Bloggarkiv

En liten enkel lektionsövning i användande av ord i nyheter – speciellt skapad för SVT.

Denna vecka är det MIK-vecka. En stor del av MIK är att kunna använda, tolka och skapa nyheter. Vi har arbetat länge med detta i vår undervisning. Vi har bl.a. skapat ett läromaterial för skolan i ämnet som ni kan läsa här.

En del av detta material handlar om ords betydelser i nyhetsrapportering – läs det här:

Här är tre mycket bra och roliga exempel på detta – tyvärr på engelska.

CapturFiles_361

CapturFiles_362

CapturFiles_363

Just nu pågår en kampanj som har hashtagen #nohate. Den handlar bl.a. om att inte sprida hat via sociala medier. Det är en kampanj som en del nyhetsredaktioner borde titta närmare på.

Låt mig visa ett exempel på en förstanyhet på SVT från 31 januari 2014:

1560517_10152215408403117_765284370_n

Något ni reflekterar över med denna nyhet?

Fundera på ordvalet: Polskt snöfall.

På detta följer följdfrågor: Kan ett snöfall tillhöra ett land? Om du tror att svaret är ja – fundera på hur en nation då skapar olika sorters väder? Hur vet man att vädret kommer från just det landet?

En fråga till: Är detta en positiv eller en negativ nyhet? Kommer de som ser denna nyhet känna att: Jipee – nu kommer snöfallet från Polen? Eller nu kommer kylan från Ryssland?

Är det god/bra journalistik att koppla samman negativa ord med specifika länder?

En övning till man kan göra: Byt landsnamnet mot t.ex. religion, sexuell läggning etc. Skulle det fungera? ”Det katolska snöfallet”? ”Varning för den muslimska hettan”?  ”det protestantiska regnet sköljer över oss” ?

Alt. ”Nu kommer bögkylan” ? ”Varning för Transregn” ?

Låt mig illustrera med en bild till:

brödkö

Om t.ex. SVT fick bestämma med sin logik skulle rubriken bli:

”Rysk brödkö ute i den polska snön”

Men brödkön är inte i Ryssland utan i Göteborg i stadsdelen Majorna. Snön lär inte vara polsk heller då den faktiskt har snöat över just Göteborg och Sverige.

Kanske bättre med rubriken:

”Brödkö ute i snön i februari” – varför?

Då finns inga negativa konnotationer. Det beskriver även vad bilden faktiskt föreställer.

Om man måste veta vart denna bild är tagen kan man använda: ”Göteborgsk brödkö ute i snön”.

Använd denna gärna övning med era elever. Är du journalist – t.ex. på SVT – använd gärna denna övning på framtida nyheter. Eller kom till Filmpedagogerna så kan vi ha en lektion om nyheter och bilder!

Revenge of the 70-talister. Om aktuella filmer som Vi är bäst, The World’s end, Känn ingen sorg och skolbiotips

Jag är 70-talist. När jag var ung och såg på film kändes det ofta som om att alla svenska filmer utspelade sig i Stockholm på 50-talet. Ett tag ville jag spränga SFI om de gav pengar till en ny film som var en barndomsskildring från 50-talet. Nu vet jag dock hur det känns. Allt är inte förlåtet, men denna sommar och höst är det 70-talisterna som tar tillbaka bioduken. I somras var den populäraste  svenska filmen: Känn ingen sorg. Och hela filmen var en lång nostalgifärd mot natt. Klubbarna man hängde på, musiken man spelade och vännerna man umgicks med – allt finns med i den filmen. När någon frågar om Känn ingen sorg passar som skolbio så har jag lite svårt att svara. Jag är för nära berättelsen. Det blir svårt att skilja på min nostalgi och mina minnen från att ha umgåtts i samma kretsar som Håkan Hellström och själva filmen. Har hört från ungdomar i gymnasieåldern att de gillar filmen. Så kanske står den på egna ben.

Denna vecka sätter dock 70-talist nostalgifaktorn in med full effekt. På fredag går två filmer upp som är omisskännligt motsvarighet till 50-tals skildringar av Stockholm. Den ena är Vi är bäst som vi skrivit om här.

Den andra filmen är den brittiska the World’s End. Tredje och sista delen i Edgar Wrights Cornetto-trilogi. Filmen utspelar sig i nutid men pekar väldigt mycket bakåt i tiden. För det handlar om 70-talister som i nutid försöker återupprepa en pubrunda från 90-talet då de just gått ut gymnasiet. Det är en film som är fylld av brit-pop musik från 90-talet. Läs gärna denna mycket underhållande artikel där filmens regissör går igenom filmens musikanvändning (med den ackompanjerande musiken).

Som 70-talist så sitter man redan vid filmens inledningsscen med ett leende från öra till öra när Primal Screams Loaded drar igång. Frågan är då denna: Är detta en lämplig film att arbeta med i skolan? Eller är den bara något för nostalgiker?

Svaret på den frågan är lite beroende på vad du undervisar i. För lärare som undervisar i engelska finns här en möjlighet att diskutera brittisk kulturhistoria. För filmen är som de andra två filmerna Shaun of the Dead och Hot Fuzz – amerikanska genrefilmer förlagda i brittisk miljö. Det gör dem riktigt intressanta att arbeta med. Sedan är filmen en genrelek och vill man lära sig och diskutera science fiction samt undergångsberättelser så finns det en del att plocka. Som jag skrev ovan – musiken förtjänar att diskuteras – kanske något för hugad musik/medielärare? Helt ärligt är det dock inte en skolbiofilm.

När jag föreläser för elever brukar jag fråga om de tycker som recensenter. Föga oväntat svarar de alltid – nej, det gör de verkligen inte! Som följdfråga brukar jag ha: Vad beror det på tror ni? Svaren brukar variera men till sist brukar vi komma fram till att det beror på att recensenter inte gillar berättelser skapade för barn och unga eftersom de inte behöver de berättelserna längre. Recensenter är som jag (ofta 70-talister) och gillar filmer och berättelser som berör vår åldersgrupp. Så filmer som sitter som en smock i magsäcken på mig senast Before Sunset är rätt ointressanta för dagens elever, eller t.o.m. väldigt ointressanta. Så ett litet tips som väljer filmer till t.ex. skolbio – försök ta av er 70-talist glasögonen och sätt på er 00-glasögonen och se om de ser samma sak i berättelsen som ni (eller jag i detta fall). För min erfarenhet är att glasögonen ofta ser olika filmer.

Ted-ed på TV- TED Talks on PBS

tededVi har skrivit om TED-ed förut. Vi använder TED-ed en hel del i vår undervisning gör du det? Nu kommer Ted-ed på TV. Vilket du kan läsa mer om här:

Education leaders deliver first TED Talks on PBS | TED Talks Education | PBS.

TED-ed – för er som inte känner till det. Det är kopplat till TED.com. På Ted-ed finns massor av färdiga lektioner. Det fiffiga med TED-ed är att man själv kan skapa flippade lektioner utifrån klipp som finns på nätet. Så arbetar ni ofta med specifika YouTube-klipp kan ni skapa lektioner med frågor etc utifrån klippets innehåll. Sedan finns det mycket bra material som är skapat speciellt för TED-ed. Här är följer en del av de klipp vi testat och använder med elever:

What makes a hero – En fantastisk film om hjältens resa:

Capturing Authentic Narratives:

Questions no one knows the answer to:

Shakespeare insults:

Rethinking Thinking:

How fiction can change reality:

Det finns många många fler på TED-ed missa inte dessa med all säker het finns det klipp till ditt ämne i skolan. Undervisar du inte? Här finns massor av bra klipp att använda för att bilda sig själv.

Den 7:e maj kommer TED-ed på TV tills dess kan du fynda på deras hemsida.

Film och lektionstips: ARGO

Det var ett tag sedan vi skrev en längre text om en hel långfilm här. Nu är det dags igen. Ben Afflecks nya film: ARGO är en film som är riktigt spännande ur väldigt många aspekter. Inte minst är det en film som är oerhört intressant att diskutera utifrån olika perspektiv i skolan.

För det första, för er som inte känner till Argo, en film som bygger på verkliga händelser som det heter i Hollywood. Med tanke på vad vi skrivit här kring de frågorna gällande Searching for Sugarman och Call Girl är fiktion och verklighet en intressant aspekt av denna film. Vill ni arbeta med det och källkritik av film rekommenderar jag denna artikel från Kolla Källan som utgångspunkt för samtalet med eleverna. Be gärna eleverna kolla upp filmen och bakgrunden till filmen på nätet, men helst efter de sett filmen.

Vad handlar då Argo om? 1979 så stormas USA:s ambassad i Iran. Sex personer från  personalen lyckas fly och gömmer sig i Kanadas ambassadörs hem. För amerikanska staten blir det allt viktigare att få ut de sex som flytt ambassaden innan de som håller ambassadpersonalen gisslan förstår att det saknas sex personer. In kommer då Tony Mendez som bestämmer sig för att fejka en film för att försöka låtsas om som om att de sex är ett filmteam från Kanada som skall kunna fly Iran.

Så varför jobba med denna film i skolan? Först och främst det är en riktigt bra film sett utifrån de flesta synvinklar – välskriven, välspelad, välfotad med flera intressanta ämnen och många kopplingar till vår samtid.

Arbetar ni med historia? Använd öppningssekvensen för att presentera Irans nutidshistoria. Den är mycket tydlig, effektivt berättad och mycket konkret.

Sedan är ju hela filmen mycket av en metafilm. Det är en film som handlar mycket om hur och varför man gör film. Det handlar om varför och hur man berättar historier och i vissa fall skapar historia. Det är en även en kärleksförklaring till den amerikanska 70-tals filmen. Av att se Argo får jag intrycket att Ben Affleck såsom jag själv också verkar tycka att 70-talet var amerikanska filmens guldålder och sedan dess har det gått utför. Att man på den tiden kunde göra filmer som just Argo, som handlade om stora saker, gestaltade människor och deras relationer och inte minst kändes psykologiskt trovärdiga. För det är ändå här Argo är som allra intressantast, som en film om varför film faktiskt betyder något. Varför filmmediet kan röra människor på ett sätt som nästan ingen annan konstform kan (och ja, dagens TV kan räknas in här). För Argo är något så ovanligt för att komma från Hollywood, som en film som vill kommentera och diskutera sin samtid genom att visa upp sin dåtid. Omvänd Science Fiction om ni så vill. Argo gick upp i USA i en tid då FoxNews inte vill diskutera något annat än vad som hände eller inte hände i Bengazi i Lybien den 11 september. Är det ett helt annat USA idag än 1979? Är dagens världen så olik den som skildras i Argo. Att en av presidentkandidaterna ansåg Iran som USA:s största hot 2012 är ju spännande. Att samma kandidat anser att det stora hotet mot den amerikanska drömmen är Kina blir ju intressant när vi blir påminda om hur det hotet såg ut 1979.

Det är ändå intressant att göra kopplingen till Call Girl. Call Girl känns ha samma emotionella utgångspunkt som Argo – att berätta en film i 70-tals anda för att diskutera dåtida händelser i dagens ljus. Utomlands där hela förtalsdelen kring Call Girl nog lär gå den utländska publiken förbi är det nog rätt sannolikt att Call Girl och Argo syns som syskonfilmer. Båda mycket välgjorda, prisvinnande filmer, i en stil som kan uppfattas som dokumentär och med intressant innehåll. Båda filmerna väljer även thrillerformen för att berätta sina historier.

En liten kommentar om affischen nedan apropå källkritik och hur man skapar känslor. För det första – varför har man valt att på affischen ha en bild på Hollywoodskylten som inte är från filmen – och är just fejkad? Varför har man valt en bild från Istanbul på Ben Affleck och inte från Teheran? Svaren lär vi aldrig få reda på men fråga gärna era elever om vad de tror om de frågorna.

Medietips: Amerikanska presidentvalet fortsättningen…

Vecka 44 med höstlov rullar in – vilket för elever betyder ledighet – för lärare betyder detta ofta fortbildning. Så även för oss som fortbildar. Tyvärr hinner man som film- och mediepedagog inte dela med sig av alla sina erfarenheter. Men, nu tänkte jag passa på att dela med mig av ännu fler klipp som vi använt i undervisningen kring det amerikanska presidentvalet. Vi har ju tipsat er tidigare här:

https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/09/11/medietips-amerikanska-valet-2012/

Så nu kommer lite fler användbara klipp och resurser för alla er som arbetar med Amerikanska presidentvalet i samhällskunskap, svenska, engelska, marknadsföring, media eller andra ämnen.

Som ni säkert vet gillar vi på Filmpedagogerna Daily Show och Colbert Report. Daily Show har en valspecial sajt:

The Daily Show with Jon Stewart – Election Center | Comedy Central.

I gårdagens SvD var det valspecial i tidningen – de har nog även Sveriges bästa bevakning av valet på webben:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/USA-valet/

speciellt den interaktiva grafiken är användbar i undervisningen

Även på DN finns en valsajt som är användbar i skolan:

http://www.dn.se/nyheter/usa-valet-2012

Vi är ju film- och mediepedagoger och med andra ord är ju media ni verkligen vill ha tips om – so here it goes:

En jättebra sammanställning på engelska om hur USA:s president väljs (elektorröster et al):

http://www.economist.com/blogs/graphicdetail/2012/05/daily-chart-5

En otroligt nyttig genomgång av hur mycket och vilka som spenderar pengar i valet – när, var, hur:

http://www.washingtonpost.com/wp-srv/special/politics/track-presidential-campaign-ads-2012/

Sedan finns det ju massor av myter i Sverige om vad amerikaner tycker och tänker – här har ni fakta och siffror från PEW:

http://carnegieendowment.org/publications/interactive/how-do-americans-view/

Så – nu har ni egentligen fått allt ni behöver för att bedriva en högkvalitativ USA-vals undervisning – lite bonusmaterial:

Kändisar gör propaganda för Romney och Obama:

Chuck Norris:

Kändisar på temat voter fraud – Sarah Silverman:

På temat kvinnor, våldtäkt och abort:

Bästa kommentaren angående republikaners uttalanden och rättfärdigande av våldtäkt:

Slutligen två filmer från kändisar som tydligt för reklam för sina kandidater:

Lena Dunham:

Clint Eastwood:

%d bloggare gillar detta: