsson är den inom media som svenska folket har högst förtroende för. Man kan man undra vad de bygger denna nyhet på? Tittar man på siffrorna bakom undersökningen – vilket journalister inte verkar gjort, är det kanske lite förhastat att hävda att svenska folket har högst förtroende för Janne Josefsson. Frågan som ställdes var denna: ”Finns det någon person verksam i svensk press, radio, TV eller i digitala medier som Du särskilt uppskattar?Av 1220 svarande har 419 nämnt en person. Av dessa 419 har 11% nämnt Josefsson vilket gör att han har den högsta procentsatsen av de nämnda. Vilket innebär att i en undersökning på 1220 personer eller 419 (om vi är snälla mot de som gjort undersökningen) så har c:a 40 personer stort förtroende för Josefsson. Det är statiskt inte så mycket att dra stora slutsatser av. Filmpedagogerna har skrivit om undersökningar, statistik och källkritik tidigare. Här på bloggen finns även Jan Stridhs snabbskola i tolkning av statistik. Det känns som om professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull kanske borde besöka sin kollega Jan Stridh och utbilda sig lite. Även andra journalister borde kolla källor lite bättre.

På kvällen den 8 mars var det ett grävseminarium i Göteborg. Författaren och debattören Maria Sveland var inbjuden till en paneldebatt. Om ni följer sociala medier så kan ni inte ha missat att det blev väldigt dålig stämning under denna ”debatt” och även i eftersnacket. På flera ställen i olika medier skrev sedan deltagarna om vad som hade ”hänt”. Exakt vad som hände vet vi inte och problemet blir att journalisterna helt plötsligt inte vet hur de skall förhålla sig till det uppkomna. Debattörerna är alla trovärdiga källor, varav en är den journalist som svenska folket enligt nyheterna har störst förtroende för. Vilken källa skall man då som journalist lita på? Kanske skall man låta bli att ta ställning, och helt enkelt inte rapportera eller skriva om det.

Radioprogrammet Medierna sänder ett program från MEG. De talar om oansvariga utgivare – Facebook, Instagram och Twitter. Samma dag kommer en debattartikel från Utgivarna (som vill kalla sig ansvariga, kan tänkas) där man som utgivare av tidningar, radio och TV inte vill bli granskade mer än idag. Den självreglering vi har idag räcker resonerar man. Sedan nämner man även i denna artikel att de oansvariga utgivarnas oansvar leder till att de ansvariga utgivarna verkligen måste ta ansvar.

Tillbaka till radioprogrammet Medierna. Där hävdar man att de oansvariga utgivarna Facebook, Instagram och Twitter borde lyda under samma lagar som publicister eftersom de får samma yttrandefrihetsskydd. Problemet är bara det att det inte är samma sak. Sociala medier är inte ansvariga utgivare i Sverige. Det är inte Instagram som är skyldiga till att det skapas ett kränkande konto på deras tjänst. Vissa tycker att det borde vara så – men effekten blir då att dessa företag tar bort sina tjänster från Sverige på ett liknande sätt som Facebook, Twitter och Google gjort i Kina.

Ännu mer anmärkningsvärt är att man i Medierna inte talar om det företag som faktiskt går in och styr journalistiskt innehåll i Sverige, nämligen Apple. Varför inte det? Är det för att man är rädd att Apple kanske tar bort SR:s poddar från iTunes? Eller kommer att ställa högre krav på innehållet i SR?

Så kommer då denna vecka. Den största nyheten verkar nu bli att en trettonårig flicka begått självmord i Kumla. Kort beskrivet: en tragedi. Tyvärr är det så att denna typ av mycket tragiska händelser ofta sker i Sverige utan att de blir nyheter (bland 15-24 åringar är det enligt socialstyrelsen den vanligaste dödsorsaken). Varför blir det då en nyhet? Hon begick enligt medierna självmordet pga. näthat. Sverige har fått sitt första fall där näthat har lett till självmord. Frågan är då, om man vet varför hon begick självmord? Det har ännu inte redovisats i media. Det som framkommit är att på skolan där flickan gick har mobbning och kränkningar förekommit, och att flickan varit mobbad. Det redovisas även att på en del av de sociala forumen där hon rört sig så har kränkande kommentarer förekommit. En kille är misstänkt för att ha använt sig av hot via nätet för att få 13-åringen att agera i sexuellt kränkande sammanhang. Det är jättebra att detta lyfts upp men i mångt och mycket är det spekulationer kring en tragisk händelse. Förmodligen (och nu spekulerar jag) är det fler faktorer som ligger bakom. Nyhetsflash: Detta blogginlägg skrevs igår onsdag den 13 mars. Under kvällen igår verkar den senaste utvecklingen av nyheten vara att det är att man inte söker en pojke utan en sk. Nätpedofil och att flickan utsatts för det som kallas grooming.  Nyheten verkar även med denna nytillkomna information tappat sitt nyhetsvärde.

Att media spekulerar i tragedier är inget nytt. Sådana händelser har ett nyhetsvärde hävdar man. Det har de säkert, men jakten på nyheter verkar kunna leda till att man slarvar med källkritiken.

Igår onsdag skrivs det i SvD och sägs i SR att hälften av barnen är kränkta på nätet. Dessa siffror har vi som föreläsare på området aldrig hört eller läst tidigare (eller sett inom forskningen). Vem kan tänkas ligga bakom en sådan undersökning? I detta fall är det anti-virus och nätsäkerhetsbolaget Norton by Symantec. Varför ställer sig inte en enda journalist frågan om vad detta bolag har att vinna på att presentera en sådan undersökning? Eller för att ställa frågan på ett annat sätt. Varför frågar journalisterna inte forskare som Elza Dunkels och Ann Frisén som gjort STORA undersökningar i ämnet – baserat på stort underlag från hela Europa, och frågar sig varför deras undersökningar skiljer sig från Nortons? Ni kanske enbart har sett en undersökning från Friends? Det är samma undersökning, det är Friends och Norton by Symantec som gjort den tillsammans med YouGov.

Hade man gjort samma typ av källkritiskt arbete om det rört sig om något annat? Hade man rapporterat att sockermängden i läsk minskar enligt en färsk studie från en läsktillverkare? Eller hade man även frågat dietister, läkare eller andra forskare som kan ha något intressant att säga i frågan? Bara en stillsam undran. När vi föreläser för elever kring sociala medier så trycker vi på hur viktig källkritik är i skolan, men även utanför.

Behöver journalisterna en kurs i källkritik?

Medietips: Amerikanska valet 2012

I november är det presidentval i USA. Har ni tänkt att arbeta med det valet i undervisningen? Kommer ni till Filmpedagogerna på en föreläsning så lovar vi ger er de senaste klippen, nyhetsinslagen kring ämnet och gå igenom hur dagens nyheter fungerar i USA och kanske snart i Sverige.

Om ni inte kommer så tänkte vi passa på att vara så snälla och ge er en del praktiska tips. Om ni skall läsa enbart EN bok inför valet 2012 – Läs Martins Gelins utmärkta bok: Den amerikanska högern – Republikanernas revolution och USA:s framtid.

Varför denna bok? Den är en mycket genomarbetad bok där Gelin under flera år rest USA runt och träffat företrädare för det republikanska partiet, såväl gräsrötter, som politiker och ideologer. Nu kanske ni som lärare anser att varför läsa en bok om enbart det ena partiet? Därför att man som svensk nyhetskonsument faktiskt har bra förståelse och kulturella kopplingar till demokraterna. Obama står ju lätt till höger om Moderaternas och Alliansens vision för Sverige. Dagens republikaner är mycket svårare att förstå – vi saknar helt enkelt ofta den bakgrund till det tankegods som styr Republikanerna idag. Gelins bok ger den bakgrunden vilket i sin tur leder till att man bättre förstår argumenten i det amerikanska valet – från båda sidor. Speciellt bokens sista kapitel är riktigt intressant läsning för arbete i skolan. Kapitlet: Budskapet – som handlar om konservativ media är skrämmande läsning om hur dagens medieklimat ser ut i USA. Det intressanta här att den stora förmedlaren av ”nyheter” för republikaner är radio. FoxNews är stora som renodlad nyhetskanal men mäter sig inte med radion där de största talarna är 10 gånger större än FoxNews. I USA har man avskaffat ”rättvisedoktrinen” i radio, vilket innebar att man skulle presentera båda sidorna. Idag kan man vara hur partisk höger eller vänster man vill.

Några skrämmande citat från boken: ””Ju mer man diskuterar mediernas obalans, desto mer tror folket att den finns”. Resultatet blir att massmedia som utger sig för att vara objektiv och neutral har marginaliserats, eftersom ingen längre tror att de förser tittarna och lyssnarna med korrekt, opartisk information. Den gamla tidens auktoritära nyhetsröster har försvunnit.”

[…]

”det går att argumentera för att fragmentiseringen av media har ökat såväl valmöjligheterna som kvaliteten på modern journalistik, men de demokratiska bieffekterna verkar inte bara vara positiva. Sedan 1980 har förtroendet för massmedia i USA halverats. Det är idag en av de samhällsinstitutioner som har lägst förtroende i landet. Det polariserade klimatet har inneburit att alla är övertygade om att all media som inte bekräftar deras egna politiska värderingar är delaktiga i en vidsträckt konspiration för motståndarsidan.”

Detta är USA:s mediesituation som beskrivs. Frågan är ändå om inte denna mediesituation påverkar medierna även i Sverige. Effekterna i USA av denna mediepolitik leder tyvärr till att den amerikanska allmänheten blir allt mer okunnig om sitt eget land för att inte tala om omvärlden. En annan effekt är att samhällsklimatet blir så oerhört svart eller vitt så alla skalor av grått fullkomligt försvinner. Det leder till ett debattklimatet blir giftigt – där vi och dom är en utgångspunkt som leder till en avhumanisering av motståndarna.

Vi tänkte även passa på att ge er ytterligare en del praktiska tips:

Här finner ni bra grafik över vilka ideologiska tankar partierna har:

http://www.informationisbeautiful.net/visualizations/left-vs-right-us/ 

Avslutningsvis ett par klipp som kommer från vänster(demokraterna) men som ändå kan användas i undervisningen:

Två klipp från: Daily Show

1:a är ett utmärkt exempel på retorik och hur man kan använda ”fakta” rätt fritt.

http://www.thedailyshow.com/watch/thu-august-30-2012/rnc-2012—the-road-to-jeb-bush-2016—we-can-change-that?xrs=share_copy

2:a klippet: en genomgång av hur FoxNews rapporterat nyheterna lite olika på Republikanernas och Demokraternas konvent:

http://www.thedailyshow.com/watch/fri-september-7-2012/hope-and-change-2—last-week-this-week?xrs=share_copy

Ett helt fantastiskt klipp från Colbert Report – om användning av statistik, siffror, nya medier och ickejournalistik.

http://www.colbertnation.com/the-colbert-report-videos/418750/september-05-2012/the-2012-people-s-party-congress-of-charlotte—michelle-obama-s-speech-tweets?xrs=share_copy

och avslutningsvis ett klipp från Newsroom som har haft en kampanj mot Tea Party-rörelsen och i sitt Talibantal verkligen gått ”all in” med sin beskrivning av denna nya republikanska konservatism:

När film, sagor, nyheter, journalistik, sociala medier och reklam är som bäst.

Ibland blir jag bara sååå lycklig av att få se kreativitet och berättarglädje i de kommersiella budskap som omger oss. Tyvärr händer det alltför sällan. När de till råga på allt tillför något nytt i mitt eget liv, och samtidigt utgör användbara läromedel i mitt arbetsliv är ju lyckan total.

Tidningen Guardian har gjort det igen. Deras idag klassiska reklamkampanj ”Point of View” har äntligen fått en värdig uppföljare i kategorin smart kommunikation under rubriken ”Guardian open journalism”. Denna lilla film (reklamfilm) är användbar i så många sammanhang och kommenterar så många sidor hon media och kommunikation från tidernas begynnelse  till dagens mediesituation.

Guardian open journalism: Three Little Pigs advert - video   

”Three Little Pigs advert” – video

%d bloggare gillar detta: