Bloggarkiv

Mata inte mediatrollen – arbetet med sociala medier fortsätter…

På sistone har vi fortsatt föreläsa en hel del om sociala medier, både för skolledare, lärare och för elever. Det är ett mycket givande arbete – speciellt att föreläsa för och samtala med elever om något som så tydligt intresserar dem så mycket.

Mikaelbuff

Arbetar man med detta ämne så vill lärare och skolledare att man talar mycket om konsekvenserna av att använda sociala medier. Här i Göteborg har vi ju väldigt tydligt exempel på hur det som hände på sociala medier påverkade köttvärlden dvs den fysiska världen (inte på nätet).  Personligen är jag rätt övertygad att det som hände här i Göteborg påverkade hur man rapporterar saker på Instagram i hela världen.

Förra veckan hamnade jag i diverse diskussioner på sociala medier kring frågan om nätkränkningar efter att Symantec och Friends lanserat sin rapport på om mobbning och kränkningar på nätet. Läs den här. I fredags var det dags igen efter Friends kampanj #unselfie.

I båda fallen blev det artiklar, radioinslag och skriverier – som dessa:

http://www.svt.se/nyheter/sverige/medierna-blaser-upp-faran-med-natet
http://hej.blekk.se/2014/03/21/det-ar-inte-selfiens-fel-friends/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5817429

Det finns problem med rapporter som den som Symantec och Friends lanserade. Inte bara det att rapporternas siffror differentierar sig så från t.ex. skolans verklighet eller att man talar om lite olika saker. Enligt rapporten så kränktes t.ex. 200000 10-16 åringar förra året på nätet. Skolinspektionen fick in 600 anmälningar i frågan. Det stora problemet är detta: Varför sådant fokus på det negativa i rapporten istället för det positiva. Varför inte ta barn och ungas perspektiv? Och fundera på varför de tillbringar så mycket tid på nätet? Hur de tillbringar sin tid? Vad man kan göra för att deras tid på nätet skall bli bättre? Nästan alla som arbetar med sociala medier och nätet vill ju ändå detta (kanske inte Symantec).

Mata inte medierna med enkla lösningar. Enkla siffror som att var tredje barn kränks på nätet eller att 200,000 barn kränktes förra året på nätet i Sverige kommer ALLTID leda till svarta rubriker och reportage. Bara för att ta ett exempel från min spelhalva. Jag utbildar elever, lärare, skolledare och föräldrar. Forskning från hela världen (läs här) visar nämligen att det viktigaste som finns är att vi pratar med varandra – alla dessa grupper. Lika viktigt är att vi känner att vi kan tala om det. För lärare brukar jag kalla min föreläsning efter ett tips från Elza Dunkels: EXTRA EXTRA! Det kommer gå bra för barnen bara vi talar med dem! Så i Symantec/Friends rapport upptäckte jag att 3 av 4 kränkta barn på nätet fick hjälp från lärare vid nätkränkningar. Enbart 26% kände att de inte fick den hjälpen. Detta är siffror i rätt riktning, även om Symantec/Friends lyfte fram det negativa istället. Även engagemanget hos föräldrar i frågan verkar ha ökat enligt denna undersökning. Tyvärr syns inget av detta i medierapporteringen kring dessa frågor.

Hela denna problematik blir ännu mer komplex när man diskuterar ansvar. I GP skrevs en debattartikel som ville att företagen som erbjuder tjänster inom sociala medier skall ta större ansvar. Att Facebook/Instagram samt KIK t.ex. skall agera bättre och snabbare för att ta bort kränkningar från nätet. Allt detta önskar i stort sätt alla jag talat med kring dessa frågor. Men…det finns ett problem vad gäller föräldrars och skolans ansvar som sällan lyfts upp. Nämligen: hur skall man som lärare, förälder förhålla sig till åldersgränser?

Låt mig ge två exempel: Om man undervisar på en mellanstadieskola – låt säga en 4:e klass – barnen är 10-11 år – är det då okej att använda Facebook i undervisningen? Facebook har 13 års gräns. Många barn har säkert Facebook-konton i den åldern men kan man som lärare uppmana eller tom kräva av barnen att gå med i Facebook för att man har en klassgrupp där? En personlig undersökning jag gjort på mina senaste grupper visade att alla som hade Facebook hade skaffat sig konto innan de var 13.

KIK som är en mycket populär app bland unga har 17 års gräns. Senaste klasserna jag hade, var ingen 17 år gammal. 95% använde appen dagligen. Båda dessa tjänster Facebook och KIK toppar listan över ställen där man blir kränkt på nätet enligt Symantec/Friends. Har man som förälder ansvar för vad ens minderåriga barn använder för sociala medier tjänster? Kan man och bör man i skolan tala om och använda tjänster som barnen använder men där de inte har åldern inne? Om de som inte har åldern inne råkar ut för kränkningar på dessa tjänster vems är då ansvaret? Barnets? Vårdnadshavarens? Skolans? Företaget som erbjuder tjänsten?

Så det bästa vi kan göra är att fortsätta tala om dessa frågor. Helst i en god ton. Helst utan att skrämma livet ur föräldrar och skolvärld genom att fokusera mer på det som är positivt än det som är negativt med sociala medier. Vill ni ha ett gott positivt exempel? Här kommer ett exempel. Vore underbart om vi fick flera sådana artiklar istället allt som på sitt sätt sprider rädsla och hat.

Kom gärna till oss på Filmpedagogerna för att få reda på mer kring dessa frågor. Just nu arbetar vi mycket med filmen IRL – och vi har skrivit om vårt tidigare arbete här.

Använder fortfarande detta exempel på sociala mediers mycket positiva kraft:

Propaganda vs Kreativitet – MIK-veckan, källkritik fortsättningen

Igår bloggade jag om behovet av källkritik t.ex under OS. Under OS-invigningen skedde ett misstag som gladda många och som snabbt spreds, bilden på misslyckandet i Sochi:

OLY-2014-OPENING-CEREMONY

Alla 5 ringarna löstes inte ut och det blev inget fyrverkeri som tänkt. Med denna information kan man då göra olika saker.

Man kan som många facebooka, tweeta etc om misslyckandet. Man kan skriva nyhetsartiklar om det. Allt detta gjordes. En av dessa ”artiklar” som sedan gärna delades var denna:

Man Responsible For Olympic Ring Mishap Found Dead In Sochi – The Daily Currant.

Kommer ni ihåg övningen från förra bloggposten? Gör den på artikeln ovan. Ställ 3 frågor: är bilden sann? Vem ligger bakom bilden? Varför delas denna information just nu? – svara på dessa tre frågor– känns det fortfarande okej att dela? dela på!

Andra var kreativa. Tyckte att de 4 ringarna påminde om ett visst tyskt bilmärke plus en asterisk. Den personen gjorde denna låtsasreklam:

Audi-fake-Sochi-ad

Sociala medier med elever!

Just nu föreläser vi om sociala medier i samband med ämnen som nätmobbning och nätkränkningar för elever i Göteborgsområdet. Tänkte passa på att uppdatera med lite intressanta tips och länkar kring temat.

Först och främst – numera har vi en längre föreläsning för elever på temat Sociala medier – den presenteras så här:

Sociala medier i skolan
Era elever använder sociala medier. De används som en del av undervisningen, de används under undervisningen. Oavsett vad vi anser om sociala medier i skolan är de en verklighet som vi som pedagoger måste ta ställning till. Idag är det inte enbart det som händer under skoltid som måste bearbetas och hanteras i skolan. De sk. Instagramupploppen i Göteborg satte fingret på hur händelser utanför skolan påverkar skolan.
Sociala medier i skolan är en föreläsning för elever. En två timmars genomgång kring förhållandet mellan sociala medier, eleven och skolan. Hur använder jag sociala medier? Vilket förhållningssätt bör vi ha på sociala medier? Fördelar och nackdelar hos de stora aktörerna Facebook, Instagram, Google, Apple diskuteras och problematiseras.
Detta är en föreläsning som i allra högsta grad passar arbete med likabehandlingsplaner och den nya skollagen.

Så vad har hänt sedan våra senaste inlägg i ämnet som ni kan läsa här. https://filmpedagogerna.wordpress.com/2013/10/30/irl-och-afk-om-film-natmobbning-och-sociala-medier/

Väldigt mycket visar det sig.

Först vad gäller nätkränkningar. Man har bestämt sig för att ändra och skärpa lagen kring kränkningar på nätet:

CapturFiles_347

http://www.svt.se/nyheter/sverige/hardare-tag-mot-hot-pa-natet

Det har även under hösten kommit flera domar som berör frågan:

I Marks kommun:

CapturFiles_348

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/dom-mot-atalade-i-instagram-mal

Ett fall med uthängning via Facebook i Varberg:

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2123951-tva-doms-for-nakenbild-pa-facebook

Och även dom som skapat mycket debatt som berör ämnet – nämligen den mot en man som lagt ut sexfilm med sin fd flickvän på nätet – där skadeståndet sänktes ordentligt i hovrätten. Min medföreläsare Karl Dahlstrand skriver om den domen på cybernormer: Läs här:

http://cybernormer.se/om-att-bedoma-sociala-normer-vid-fortalbrott-och-krankningsersattning/

Det har även framkommit att en del av de personer som kränktes via Instagramkontot GBGORROZ nu kränks igen – på nya konton ofta med samma texter som förra gången.  Mer om detta kan du se t.ex. här:

CapturFiles_349

http://www.tv4.se/nyheterna/lokala-nyheter/tv4nyheterna-g%C3%B6teborg-0834-2491541

Utöver detta har även filmen Återträffen nu haft premiär och kan ses på landets biografer. Filmen är mycket intressant att arbeta med på temat mobbning. I mitt tycke årets bästa svenska film. Men den är för svår att arbeta med på högstadiet. När den sedermera kommer ut på DVD etc kommer många scener vara utmärkta som samtalsinledningar kring mobbning, hierarkier, uteslutning mm. Som pedagogisk hjälp kommer efter nyår en filmhandledning till denna film.

Som avslutning till detta tema – sociala medier är ändå främst positiva – glöm inte det! Här är kommer en påminnelse om hur mycket glädje sociala medier kan sprida:

IRL och AFK – Om film, nätmobbning och sociala medier

IRL

Vi har redan skrivit om nätmobbning, nätkränkningar och film tidigare här. Där efterfrågade jag en bra film på temat. Nu har den faktiskt kommit: IRL. IRL är en svensk film som bygger på holländska boken och filmen Ben X. Filmen handlar om Elias som blir mobbad i skolan. Ett sätt att fly undan för Elias blir att spela spel. Där blir han vän med karaktären Scarlett. En dag vill hon träffas AFK – IRL – dvs i verkligheten, borta från datorn. Tillsammans börjar de prata om hur de ska lösa problemet med Elias plågoandar. Ska de lösa problemet så som man gör i spelet, genom att ge igen? Eller på ett annat sätt?

IRL har mycket intressant stoff att tala om i skolan. Filmen Ben X är intressant, men den har flera problem. Flera av de problemen tycker jag IRL har löst. IRL passar mycket bra för samtal, för den tar upp många av de frågor jag möter som föreläsare kring sociala medier, nätkräkningar och nätmobbning. Filmen visar på att det ofta finns en koppling mellan mobbning i t.ex. skolan och mobbning på nätet. Det som gör denna mobbning extra jobbig, är att den inte slutar efter skolan. I filmen så förnedras först Elias i skolan av mobbare och därefter läggs klippet ut på nätet. Det som händer där, är att klippet även kommenteras av många andra som inte har någon relation till Elias. Här går mobbningen snarare över till kränkning med hjälp av sociala medier. Den senaste tidens rättsfall kring nätkränkningar har alla lyft fram samma sak som sker i filmen. Nämligen att spridningen av materialet leder till en kränkning i lagens mening. Skadan blir genom spridning ännu värre. Själva mobbningen är ofta svår att komma åt. I IRL diskuteras detta på olika sätt. Vad kan man göra som klasskompis? Vad kan man göra som rektor? Som förälder? Det hela problematiseras på ett trovärdigt sätt då offret, Elias, väljer att ständigt att fly verkligheten till spelets värld. Många försöker nå ut till honom, klasskompisar, pappan, rektorn men han flyr istället för att säga som det är. Han tar på sig hela bördan själv. Allt detta är mycket trovärdigt skildrat och vill man tala kring dessa frågor så passar IRL utmärkt. Elias pappa kommer med ett påstående i filmen – Inger gör något åt mobbning förrän det är försent – någon måste dö förrän folk agerar. Det kanske är att ta det lite långt men ofta så uppkommer just den frågan – varför var det ingen som såg mobbningen tidigare? Varför gjorde ingen något? Så hur ska man svara och lösa det problemet? Väldigt förenklat – tala om det. Se till att barn och vuxna har en sådan relation till varandra att de kan prata med varandra om denna typ av frågor. För finns inte det förtroendet, ja då blir det tyvärr som i filmen – där Elias inte vill tala om vad som händer med honom, för någon.

Arbetet mot nätkränkningar och nätmobbning fortsätter kontinuerligt. På senare tid så har mycket bra hjälp för er som arbetar med barn i skolan kommit.

Ett exempel är #inteokej som är en sajt för ungdomar att diskutera och formulera vad som är okej och inte okej på nätet. Sajten riktar sig till 13-19 åringar och man kan ställa frågor men även själv svara på frågor kring netikett.

En annan hjälp som finns om man råkat ut för näthat är att höra av sig till Nätvaro. Man kan även få hjälp med polisanmälan på http://natvaro.eu/anmalan-av-nathat/. Utöver detta finns mycket annan bra information att hämta på sajten.

Ett problem när man ska föreläsa kring sociala medier, nätkränkningar och nätmobbning riktade till yngre elever (typ mellanstadiet-högstadiet) är att det finns få filmer på svenska eller textade på svenska på temat. Finns det finns en del skrivet men illustrativa exempel lyser med sin frånvaro. Så kan inte någon göra något sådant här på svenska? En remix av Dumb ways to die – Pause and think online:

Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar!

I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman.

Till att börja med:

När det rapporteras om Instagrammålet i media är det vissa saker som inte framkommer – eller rapporteras lite fel. Man kan fråga sig om medierna själva vet hur Instagram fungerar och hur lagstiftning kring sociala medier används. Min erfarenhet är ju att skolpersonal oftast saknar denna kunskap. Lyckligtvis försöker jag hjälpa de jag föreläser för att förstå sambanden i en rätt komplicerad situation. Jag hoppas att även du som läsare av bloggen blir hjälpt.

Medias rapportering om Instagrammålet.

Vad gäller kontot:

  1. Det var många killar som hängdes ut på kontot gbgorroz. Inte enbart tjejer, även om det oftast framställs så i media.
  2. Bilderna till texterna är i väldigt få fall kränkande – de flesta bilderna är de kränktas egna profilbilder, eller offentliga instagrambilder. Detta skapar problem (mer nedan).
  3. Det var inte de anklagade som skrev kommentarerna – de skapade kontot och fick tips via KIK från bekanta till de som hängdes ut.
  4. Det finns en tydlig rasism i de skrivna kommentarerna. Etnicitet och religiös tillhörighet är ofta förekommande. Det är även klart riktat mot vissa områden i Göteborg. Tex: ”XXX spelar värsta muslimen men har legat runt med hela Biskop, Bergsjön och Angered.”, ”XXX bor i Kungsbacka men har legat runt i Tynnered, Hammarkullen och Backa.”, ”Jävla juden tar allt bakifrån…”

Vad gäller rättegången:

Enbart de som har dokumentation över att de blivit kränkta är målsägande. Med andra ord – händer något sådant här på nätet skall du se till att dokumentera det. Lär dina elever att dokumentera – hur de tar screenshots på dator och mobil. Som lärare och skolpersonal måste du givetvis kunna detta själv så att du kan dokumentera händelser.

Att anmäla och utreda liknande händelser:

Flera elever försökte anmäla kontot och de kränkande kommentarerna som var skrivna om dem innan de s k upploppen skedde på tisdagen den 18 december.  Detta lyckades inte. Det beror främst på att Instagram är en amerikansk tjänst och att det är en bildtjänst. Det man anmäler är bilder. Företaget tyckte att det var märkligt att personer anmälde sina egna profilbilder som kränkande. Att kontakta Instagram och förklara att texter är kränkande verkar inte gå. Det går inte att hitta mailadress till företaget och det är många lärare och elever som letat.

Polisen lyckades spåra Ip-nummer med hjälp av Instagram. För en privatperson är det väldigt svårt att få kontakt med företaget. Polisen har normalt sett även de väldigt svårt att få kontakt med bolag som Instagram. I detta uppmärksammade fall kunde man enligt Metro hävda att det var fara för någons liv. Oavsett om det är lätt eller svårt att lyckas med en anmälan, uppmanar polisen att alltid anmäla liknande händelser.

Efterspelet till själva upploppen:

Utanför Plusgymnasiet blev det upplopp. En mobb hade samlats för att göra upp med en person som de trodde var skyldig till kränkningarna. Det ledde till att oskyldiga misshandlades. Handlingen byggde alltså på mycket dålig källkritik – en situation som hade kunnat sluta mycket värre än den gjorde. Allt byggt på okunskap hos de som bor i de områden som pekades ut i de kränkande kommentarerna. Det är här Husby kommer in. I dagens Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/sverige/forskare-politiker-far-bara-stort-ansvar/

Här pekar forskarna på faktorer som leder till upplopp.

”Professor Bo Malmborg vid kulturgeografiska institutionen i Stockholm […]pekar på tre avgörande faktorer:

Hög andel socialbidragstagare.

Hög andel ungdomar.

Stor isolering, det vill säga de boende i området träffar bara andra människor från samma område och med samma dåliga anknytning till majoritetssamhället.

Då uppstår en ömsesidig misstro.

–  Invånarna misstror polisen. Men polisen tenderar också att bunta ihop invånarna i området. ”Här bor bara invandrare”. Man ser inte längre befolkningen som individer och det påverkar polisens agerande.”

I Göteborg skedde upploppen i de centrala delarna av staden och inte ute i förorten, men konflikttänket fanns där vilket syntes t.ex. i detta inlägg:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16131454.ab

De två misstänkta tjejerna som låg bakom är anklagade. Vad händer då med de som låg bakom upploppen? Hur skall man få dessa människor att inte upprepa sitt agerande? Vems är ansvaret? Skolans? Elevernas? Föräldrarna? Skolledarnas? Polisens? Mitt svar: Det är allas ansvar.

Vill ni ha hjälp med juridiken kring dessa frågor – kontakta gärna Karl Dahlstrand på Cybernormer vid Lunds Universitet.

Ni kan även kontakta forskarna Marcin de Kaminski och Elza Dunkels med frågor här:

http://ask.fm/ungaonline

Ett inslag från föreläsningarna vi hade i Borås:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5542857

Vi vill gärna även påminna och tipsa om denna väldigt goda guide till vad man kan göra för att förhindra nätmobbning. Vad man kan göra när det skett och hur man diskuterar frågorna:

https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnxjb3N0aXMwODAxfGd4OjczYTQ5YTdkMzlkOTk3NTk

Guideline_COSTIS_0801

Här är ett tips på hur man kan arbeta med inställningar på Instagram:

http://www.safekids.com/2013/05/05/instagram-photos-of-you-what-parents-need-to-know/

Kontakta även gärna oss på Filmpedagogerna.

%d bloggare gillar detta: