Bloggarkiv

TV 3.0 – kan vi verkligen fortfarande prata om TV?

Som föreläsare om film och TV i över 20 år har det hänt mycket med ungdomars (och även vuxnas medievanor). Filmbranschen har varit tvungen att anpassa sig och ställa om till en ny medieverklighet. Film går bättre än någonsin på bio och på nätet men tappar kraftigt i DVD-försäljning och uthyrning. Dagens biofilmer är allt mer stora visuella spektakel, gärna i 3d, som snarare kan ses som evenemang än bra berättelser. Att ett riskkapitalbolag går in och köper majoriteten av SF-bio är rätt talande. Bio är allt mer att jämföra med konserter, mässor och andra evenemang. Det handlar inte lika mycket om berättelserna längre. Vill man ha berättelser – så ser man på TV eller i alla fall TV-serier.

Frågan är dock om vi fortfarande kan tala om TV i traditionell mening. Traditionella TV-serier skapades för att passa utsatta tidsslottar i tv-tablån. De skapades ofta för att innehålla reklam. Strukturen på TV-serierna blev anpassad efter reklamen oavsett om programmen var 23 minuter (30 minuter med reklam) eller 44 minuter (1h med reklam). TV-serierna finansierades med reklam. Det behövdes tittare för att kunna sälja dem till reklamköpare. Hade ett TV-program inte tittare, då lades det ned. Så är det inte längre. Med hjälp av främst internet har TV-tittandet förändrats radikalt. Folk ser mer på TV-serier nu än någonsin. TV-serier har i snart 15 år varit haft bättre berättelser än vi mött på filmduken. Allt fler filmregissörer går över till även TV. Men framförallt de stora manusförfattarna hittar vi inom TV.  Men, är det TV vi pratar om? TV – ser man väl hemma på en TV-apparat? Traditionellt när programmen gick. Detta ändras nu drastiskt – speciellt i USA. Tidningen Wireds senaste nummer har fokus på TV. Magasinet pekar på just hur våra tittarvanor håller på att fullständigt förändras, så pass att det börjar påverka innehållet. Detta är trender vi allt mer börjar se även hos de elever vi har hos oss.

Låt oss titta lite närmare på dessa trender och hur de kan tänkas påverka framtidens TV:

  • Dåliga tittarsiffror spelar inte lika stor roll längre.
    När vi frågar våra elever vad de ser på TV brukar de alltid nämna samma fyra serier Simpsons, Family Guy, 2 ½ men och Vampire Diaries. Det alla dessa serier har gemensamt är att de går på TV6. Det är sällan deras favoriter men de tittar gärna på dem. Ber man dem säga vilka TV-serier de följer så dyker de upp c:a 40 olika titlar just nu – allt från Big Bang Theory och Gossip Girl till Girls, Game of Thrones, Walking Dead och Homeland. Så verkar även trenden vara i USA. Det mest sedda Tv-serierna på traditionell tv i USA når 15 miljoner amerikaner. Den mest nerladdade serien i världen förra året var Game of thrones – den har c:a 1,3 miljoner tittare.CapturFiles_239
    Det finns två stora skillnader mellan de mest populära serierna vad gäller tittare och nedladdning. 1. Game of Thrones är mycket mer omtyckt av sina tittare än de populäraste serien till antalet tittare. 2. Game of thrones går på HBO – för att se den måste man ha ett abonnemang hos HBO alternativt köpa serien då den gått färdigt. Kabelbolag som HBO och AMC har förändrat spelfältet för TV-serier. Dessa kanaler är reklamfria – du köper abonnemang. De flesta köper abonnemang pga av att dessa kanaler erbjuder TV-serier man verkligen vill se. Men även HBO lägger ner serier som har få tittare oavsett hur många priser de vinner och hur bra kritik de får. Det som idag avgör om serier får gå kvar i USA börjar bero på att man börjar mäta popularitet och tittare på ett helt nytt sätt. Har serier en stor popularitet inom t.ex. sociala medier är det värt mycket om det går att som bolag kapitalisera på detta, speciellt om det är i målgruppen 15-25 år. För popularitet i sociala medier, bloggar etc brukar tyda på att dessa tittare verkligen är engagerade i sin serie. Så numera kan även serier med traditionellt dåliga siffror  som 30 rock, Parks and Recreation och Community få gå kvar på annonsfinansierade kanaler.  Det finns dock en aspekt till  – allt fler ser serier när de själva vill och inte just den dagen de visas på TV:n. Med dagens teknik börjar detta bli allt mer möjligt att göra lagligt – såväl i USA som i Sverige. Och över till nästa stora trend.
    Amclogohbologonetflix
  • Bingetittande och jag vill själv bestämma när jag ser på program.

Hur bedömer man idag hur populär en serie är? Du kan titta på hur många som ser den när den sänds. Det blir i USA ofta rätt låga siffror. Du kan räkna på hur många som spelar in serien. Siffrorna ökar. Du kan börja räkna på hur många som ser din serie strömmande på dina egna strömmande tjänster. Siffrorna ökar ännu mer. Du kan räkna hur många som köper serieavsnitten på t.ex. itunes, amazon. Siffrorna fortsätter att öka. Betyder det att man nu vet hur populär en serie är? Nej, för nu kommer nästa del. Serien börjar visas strömmande på Netflix och där är 70% av det man ser på Tv-serier. Serien börjar säljas på DVD och hela säsongen går att ladda ned från Amazon, iTunes etc. Nu vet man hur populär ens serie är. Det är många parametrar det där. Jag har vänner som aldrig kollar på serier när de går på TV. De kollar enbart på Tv-serier när de gått klart. Då menar jag inte gått klart sin säsong, utan helt klart, de skall vara avslutade. Först då vet de att serien blir en full berättelse, att den gick klart och att den berättade klart det den skulle. Jag börjar ana att det kommer bli allt fler som tänker så här. Den stora nya trenden i USA och säkert även i Sverige är ”Bingewatching”. Man ser igenom hela säsonger i ett svep – man behöver inte vänta på att nästa avsnitt skall sändas. Det har ju redan sänts, så man tar ett avsnitt till, och ett till etc. Sedan har det gått 10 timmar. Detta är ju Netflix affärsidé. Man lägger inte upp serier förrän säsongen är avslutad. Så man kan se på hur många avsnitt man vill på raken (eller i alla fall så många avsnitt som har tid att se). Detta sätts nu på prov till fullo när Netflix börjar producera TV-serier själva. Man lägger upp hela sin nya serie House of Cards, alla tretton avsnitt på en gång. Detta hade man redan testat innan med Lillyhammer med viss framgång. Nu blev framgången monumental, House of Cards blev Netflix mest sedda titel någonsin. Det verkar som om Netflix fyller ett behov av att kunna se hela berättelser på en gång när man själv vill.

Nu jobbar de även på att återlansera TV-serien Arrested development eller som TV4 kallade den Firma Ruffel & Båg. Detta leder oss in på den sista och kanske mest intressanta trenden:

  • Narrativa förskjutningar i TV-serie berättandet. Arrested development var en Tv-serie som många älskade, men som hade få tittare. Alltså lades den ner med det gamla sättet att tänka på: tittare=reklamintäkter. Det är en serie som hjälpte fram flera karriärer, främst Jason Batemans och Michael Ceras. Den var inte helt lätt att ta till sig om man inte varit med från början. Nu produceras nya avsnitt åt Netflix. Alla avsnitten kommer läggas ut samtidigt. Men, upplägget kommer vara såsom Akira Kurosawas Rashamon – varje episod kommer vara utifrån en karaktärs synvinkel. Så i vilken ordning du ser avsnitten kommer spela roll för din upplevelse av serien. Med andra ord Tv-serien, uppmanar dig till att se alla 30 minuters avsnitt flera gånger, gärna på raken. Det kommer förmodligen bli olika narrativ för åskådaren. Detta är givetvis mycket spännande för oss som arbetar med berättande i alla dess former. För det som verkligen attraherar elever till Tv-serier är att de erbjuder bra berättelser. Hela säsonger kan allt mer ses som romaner där avsnitten är kapitel. Karaktärer kan i Tv-serier utvecklas på ett sätt de inte kan i film, där stereotypa framställningar ofta blir räddningen för filmskaparna. När allt fler ser serier i långa sammanhängande sjok kan man även mycket lättare låta berättelsetrådar gå över flera episoder eller presenteras i en episod för att tas upp flera episoder senare. Vissa serier med en tydlig egen ”mytologi” har ju gjort så sedan länge. Då krävs dock att serien har en stor fanbas som stannar kvar och följer med denna utveckling och är intresserade av ”mytologin”. Detta fungerade t.ex. med Lost men inte alls med Heroes. Frågan är hur framtidens Tv-serier kommer se ut? Vilka berättelser kommer berättas och hur kommer dessa berättelser konstrueras?

Tillbaka till rubriken –  kan vi verkligen fortfarande prata om TV? När vi börjar få TV-serier skapade för strömmande tjänster som Netflix och för all del HBONordic – hur kommer vi då se på TV – traditionell TV. Visst har många av oss strömmande tjänster kopplade till en TV-apparat – men många av oss har också dessa tjänster i datorn, mobilen, surfplattan, via projektor och TV-spel. Vi ser inte bara på Tv-serier på ett annat sätt, i stora sjok, när vi själva vill. Vi ser dom även via annan teknik än just TV-apparater. Tv-branschen har en spännande resa framför sig. Vi som publik kan bara just nu glädjas att det görs mer bra TV än någonsin. Kanske får vi snart börja kalla det något annat då plattformen (TV:n) ger efter för innehållet (serierna). Content is still king men är fortfarande the Medium the message?

Medietips: Du nya strömmande värld – om Filmnet, Viaplay, Netflix, HBONordic, TV4, SVTplay och Magine

Just nu kommer det nya strömmande tjänster varje vecka känns det som. Liten överdrift men i måndags lanserades Netflix i Sverige, förrförra veckan kom Filmnet, innan månadens slut skall HBO Nordic lanseras och just nu betatestas Magine. Viaplay har ju faktiskt funnits länge,  likaså Filmnets syskon CMore. Så är detta då något som man skulle kunna använda i skolan? Det enkla svaret är nja. Dessa tjänster är som Spotify, tjänster du tecknar som privatperson. Med andra ord du får inte visa en hel film eller TV-serie via dessa abonnemang i skolan. På samma sätt som du inte får spela Spotify för dina elever i skolan. Det man däremot kan göra – eller i alla fall borde kunna göra med gällande lagstiftning – är att citera ur dessa filmer och Tv-serier. Lagen har ju om man säger så inte riktigt hunnit ikapp verkligheten. Det kommer bli RIKTIGT intressant att se hur denna lag kommer att tolkas.

I förrgår började även TV4-gruppen direktsända allt sitt innehåll på internet via TV4 Play Premium och blev i och med det ganska världsunika. Idén bygger på Freemium modellen där visst innehåll är gratis och vill du större utbud, i fler fönster och exklusivt utbud så får man betala extra. SVT passade även de på att ändra sina livesändningar så att man på samma sätt som på TV4 Play premium kommer kunna pausa och gå tillbaka i direktsändningar. Sverige är inte USA – speciellt inte vad gäller TV. En av de största skillnaderna är att vi har väl utbyggd och påkostad Public Service dvs SVT, SR och UR. Vi har även ett väl utbyggt datanät i Sverige och låga bredbands och mobilkostnader. Detta är förmodligen orsaker till att även Sverige är ”bäst” på nedladdning i världen. PirateBay kan anklagas för mycket men de har verkligen förändrat hur folk tar del av media. Utifrån PirateBay och deras tjänster har vi fått lagliga tjänster som Spotify – där väldigt många visat sig vara redo att betala för musik, i alla fall Spotifytjänsten. Nu försöker så alltså film och TV-industrin med samma sak. Frågan är om de kommer att lyckas. Personligen tror jag att folk inte kommer vara beredda att betala för film och TV på samma sätt som man gör i just USA. Detta främst pga av att gratisutbudet håller så hög klass (främst det som Public Service erbjuder). Sedan tror jag att folk inte är beredda att betala för något som de fortfarande tror sig få gratis via torrentsajter som PirateBay. Jag testar just nu Filmnet och Netflix och om utbudet förstärks lite så kommer dessa tjänster vara alternativsom  jag kommer betala för, så som jag gör med Spotify. Men, hur många andra är beredda att betala? Framtiden lär utvisa det.

HBO Nordic kommer till Sverige

Den amerikanska TV-kanalen kommer lansera sin nya tjänst i Sverige i Oktober. Mer information finner man här: HBO Nordic.

Det intressanta med detta är att denna tjänst verkligen kommer pröva hur betalningsbenägna fulnedladdare av främst TV är. Tjänsten kommer enligt HBO själva erbjuda deras TV-serier 24h efter att de visats i USA. Priset kommer vara 10€. Även gamla serier kommer att erbjudas. Hur det blir med deras filmer och dokumentärer framgår inte riktigt men ”bara” TV-utbudet på HBO är enormt.

I oktober får vi se hur tjänsten fungerar, kommer den innehålla svensk textning? engelsk textning? kommer den enkelt fungera på olika plattformar (TV, dator, mobilt)? En del frågor kvarstår men detta kan faktiskt vara för TV-serier som Spotify var för musik. Ett lagligt alternativ som erbjuder det idag illegala tjänster erbjuder – snabbhet, enkelhet och tillgänglighet.
.hbo

Debatt: Idag firar vi Copyrightdagen med att ställa lite frågor…

På denna blogg har vi vid flera tillfällen skrivit om copyright och relaterade frågor bland annat har ni kunnat läsa om det här och här.
Vi har i 20 år föreläst om media i alla dess former. På senare år har fokuset varit skarpt riktat mot IKT eller som det ofta kallas bara IT. Det har handlat om teknik, det har handlat om sociala medier, det har ibland handlat om digitalkompetens som t.ex. PIM. Det handlar tyvärr väldigt sällan om copyright, lagar, regler etc som faktiskt påverkar och reglerar vad man egentligen får och inte får göra i skolan.
Politikers, skolledares, IT-pedagogers, myndigheters, forskares förhållande till Copyright-relaterade frågor och lagar och regler kan enklast sammanfattas som ”att om vi inte låtsas om att det är ett problem så är det inget problem”. Men det är faktiskt ett problem. När vi föreläser om ”Allt du skulle vilja veta om Copyright men inte vågar fråga om” – då framgår det med stor tydlighet att okunskapen ute i skolor, både bland skolledare och pedagoger är stor. De vanligaste kommentarerna vi får är: Trodde att denna föreläsning skulle vara jättetråkig men tack för alla klargöranden – nu vågar jag lära ut med gott samvete. Vari ligger då problemen för skolan?
Vad gäller själva copyrightbiten så är det faktiskt så att det Bonus-avtal som trädde i kraft juni 2010 löser VÄLDIGT många frågor och problem som berör just copyright. Avtalet är anpassat till en ny medieverklighet och underlättar på ett sätt som tidigare inte var möjligt att använda copyrightskyddatmaterial i skolan. Problemet är att väldigt få lärare känner till att a)avtalet finns B)vad som står i det. Läs det gärna här – det är faktiskt kort och arbetar ni med IKT i skolan kommer det få många av er att andas ut. Creative Commons löser en del övriga problem – kolla in dessa guider här:

https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/02/10/creative-commons-om-konsten-att-dela-med-sig/

https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/03/29/en-lysande-liten-film-om-cc-pa-svenska/

Men IKT är så mycket mer och nu kommer de riktigt stora problemen för skolan. Ett sådant problem är att många som talar om hur man skall arbeta med IKT i skolan blir evangelister för sociala medier, företag etc. De i sig är inte onda, men de skapar problem för oss som arbetar med IKT i skolan. Främsta orsaken till detta är att skolan inte är vilken verksamhet som helst. Skolan har en Skollag. Skolan är inte en offentlig verksamhet vilket leder till att vad man kan göra som privatperson kan man inte alltid göra i skolan. På vilket sätt är detta då ett problem för skolan?
För det första – ge inga känsliga uppgifter om t.ex. elever till kommersiella bolag som Google, Facebook, Apple, Microsoft m.fl. En enkel utgångspunkt är denna – skulle du vilja att denna sorts uppgifter om de var inom t.ex. vården skulle vara tillgängliga för andra än vården? Om svaret är nej – lägg inte ut dom. Jag har mött alldeles för många pedagoger som kommit med historier om hur skyddade identiteter röjts, hur diagnoser på elever lagts ut på nätet för att känna att detta är en liten fråga. Visst det berör ganska få människor på det stora hela, men dessa människor har en skyddad identitet av en anledning eller vill kanske inte att deras diagnos skall vara tillgänglig för t.ex. Google eller Facebook.
För det andra: sociala medier är på många sätt jättebra MEN de har problem. Att be elever t.ex. redovisa på Youtube eller Facebook kan ju vara oskyldigt men om eleverna använder sig av copyrightskyddat material så uppmanar ni dom som lärare att begå ett lagbrott. Om ni tror att eleverna vet vad som är copyrightskyddat så tror ni fel. Eller för att formulera om mig – VÄLDIGT få lärare vet vad som är copyrightskyddat och om de nu skulle undervisa och faktiskt lära sina elever detta så är detta toppen – tyvärr är detta inte vår erfarenhet.
Många anser att man måste bryta mot lagen – för att förändra den – om lagen är felaktig. Detta kan ju fungera om man är privatperson. Som pedagog eller skolledare i skolan är du inte privat – du är lärare som måste förhålla dig till de lagar som gäller i skolan samt den yrkesetik som gäller. I ”Yrkesetik i vardagen – ett fördjupningsmaterial (utgivet av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund) står det: ”Lärare har ett viktigt uppdrag i samhället, att ansvara för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran. Detta uppdrag formuleras i skolans styrdokument, såsom läroplaner och lagar. Lärare utgår i sin yrkesutövning från det uppdrag samhället ger dem, men reflekterar samtidigt över uppdraget satt i relation till de yrkesetiska principerna. Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer.” Fråga er då detta är det då okej som lärare att tvinga eleverna bryta mot lagen för att t.ex. redovisa bara för att det är enklare att göra det på t.ex. Youtube eller Facebook? När man påpekar problemen som vi lyft i denna text så är det många som påpekar att väldigt få har fällts eller kommits på gällande problemen ovan. Det är fullständigt sant vad gäller copyrightbrotten, men ännu en gång: är det okej som lärare att medvetet bryta mot lagen och även uppmana/tvinga elever till lagbrott? Att åka 90 km/h på en 30 väg är det okej om ingen ser dig? Det är inte heller olagligt att röja skyddade identiteter men är det lämpligt? Vill man som lärare ha det på sitt samvete?

Problemet är de facto stort. De kommersiella bolagen bryr sig faktiskt inte om problemet när man talar med dom utan hänsyftar till att inte är de som bryter mot lagen eller uppmanar till brott. Man skjuter tillbaka frågan till skolan. I skolan har man så mycket annat att ta ställning till som ny skollag, nya läroplaner etc – att dessa övriga frågor hinner man ofta inte på allvar ta upp. Samtidigt bör skolans personal börja protestera och ta upp frågan och hävda att så här kan vi inte ha det. Så här kommer några konkreta förslag:
1. Se till att utbilda skolledare, pedagoger och övrig skolpersonal.
2. Ge dom möjlighet att i sin tur utbilda sina elever
3. Klargör för facket – att detta är en ohållbar situation – detta påverkar arbetsmiljön och möjligheten att utföra sin yrkesroll i förhållande till de nya läroplanerna.
4. Gör politiker medvetna om att dessa förhållanden är ohållbara – något måste förändras – för just nu är det flera lagar, styrdokument etc som motarbetar varandra.
5. Se till att alla runtomkring blir medvetna om dessa frågor – även föräldrar, anhöriga etc.

Tänk om film-, TV-, bok-musikbranschen kunde lyssna lite på de som betalar för deras produkter

I en ny undersökning från University of Minnesota så har man kommit fram till att desto bredare man visar sin film desto mindre piratkopieras den. Med andra ord Om det s.k. fönstret mellan filmens första premiärdatum och när filmen blir tillgänglig på mindre orter, utomlands etc är litet – desto mindre piratkopieras filmerna – ni läsa hela rapporten här:

Reel Piracy: The Effect of Online Film Piracy on International Box Office Sales by Brett Danaher, Joel Waldfogel :: SSRN.

Detta är något vi hos Filmpedagogerna har utifrån våra erfarenheter med elever hävdat hela tiden – om tillgängligheten finns och produkten är intressant så kommer kunderna betala för den.

Filmbranschen verkar delvis förstått detta genom att göra fönstret mellan att filmer går upp i USA och Sverige allt mindre. De enda filmerna där det fortfarande är flera månader mellan amerikansk/internationell premiär och svensk premiär är barnfilmer och s.k. kvalitetsfilmer. Vore dock kul om man faktiskt kunde göra så att fönstret inom inte s.k. kvalitetsfilm minskade också – så att det inte tar 6-12 månader för prisvinnande film från de stora festivalerna att nå Sverige.

På TV verkar man ha gjort samma insikt även om Tv-kanalerna har haft lite konstiga prioriteringar gällande när de visar serierna. De TV-serier som traditionellt laddas ned mest är action och sitcoms, ofta är det just i dessa genres som fönstret mellan när de sänds i original och i Sverige som störst. De TV-kanalerna som är snabbast i Sverige att göra fönstret främst mot USA så litet som möjligt är SVT och Canal +. SVT var t.ex. snabba att plocka upp just en actionserie  – the Event (även om serien som sådan inte kanske var så populär). Fönstret mellan att Sherlock går på Engelsk Tv och svensk är även det litet, likaså för denna TV-säsongs bästa TV-serie: Homeland. På Canal+ kan man i vår se Luck relativt kort tid efter USA samt att Game of Thrones även den går väldigt nära USA visningarna. De äldre serierna som Canal+ har har även de kort fönster – serier som 30 rock, True Blood, House och Boardwalk Empire. I vår kommer även serier som The River och Smash – nära inpå sina premiärer. De serier som dock är intressantast/populärast i vår Alcatraz och Touch kommer långt senare.

Musikbranschen och Bokbranschen – har lite andra problem. Bokbranschens har stora problem och vill ni veta mer om några av deras problem rekommenderas varmt att läsa dessa inlagor i ämnet från Copyriot:

http://copyriot.se/2012/02/18/fildelningen-av-bocker-kan-bana-vag-i-natets-tunnlar/

http://copyriot.se/2012/01/16/biblioteken-och-e-bockerna-tva-modeller-lika-orimliga/

Musikbranschen har lärt sig av sina tidigare misstag och distribuerar idag det mesta samtidigt i hela världen. Det finns dock en del undantag. Anar dock att även de börjar förstå att de försöken att dela upp världen i olika regioner och marknader är ganska döfött i dagens digitala värld.

Oavsett vilken mediebransch man tillhör så borde nog alla lära sig en sak – De flesta är beredda att betala för innehåll – de flesta är dock inte så förtjusta att behöva vänta på innehåll. Desto snabbare saker kommer ut samtidigt i hela världen – desto större spridning får man. Så kanske dags att lyssna på de som betalar för ens produkter.

%d bloggare gillar detta: