Bloggarkiv

Filmdebatterna fortsätter i höst – senaste exemplet: ”Call girl”

Kulturbråk – eller debatter brukar sällan gälla film. I höst har vi haft tre stycken stora debatter knutna till svenska filmer. Först ut var debatten kring Liten skär och många små bråkiga – som vi skrivit om här och här. Sedan var det debatt om dokumentärfilm och Searching for Sugarman som vi skrivit om här och här. Och så nu diskussionen om ”Call girl”. Det intressanta är att Call Girl debatten har många likheter med dokumentärfilmsdebatten. I DN skriver Maria Schottenius: Utpekandet av Palme i ”Call girl” följer mönstret från bokbranschen – DN.SE. Det är en intressant krönika, frågan är vad som är hönan och ägget. För det handlar egentligen om två trender som går åt olika håll. I filmfallet är det en rörelse från den dokumentära genren mot spelfilmen. Förra årets stora filmdebatt om Play (som vi skrev om här och här) berörde samma problematik som nu uppkommer med ”Call girl” – vad händer när du i fiktionsfilm gör en film baserad på verkliga händelser? Hur anonym skall och bör du vara gentemot de i filmen som eventuellt kan känna igen sig? På detta kommer filmer som Margin Call som inte bygger på verkliga händelser men inte specifika människor och filmer som Social Network där alla dessa delar blandas, dvs människorna i filmen finns i verkligheten, likaså är många av filmens händelser dokumenterade – men det är en spelfilm baserad på en bok som inte är skapad av de som som filmen faktiskt handlar om. Och i höst har stora delen av världen kunnat se The Master som kanske eller kanske inte handlar om Scientologins grundare L. Ron Hubbard.

Om ni vill läsa lite om källgranskning av spelfilmer rekommenderar jag denna artikel som är en intervju med mig och som har praktiska tips till arbete i skolan från Kolla Källan: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik/artikelarkiv/2012/analyseraspelfilmer-1.184840

Så tillbaka till Call Girl – i Svd och Dn ”rasar debatten” med inlägg från alla möjliga håll – tyvärr har debatten mer blivit om det är Palme som är med i filmen än själva filmens innehåll eller för den delen den riktigt intressanta diskussionen om just gränsen mellan fiktion och dokumentärt. Många journalister ser på filmen Call girl som om det vore just en journalistisk produkt och inte en film. Debatten och fokuset har nästan helt och hållet hamnat på Palme, förtal. Ni kan läsa om detta t.ex. här i SvD,  här i SvD, här i DN, här i DN eller här i DN.

Det har funnits försvarare som hellre velat tala om filmen och dess innehåll: från en av huvudrollsinnehvarna, från regissörer och manusförfattare samt i radio idag i p1 morgon.

Lite spännande att man i debatt inte riktigt talar med varandra utan i två spår bredvid varandra. Vad man skall tycka själv? Se filmen – går på en biograf nära dig!

Annonser

Medietips: Kritiskt tänkande och Källkritik – genomskåda mediebruset

Igår var det partiledardebatt. Som vanligt flög det siffror och statistik så det stod härliga till. Hur är det möjligt att samma verklighet kan se så olika ut beroende på om man är borgerlig eller röd/grön? Hur mycket sanning finns det bakom det som sas igår? Går det att kolla upp?  Det enkla svaret är nej. Det mer komplicerade svaret är ja, klart det går, men det kräver en hel del källgranskning och källkritik samt kunskap om statistik. Så hur göra i skolan kring dessa frågor? Ett mycket bra och konkret tips är UR:s nya temasajt om källkritik som ni kan finna här: Källkritik – genomskåda mediebruset – UR.se.

Ett annat mycket bra tips är Kolla Källan som har många bra guider som ni finner hos Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan. Kolla specifikt in Kolla Källans Wiki – där ni som pedagoger kommer få många praktiska tips på att arbeta med källkritik och kritisk granskning utifrån de nya läroplanerna och i olika medieformer – ni hittar den här: https://kollakallans.wikispaces.com/

Men statistik och siffror är knepiga att kolla i realtid som under en partiledardebatt i TV. I USA som är ett mycket större land finns sajter som Factcheck och PolitiFact som kollar källor allt eftersom, i de olika amerikanska debatterna och man får som tittare rätt snabbt reda på hur sant det som de som debatterade sa. Dessa sajter kollar även upp reklam och annan propaganda som används i politiska syften. Svenska tidningar har börjat med sk. Faktakoll men denna information kommer tyvärr långt efter debatter samt svarar ofta på enbart ett påstående och inte en hel debatt. Så hur granska statistik och siffror? Radioprogrammet Medierna har vid flera tillfällen visat på det stora problemet som journalister har med siffror och statistik. Om journalister inte förstår statistik skall man begära att elever i skolan kan förhålla sig kritiskt till olika statistiska källor? Med hjälp av sajter som de ovan, en bra undervisning kring detta i många ämnen i skolan (svenska, matte, historia, samhällskunskap mfl.) så borde det gå – enligt de nya läroplanerna skall eleverna i alla fall göra detta i skolan. Medierna valde att publicera Jan Strids 10 bud om kvantitativa undersökningar. Läs hans tio bud om hur en undersökning görs och bedöms här.

%d bloggare gillar detta: