Bloggarkiv

En liten övning i mediekritik – Husby och Instagramupploppen

I media sker redan mycket rapportering om Husby. Vi tänkte passa på att ge dig praktiska tips med hur du kan arbeta med frågorna utifrån ett mediekritiskt perspektiv.

Har media något ansvar för vad som händer i Husby? Efter fyra dagars händelser brukar media själva reflektera över sin medieroll. Så nu har media börjat reflektera.

I går var det ett reportage i Kulturnyheterna om retoriken i rapporteringen:
Se det här:

CapturFiles_277

http://www.svt.se/nyhetsklipp/kultur/article1245780.svt

I Aktuellt var det ett reportage om hur utländska TV-medier rapporterade om händelserna i Sverige.

Ni kan se inslaget i Aktuellt, det börjar 12:14 in i programmet:

CapturFiles_278

http://www.svt.se/aktuellt/se-program/23-5-21-00?autostart=true

Hur arbeta med detta i skolan?

En enkel övning – jämför hur liknande nyheter presenteras från olika medier, från olika områden, från olika tider.

Be eleverna titta på rapporteringen från Husby med omnejd.

Jämför hur rapporteringen ser ut i:

Kvällstidningar: Aftonbladet, Expressen

Dagstidningar: SvD, DN, Sydsvenskan

TV: SVT, TV4

Radio: SR

Vilka ord använder man för att beskriva händelserna: Jämför rubriker – ”Det känns som ett krig”, ”Nya natt av oroligheter” etc.

Vilka är det som står för rapporteringen? Varifrån kommer dessa personer? Kommer några av reportrarna från Husby med omnejd? Vilka är det som uttalar sig? Varifrån kommer dessa personer?

Titta på bilderna – vilka bilder väljer man att använda? Titta bara som ett exempel på bilderna ovan från Svt.

Jämför med tidigare rapportering:

SR har sammanställt sin rapportering här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3230&artikel=5543630

Titta även på andra medier hur rapporteringen har sett ut över tid.

Jämför med andra områden:

Jämför med andra upplopp i Sverige i t.ex. Malmö och Göteborg. Hur har rapporteringen sett ut vid de tillfällena?

Skiljer sig rapporteringen beroende på var upploppen sker? Vilka ord används? Skiljer det sig om händelserna sker i områden med mycket etniska svenskar som Reinfeldt kallar dem, eller där personer bor med annan födelseort än Sverige? För att ta lokala Göteborgska exempel: Instagramupploppen skedde i Göteborgs innerstad – förortsbråken i Göteborg skedde i Frölunda, Tynnered, Gamlestaden, Biskopsgården m.fl.

Jämför vilka rubriker som användes i t.ex. Instagramupploppen med rubriker från Husby.

Jämför rapportering av bränder på t.ex skolor i mer välmående områden som Torslanda i Göteborg med veckans bränder i Stockholm med omnejd. Vilka ord används? Hur beskrivs händelserna och orsakerna?

Vill ni ha mer praktisk hjälp att arbeta med dessa frågor?

Använd dessa guider från Multimediabyrån/Skolverket:

http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/filmiklassrummet/Se-och-prata/Nyhetsgranskning/

Använd er av sajter som:

Mediekompass: http://mediekompass.se/

Mediebruset: http://www.mediebruset.se/

UR om medier: http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset

Medierna i P1: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2795

Här följer även två boktips på temat:

Sanningens många nyanser av Behrang Kianzad och Lasse Sandström

Förortshat av Johanna Langhorst

Mediekritik: Om opinionsundersökningar och spel – Oraklet på presidentbörsen | Fokus

Hur viktiga är opinionsundersökningar? Det beror nog på vem du frågar? Hur korrekta är de då? Enligt många medier är det lika sanna som bibeln är för en bokstavstroende. Frågan är: bör de vara det? I senaste numret av magasinet Fokus skriver Johan Anderberg att det i amerikansk politik börjar komma in ett nytt orakel för att förutspå vinnare i val. Läs artikeln här: Oraklet på presidentbörsen | Fokus.

I svenska medier diskuteras politiska opinionsmätningar ofta. De ges VÄLDIGT stor tyngd, långa analyser och debatter följer kring % ändringar mellan valen. Ibland så undrar man om det faktiskt är så illa att dagens journalister inte vet vad opinionsmätningar verkligen är? hur de är skapade? eller dess effekter. Det mest skrämmande är att journalister börjar se opinionsmätningar som om det vore spel. Därför är artikeln från Fokus så intressant – för i USA verkar det som att om man ser opinionsmätningar som ett spel och kopplar samman dom med andra siffror som kan påverka ett val så blir de helt plötsligt den sortens källa som medierna så ofta eftersöker i opinionsundersökningar.

Lektionstips: Är du medieveten min lille vän?

Vi på Filmpedagogerna är lite märkliga av oss – när vi föreläser om nyheter så är det faktiskt så att vi ställer högre journalistiska krav på det icke-kommersiella public service bolaget SVT. En av anledningarna är ju givetvis att SVT själva har en tendens att slå sig för bröstet och hävda sin egen storhet. Så när de gör fel – vill vi gärna påpeka dessa fel och hoppas att SVT  i fortsättningen kommer att leva som de lär.

I senaste Agenda (3/6) har SVT trampat i klaveret igen. Andra tillfällen som vi påpekat kan du läsa om här: https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/02/16/medietips-en-liten-enkel-nyhetsovning-eller-annu-ett-exempel-pa-svts-opartiskhet/ och här: https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/01/13/mediekritik-vilken-sida-star-public-service-pa-offrens-eller-forovarnas/ De hade denna gång ett reportage om Robert Mugabe och FN. Vilken vinkel och hur i alla fall Mats Knutsson ser på FN hör man redan i påan: ”Ett FN som ännu en gång får kritik för att man har alltför nära relationer med diktatorer”. Det bör  påpekas att dessa diktaturer är medlemmar i FN.  Sedan börjar reportaget och i det hävdas att Robert Mugabe i veckan fått frågan om han vill utnämnas till statsman i turism. Därefter får folk uttala sig om det olämpliga i att en person med reseförbud på grund av att han är en diktator skall vara ambassadör för turism. En person i reportaget fick sedan försvara FN:s ståndpunkter vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. etc. Se själv reportaget nedan.

Det finns bara ett problem med hela inslaget. Robert Mugabe fick aldrig frågan. Hur uppkom då detta felaktiga reportage på SVT? Det enklaste vore givetvis om Agenda själva kunde svara på den frågan – och det kanske de gör i veckan om man påpekar att deras reportage byggde på felaktiga uppgifter. Se reportaget här det börjar 10:40 in i programmet.


3/6 – Agenda | SVT Play
.

Så hur kunde det då bli fel? En gissning från vår sida är att journalisterna på Agenda inte är medievetna och brister i sin källkritik. Varifrån kom nyheten? Ännu en gång får Agenda svara för sina källor men förmodligen kom den till Agenda via engelsk press som t.ex. The Guardian. I de flesta fall är The Guardian en trovärdig källa, även om de trampat i klaveret ett par gånger i år. Normalt sett brukar nog inte journalister ifrågasätta t.ex. The Guardians källor, men denna gång är faktiskt tillfälle då de borde. Den nation som var i tydligast konflikt med Mugabes regim och som försökt att, på alla politiska sätt de kan, få honom att avgå – är Storbritannien. Så när engelska tidningar skriver artiklar om Mugabe – då bör man VERKLIGEN kolla källorna. Läser man The Guardians artikel: http://www.guardian.co.uk/world/2012/may/29/robert-mugabe-un-international-envoy-tourism?newsfeed=true så hänvisas till FN:s organs för turisms sida UNWTO  http://leadersfortourism.unwto.org/en. Där finns dock inga uppgifter om att Mugabe utsetts till någonting.

Så källan till The Guardians ”nyhet” får man hitta någon annanstans. Som lärare bör du be eleverna att försöka hitta ursprungskällan till ”nyheten”. Det räcker faktiskt ofta med att Googla efter nyheten för att de skall hitta källan. När de gjort det så kan de fundera på vilken agenda den som var källa till ”nyheten” hade.

Filmpedagogerna arbetar med UNESCO och deras läroplan för Media and Information Literacy (MIL). En av de grundläggande tankarna med detta dokument är att skapa medievetna lärare som skall skapa medievetna elever som skall bli medievetna medborgare. Går man in på den lärresurs som vi håller på att skapa åt UNESCO så man kan i modul 2, 3,4 och 6 träna på att bli medieveten, att lära sig granska nyheter och även öva på källkritik. Den hemsidan når ni här: http://mil-project.org/

Debatt: Vi måste lära oss att tolka bilder bättre – Debatt – www.gp.se

I dagens GP skriver Ingela Bursjöö, Björn Harström, Gunilla Knape, Klas Grinell, Göran du Rées, Urban Strandberg, Lisa Thanner, Karin Wagner, Paula Wahlbom om att: Vi måste lära oss att tolka bilder bättre – Debatt – www.gp.se.

Jättebra! Skriver under på allt de skriver. Har dock lite invändningar (annars hade jag, ju inte varit jag). Om man vill att man skall tolka bilder och arbeta med bilder i skolan – så måste faktiskt skolan tas med i debatten. Man nämner inte skolorna, lärarutbildningar eller de som är ansvariga för den utbildning som sker i skolorna dvs Skolverket och Utbildningsdepartementet. Glömmer man dessa blir det ju lite svårt att få in de kunskaper som efterfrågas i debattartikeln.

Man skriver att: I grundskolans läroplan kring bildämnet finns förutsättningar för att det ska kunna synas i alla undervisningsämnen. Det är lite av en oxymoron. I alla läroplaner finns öppningar för tolkning av bilder och multimedia. Men de är väldigt vagt skrivna. Det ännu större problemet är ju det som debattartikelförfattarna lyckas glömma – nämligen att om lärarna inte är utbildade i frågan/ämnet så har de även väldigt svårt att undervisa i frågan/ämnet. Därför är det också svårt med betygskriterier etc.

Kan även påminna om att att Unesco faktiskt tagit fram en läroplan som berör precis de frågorna som debattartikelförfattarna efterfrågar. Om ni inte läst den kan ni göra det här. MIL-Läroplan

Sedan behöver vi kanske inte behöver påpeka att vi undervisat om det som efterfrågas i 20 år. Läs mer på: Föreläsningar

Mediekritik: Vilken sida står Public Service på offrens eller förövarnas

Kolla in dessa två reportage från Rapport resp. TV4

Rapports klipp:
http://playrapport.se/#/video/2674879

och http://playrapport.se/#/video/2675360

TV4 Nyheternas:
http://embed.tv4play.se/tv4play/v0/tv4video.swf?vid=2137081
Jämför dessa: Ser ni någon skillnad?

Public Service TV väljer att blurra ansiktena på de amerikanska soldaterna som skändar offren i Afghanistan. Kommersiella TV4 väljer att blurra ansiktena/kropparna på offren. Varför har man valt så olika sätt att visa samma bilder?Diskutera gärna detta i skolan – Varför vill SVT skydda förövarna och varför TV€ vill skydda offren? Finns det kulturella, sociala, politiska, finansiella orsaker? Fundera även på vilket språk man använder. Vill ni ha lite fler tips hur man kan jobba med detta gå in här:

http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/filmiklassrummet/Se-och-prata/Nyhetsgranskning/

Som ni säkert vet kan ni ju få en föreläsning om det hela:

Vi och Dom

Nyheter

 

%d bloggare gillar detta: