Bloggarkiv

Mata inte mediatrollen – arbetet med sociala medier fortsätter…

På sistone har vi fortsatt föreläsa en hel del om sociala medier, både för skolledare, lärare och för elever. Det är ett mycket givande arbete – speciellt att föreläsa för och samtala med elever om något som så tydligt intresserar dem så mycket.

Mikaelbuff

Arbetar man med detta ämne så vill lärare och skolledare att man talar mycket om konsekvenserna av att använda sociala medier. Här i Göteborg har vi ju väldigt tydligt exempel på hur det som hände på sociala medier påverkade köttvärlden dvs den fysiska världen (inte på nätet).  Personligen är jag rätt övertygad att det som hände här i Göteborg påverkade hur man rapporterar saker på Instagram i hela världen.

Förra veckan hamnade jag i diverse diskussioner på sociala medier kring frågan om nätkränkningar efter att Symantec och Friends lanserat sin rapport på om mobbning och kränkningar på nätet. Läs den här. I fredags var det dags igen efter Friends kampanj #unselfie.

I båda fallen blev det artiklar, radioinslag och skriverier – som dessa:

http://www.svt.se/nyheter/sverige/medierna-blaser-upp-faran-med-natet
http://hej.blekk.se/2014/03/21/det-ar-inte-selfiens-fel-friends/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5817429

Det finns problem med rapporter som den som Symantec och Friends lanserade. Inte bara det att rapporternas siffror differentierar sig så från t.ex. skolans verklighet eller att man talar om lite olika saker. Enligt rapporten så kränktes t.ex. 200000 10-16 åringar förra året på nätet. Skolinspektionen fick in 600 anmälningar i frågan. Det stora problemet är detta: Varför sådant fokus på det negativa i rapporten istället för det positiva. Varför inte ta barn och ungas perspektiv? Och fundera på varför de tillbringar så mycket tid på nätet? Hur de tillbringar sin tid? Vad man kan göra för att deras tid på nätet skall bli bättre? Nästan alla som arbetar med sociala medier och nätet vill ju ändå detta (kanske inte Symantec).

Mata inte medierna med enkla lösningar. Enkla siffror som att var tredje barn kränks på nätet eller att 200,000 barn kränktes förra året på nätet i Sverige kommer ALLTID leda till svarta rubriker och reportage. Bara för att ta ett exempel från min spelhalva. Jag utbildar elever, lärare, skolledare och föräldrar. Forskning från hela världen (läs här) visar nämligen att det viktigaste som finns är att vi pratar med varandra – alla dessa grupper. Lika viktigt är att vi känner att vi kan tala om det. För lärare brukar jag kalla min föreläsning efter ett tips från Elza Dunkels: EXTRA EXTRA! Det kommer gå bra för barnen bara vi talar med dem! Så i Symantec/Friends rapport upptäckte jag att 3 av 4 kränkta barn på nätet fick hjälp från lärare vid nätkränkningar. Enbart 26% kände att de inte fick den hjälpen. Detta är siffror i rätt riktning, även om Symantec/Friends lyfte fram det negativa istället. Även engagemanget hos föräldrar i frågan verkar ha ökat enligt denna undersökning. Tyvärr syns inget av detta i medierapporteringen kring dessa frågor.

Hela denna problematik blir ännu mer komplex när man diskuterar ansvar. I GP skrevs en debattartikel som ville att företagen som erbjuder tjänster inom sociala medier skall ta större ansvar. Att Facebook/Instagram samt KIK t.ex. skall agera bättre och snabbare för att ta bort kränkningar från nätet. Allt detta önskar i stort sätt alla jag talat med kring dessa frågor. Men…det finns ett problem vad gäller föräldrars och skolans ansvar som sällan lyfts upp. Nämligen: hur skall man som lärare, förälder förhålla sig till åldersgränser?

Låt mig ge två exempel: Om man undervisar på en mellanstadieskola – låt säga en 4:e klass – barnen är 10-11 år – är det då okej att använda Facebook i undervisningen? Facebook har 13 års gräns. Många barn har säkert Facebook-konton i den åldern men kan man som lärare uppmana eller tom kräva av barnen att gå med i Facebook för att man har en klassgrupp där? En personlig undersökning jag gjort på mina senaste grupper visade att alla som hade Facebook hade skaffat sig konto innan de var 13.

KIK som är en mycket populär app bland unga har 17 års gräns. Senaste klasserna jag hade, var ingen 17 år gammal. 95% använde appen dagligen. Båda dessa tjänster Facebook och KIK toppar listan över ställen där man blir kränkt på nätet enligt Symantec/Friends. Har man som förälder ansvar för vad ens minderåriga barn använder för sociala medier tjänster? Kan man och bör man i skolan tala om och använda tjänster som barnen använder men där de inte har åldern inne? Om de som inte har åldern inne råkar ut för kränkningar på dessa tjänster vems är då ansvaret? Barnets? Vårdnadshavarens? Skolans? Företaget som erbjuder tjänsten?

Så det bästa vi kan göra är att fortsätta tala om dessa frågor. Helst i en god ton. Helst utan att skrämma livet ur föräldrar och skolvärld genom att fokusera mer på det som är positivt än det som är negativt med sociala medier. Vill ni ha ett gott positivt exempel? Här kommer ett exempel. Vore underbart om vi fick flera sådana artiklar istället allt som på sitt sätt sprider rädsla och hat.

Kom gärna till oss på Filmpedagogerna för att få reda på mer kring dessa frågor. Just nu arbetar vi mycket med filmen IRL – och vi har skrivit om vårt tidigare arbete här.

Använder fortfarande detta exempel på sociala mediers mycket positiva kraft:

Källkritik – en viktig del av att vara MIK (Medie-och InformationsKunnig)

Arbetet med UNESCO fortlöper. Det skrivs texter, det förbereds MIK-dag, det görs hemsida åt UNESCO. Då hittar man även massor av spännande material man inte kan hålla för sig själv. Källkritik är en mycket viktig del av att vara Medie- och InformationsKunnig. Vi ska arbeta med källkritik i skolan men vi arbetar oftast med källkritik som är baserad på traditionell text. Men hur är det med källkritiken av bilder? Då blir det mycket svårare.

Så här kommer två bra exempel som ni kan öva er på:
Den första handlar om vinklar vid stillbilder. En kameravinkel påverkar väldigt mycket av vad vi ser och inte ser. Med andra ord de bilder vi ser i t.ex. tidningar etc är ju tagna med ett medvetet vinkelval. Diskutera gärna med era elever vad de tror att de ser på dessa bilder? hur är det skapade? Hur har vinklarna lurat oss? Titta sen gärna på vanliga bilder och fundera på hur vinklar och andra kameratekniska val påverkar oss.

 angle-of-the-camera-thumbWhy camera angles are critical… – FB Troublemakers.

Kristina Alexandersson från webbstjärnan hittade ett utmärkt exempel för liknande frågor och analys på både stillbild och film.

Hennes frågor hittar ni här.

Filmen ser ni här:

och glöm inte att komma på MIK-dagen och fortbilda dig kring bilder, källkritik, information och så mycket mer.

Medietips: Big Boys Gone Bananas! [ svenska ]

Bloggen är tillbaka. Denna gång med ett medietips som heter duga. Igår torsdag och idag Fredag visas den utmärkta dokumentären Big Boys Gone Bananas! [ svenska ] på SVT.

Filmen är en fortsättning på vad som hände filmaren Fredrik Gertten efter att han gjort filmen Bananas och bolaget Doles försök att stoppa honom och filmen. I vårt tycke är faktiskt denna film ännu bättre och mer intressant än Bananas. Arbetar man i skolan är denna film mycket intressant och användbar i flera ämnen. Det finns en mycket bra handledning här: http://sfi.se/sv/filmiskolan/Filmhandledningar/Filmhandledning/Big-Boys-Gone-Bananas/

Går du in på hemsidan – Big Boys Gone Bananas! [ svenska ] finner du här ännu mer material som är användbart i skolan. Speciellt intressant är det att här följa diskussionen kring PR-byråer, lobbyorganisationer och vilka som styr vårt politiska samtal. Tänkte ni arbeta med amerikanska presidentvalet i höst i skolan så passar denna films innehåll riktigt bra för förståelse av hur amerikansk (och svensk) politik fungerar och påverkas av yttre faktorer.

Vill även att passa på att påminna alla er där ute att vi arbetar och föreläser väldgt gärna för er om nyheter, källkritik mm. Så vill ni ha hjälp med att arbeta med alla de frågor filmen lyfter kontakta oss.

Filmen kan ses i 30 dagar på SVT play (finns sedan att köpa med institutionella rättigheter)- klicka nedan

Lektionstips: Är du medieveten min lille vän?

Vi på Filmpedagogerna är lite märkliga av oss – när vi föreläser om nyheter så är det faktiskt så att vi ställer högre journalistiska krav på det icke-kommersiella public service bolaget SVT. En av anledningarna är ju givetvis att SVT själva har en tendens att slå sig för bröstet och hävda sin egen storhet. Så när de gör fel – vill vi gärna påpeka dessa fel och hoppas att SVT  i fortsättningen kommer att leva som de lär.

I senaste Agenda (3/6) har SVT trampat i klaveret igen. Andra tillfällen som vi påpekat kan du läsa om här: https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/02/16/medietips-en-liten-enkel-nyhetsovning-eller-annu-ett-exempel-pa-svts-opartiskhet/ och här: https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/01/13/mediekritik-vilken-sida-star-public-service-pa-offrens-eller-forovarnas/ De hade denna gång ett reportage om Robert Mugabe och FN. Vilken vinkel och hur i alla fall Mats Knutsson ser på FN hör man redan i påan: ”Ett FN som ännu en gång får kritik för att man har alltför nära relationer med diktatorer”. Det bör  påpekas att dessa diktaturer är medlemmar i FN.  Sedan börjar reportaget och i det hävdas att Robert Mugabe i veckan fått frågan om han vill utnämnas till statsman i turism. Därefter får folk uttala sig om det olämpliga i att en person med reseförbud på grund av att han är en diktator skall vara ambassadör för turism. En person i reportaget fick sedan försvara FN:s ståndpunkter vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. etc. Se själv reportaget nedan.

Det finns bara ett problem med hela inslaget. Robert Mugabe fick aldrig frågan. Hur uppkom då detta felaktiga reportage på SVT? Det enklaste vore givetvis om Agenda själva kunde svara på den frågan – och det kanske de gör i veckan om man påpekar att deras reportage byggde på felaktiga uppgifter. Se reportaget här det börjar 10:40 in i programmet.


3/6 – Agenda | SVT Play
.

Så hur kunde det då bli fel? En gissning från vår sida är att journalisterna på Agenda inte är medievetna och brister i sin källkritik. Varifrån kom nyheten? Ännu en gång får Agenda svara för sina källor men förmodligen kom den till Agenda via engelsk press som t.ex. The Guardian. I de flesta fall är The Guardian en trovärdig källa, även om de trampat i klaveret ett par gånger i år. Normalt sett brukar nog inte journalister ifrågasätta t.ex. The Guardians källor, men denna gång är faktiskt tillfälle då de borde. Den nation som var i tydligast konflikt med Mugabes regim och som försökt att, på alla politiska sätt de kan, få honom att avgå – är Storbritannien. Så när engelska tidningar skriver artiklar om Mugabe – då bör man VERKLIGEN kolla källorna. Läser man The Guardians artikel: http://www.guardian.co.uk/world/2012/may/29/robert-mugabe-un-international-envoy-tourism?newsfeed=true så hänvisas till FN:s organs för turisms sida UNWTO  http://leadersfortourism.unwto.org/en. Där finns dock inga uppgifter om att Mugabe utsetts till någonting.

Så källan till The Guardians ”nyhet” får man hitta någon annanstans. Som lärare bör du be eleverna att försöka hitta ursprungskällan till ”nyheten”. Det räcker faktiskt ofta med att Googla efter nyheten för att de skall hitta källan. När de gjort det så kan de fundera på vilken agenda den som var källa till ”nyheten” hade.

Filmpedagogerna arbetar med UNESCO och deras läroplan för Media and Information Literacy (MIL). En av de grundläggande tankarna med detta dokument är att skapa medievetna lärare som skall skapa medievetna elever som skall bli medievetna medborgare. Går man in på den lärresurs som vi håller på att skapa åt UNESCO så man kan i modul 2, 3,4 och 6 träna på att bli medieveten, att lära sig granska nyheter och även öva på källkritik. Den hemsidan når ni här: http://mil-project.org/

Jämställdhet i medierna: – Räkna med Kvinnor ! – Who makes the News ?

Tar kvinnor och män lika mycket plats i medierna?

Utomlands ser det väl inte så bra ut, men här hemma i Sverige är vi ju jämlika sedan länge, eller hur? Har du siffror på det? eller är det bara en känsla du har? Är du kvinna eller man? Här hittar du två sammanfattande rapporter som kan få bilden att klarna något. Hårda siffror som pekar på ett tydligt mönster. Den första rapporten är på svenska och den andra ännu bara på engelska. Klicka på bilderna eller länken under.

”Räkna med kvinnor” av journalisten Maria Jacobsson på Allt är Möjligt

”Who makes the News” från The Global Media Monitoring Project

De bygger båda på större undersökningar, 2005 och 2010.

Till sist lite film :

”The Women´s Vote” är ett otroligt pedagogiskt litet reportage om härskartekniker av Jason Jones på det nästan alltid lika roliga och mediekritiska ”The Daily Show” på Comedy Central.

•••••

RÄKNA MED KVINNOR !

Journalisten Maria Jacobsson i det mediekritiska nätverket ”Allt är möjligt” har sammanställt  en rapport på svenska från nyhetsstudien Global Media Monitoring Project 2005.              Kvinnor utgör 52 procent av världens befolkning men marginaliseras i nyhetsförmedlingen, så även i Sverige. Undersökningen utfördes i 76 länder på alla kontinenter under en nyhetsdag, 16 februari 2005. Här hittar du rapporten på svenska:

Räkna med Kvinnor !

•••••

WHO MAKES THE NEWS ?

En sammanfattning av den senaste rapporten från Global Media Monitoring Project 2010, hittar du här:

Who Makes the News ?

•••••

THE  WOMEN´S VOTE

The Women´s Vote

%d bloggare gillar detta: