Bloggarkiv

Ted-ed på TV- TED Talks on PBS

tededVi har skrivit om TED-ed förut. Vi använder TED-ed en hel del i vår undervisning gör du det? Nu kommer Ted-ed på TV. Vilket du kan läsa mer om här:

Education leaders deliver first TED Talks on PBS | TED Talks Education | PBS.

TED-ed – för er som inte känner till det. Det är kopplat till TED.com. På Ted-ed finns massor av färdiga lektioner. Det fiffiga med TED-ed är att man själv kan skapa flippade lektioner utifrån klipp som finns på nätet. Så arbetar ni ofta med specifika YouTube-klipp kan ni skapa lektioner med frågor etc utifrån klippets innehåll. Sedan finns det mycket bra material som är skapat speciellt för TED-ed. Här är följer en del av de klipp vi testat och använder med elever:

What makes a hero – En fantastisk film om hjältens resa:

Capturing Authentic Narratives:

Questions no one knows the answer to:

Shakespeare insults:

Rethinking Thinking:

How fiction can change reality:

Det finns många många fler på TED-ed missa inte dessa med all säker het finns det klipp till ditt ämne i skolan. Undervisar du inte? Här finns massor av bra klipp att använda för att bilda sig själv.

Den 7:e maj kommer TED-ed på TV tills dess kan du fynda på deras hemsida.

Annonser

Debatt och medietips: Om den ojämlika svenska skolan – Svenskarna och Internet

I veckan kom .ses interstatistikrapport Svenskarna och internet 2012 som ni kan läsa här: Svenskarna och Internet 2012 | Internetstatistik.

Några revolutionerande nyheter? Inte direkt – Internet och olika sorters dataanvändning börjar stagnera, det ökar däremot i de lägre åldrarna. I skolan så har det dock skett en markant ökning av internetanvändandet där det gått från 0,7 timmar i veckan till 1,1 timmar. Så internetanvändandet ökar i skolan. Känns rätt bra, även om jag inte vet vad det är för sorts internetanvändande som står för ökningen. Hur ser då IKT-användandet ut i den svenska skolan? Enligt Skolinspektionen inte så bra i deras granskning: IT i undervisningen. Lite godbitar:

  • Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande.  Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet.
  • Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse.
  • Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts.
  • En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet.

Jobbar man som vi med IKT i skolan är ju inte detta direkt överraskningar. Det är så här verkligheten ser ut. Enligt OECD är vi inget vidare på detta heller. När PISA kommer rapportera om 8 år med Jan Björklunds satsning på IKT och utvärdera den samma, lär inte Sverige ligga först, snarare lär Sverige vara lika bra i Europa på detta som svenska fotbollslag är i Europa. Hur är detta möjligt i världens bästa IT nation? Varför och hur kan det bli så skevt? Personligen slog det mig just att mina barn bor i en stadsdel där sannolikheten att den kommunala skolan kommer erbjuda dem: 1-till-1 eller 2-till-1, eller IKT undervisning av något slag innan gymnasiet, som lika trolig som att de skulle få en sådan utbildning om de bodde i Nordkorea. Visst jag kan ta mina barn och sätta dem i privatskola men det lär ju inte hjälpa de barn som är kvar i den kommunala skolan. Så finns det någon möjlighet att förändra detta? och vad blir effekterna av dessa ojämlikheter i den svenska skolan och förskolan?

Det enklaste sättet är givetvis att tillsätta mer resurser till skolan och att på riktigt se till att skolan blir likvärdig i hela landet. Nu pratar vi stora resurser – fast om Sverige skall bli konkurrenskraftiga på allvar mot sin omvärld kanske det kan vara en satsning värd att göra – om man inte anser och hoppas på att det är just Nordkorea vi skall konkurrera med.

Effekter? låt mig ge ett exempel som kanske inte verkar ha med det här att göra, men som faktiskt har med det att göra. När min arbetskamrat var på en kl. 15 visning av Ted så fanns det väldigt många barn under 10 i salongen. Vet inte om ni sett Ted men här kan ni kolla på trailern (fast ni måste vara över 18 år för att se den):

Fundera sedan på om det är lämplig film för 8-9 åringar? Om ni sett den SÅ VET NI att den inte är en film som lämpar sig för de åldrarna. Att som biopersonal försöka förklara varför föräldrar inte skall se denna film med sin 8 åring är inte direkt lätt. Vad har det med skolan att göra? Vi kan väl säga att för att göra ett litet ovetenskapligt överslag så kommer de flesta av dessa föräldrar från socioekonomiskt dåliga förhållanden. Att deras barn sedan går i skolor där de mycket väl kan hamna utanför hjälp med IKT och att deras föräldrar kanske själva har råd till IKT verktyg och klart tydligt saknar Medie- och informationskompetens är lite olyckligt.

Fast kanske skall dessa föräldrar och barn som inte får IKT hjälp i skola och förskola bara vara lyckliga. För samtidigt pågår just nu en diskussion hur farliga surfplattor är för främst små barn. Diskussionen är väldigt lik den som för ett tag sedan var om TV för små barn, sedan dataspel (för typ alla människor) och nu alltså surfplattor. Ett exempel på hur debatten kan se ut finner ni här:

Just det inlägget besvarades rätt bra av Elza Dunkel här.

Som en uppföljning av detta och rapporten som nämns ovan passade SVT Debatt att ha just en debatt om surfplattoranvändande bland små barn. Den kan ni se här:

Lite kortfattat man kan ju sammanfatta den debatten så här – det finns personer inom Waldorfpedagogiken som inte uppskattar surfplattor – det finns en hel andra som ser många fördelar med dessa plattor. Dock så anser t.o.m. folk inom Waldorf att elever faktiskt skall ha tillgång till IKT-redskap. Och så var vi där igen…den ojämlika skolan vi har Sverige kommer inte bara skapa A och B-lag i Sverige, utan faktiskt leda till att Sverige kommer bli ett B-lag internationellt. Så kanske, kanske är det dags att på riktigt satsa på skolan, inte enbart IKT i skolan, utan hela skolan i hela Sverige. Bara en liten tanke så där…

Medietips: Wolfram|Alpha – om Facebook, matematik, statistik och allt annat du inte visste att du sökte

Om du är lärare inom naturkunskapsorienterade ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi är sannolikheten väldigt hög på att du redan använder sökmaskinen: Wolfram|Alpha: Computational Knowledge Engine. i din undervisning. För alla lärare som är mer samhällsorienterade – här kommer ett tips – börja använda Wolfram Alpha i skolan – gärna istället för Google. Varför?

För att Wolfram Alpha är en annan sorts sökmotor – enligt dom själva är de inte en sökmotor utan en ”Computatational Knowledge Engine”. För No-lärare är den given därför att man här kan skriva in formler etc och få genomgångar av de samma, eller få förklaringar inom kemi, fysik eller biologi. Men denna sökmaskin är så mycket mer – inte minst är den ett utmärkt exempel på hur man bearbetar och använder sig av statistik. Sök på Paris och du kommer inte få den vanliga Wikipedia artikeln – istället får du kartor, storlekar på stadsdelar, olika företag i Paris etc.
Allt detta samlande av data blir riktigt intressant och läskigt när man ber Wolfram Alpha beräkna ens egna Facebook data. Va? Kan den veta massor om mig på Facebook också? Ja, det kan den och utifrån pedagogiskt perspektiv är detta bra på många nivåer.

Låt mig förklara hur man gör och hur man kan använda det i klassrummet. Gå in på: http://www.wolframalpha.com/ skriv orden Facebook report i sökrutan. Godkänn applikationen. Wolfram Alpha kommer då samla ihop Facebook data om dig men inte minst om dina vänner. Det ser då ut så här:

och så kommer en lång lista med statistik över främst dina vänner på Facebook. Var de bor, om de är gifta, politiska åsikter, vad de heter (Anna är vanligast bland mina vänner), vilka som är deras kompisar etc.

Varför är då detta intressant att göra i skolan? Oavsett om man använder Facebook i skolan eller jobbet framgår det för den som studerar denna statistik att Facebook har enormt mycket information om dig som den säljer och delar med sig till den som betalar eller bara som i detta fall vet hur man söker. Så vill ni arbeta och diskuterar Facebook, sociala medier, statistik, reklam, privatliv, nätverk och sökningar har ni med hjälp av detta verktyg en guldgruva. Min erfarenhet är att när man visar hur mycket information vi faktiskt delar med oss då blir det en väckarklocka för elever och andra användare. Jag har även upptäckt att mina Facebook vänner är rätt restriktiva med att dela ut information och duktiga på säkerhetsinställningar (det syns också i statistiken) – hur medveten är du och dina elever?

Spana även in denna film som försöker förklara vad Wolfram Alpha är för något:

Kolla gärna även in detta tal från grundaren från TED:

Introducing TED-Ed: Uniting the World’s Great Teachers and Animators to Spread Lessons…

Vi har skrivit om TED här tidigare. Nu kommer TED-ed. Tanken är att lektioner och andra inspirerande ideer från hela världen skall spridas med hjälp av dessa filmer läs mer här nedan:

Introducing TED-Ed: Uniting the World’s Great Teachers and Animators to Spread Lessons… — NEW YORK, March 12, 2012 /PRNewswire/ —.

Det kan väl tänkas se ut som denna inspirerande matteföreläsning:

Medietips:TED Talks, virala filmer och ett litet klipp om sagor och myter, människan i universum och andra små frågor.

I USA har just en av världens mest prestigefyllda konferenser just slutat, nämligen TED. I Göteborg kunde man under veckan se den live och säkert på andra ställen runt om jorden. Missade du chansen? Var inte ledsen över detta – TED lägger upp allt på sin hemsida så ni kan se världens främsta talare inom Technology Entertainment Design tala. Flera av dessa filmer har en tendens att sedan bli virala – snackisar inte minst i akademiska kretsar. Men vad är det som gör att en video blir viral? Tja, någon som borde veta är Kevin Allocca – han jobbar på YouTube och här är hans förklaring till att filmer blir virala på YouTube (Från Ted men på YouTube)

Om man är en sådan som gillar TED och läser skaparen av TEDs tidning Wired då är sannolikheten att den prequel man ser fram emot mest inte handlar om en hobbit utan en film som heter Prometheus. Promotheus är prequel till den största Science Fiction filmserien genom tiderna (nej Star Wars är inte Science Fiction) – ja, jag talar om Aliens. Så regissören till Alien samt till Prometheus har skapat detta TEDtalk från år 2023:

Detta klipp är så fantastiskt på så många sätt inte minst för lärare i skolan. Sysslar med ni med sagor och myter – då kan ni visa det som förklaring till Prometheus-myten. Arbetar ni med litteratur, konst, film kan ni använda klippet som ett av många exempel på hur Prometheus använts i konst och litteraturhistorien. Allt från Makarna Shelley via Ayn Rand till dagens moderna Sci-Fi varianter som Terminator och Matrix. Arbetar ni med mer filosofiska frågor kan ni samtala med eleverna kring de moraliska, etiska och filosofiska kring att skapa liv. Just nu är det debatt i Sverige om alla skall ha rätt till insemination och i förlängningen skaffa barn. Arbetar ni med medier och kanske specifikt sociala medier kan nu ju använda klippet för att studera hur man i dagens samhälle just med sociala medier skapar virala klipp. Detta klipp är ju enbart skapat för att just bli något som sprids viralt i sociala medier. fungerar det? eller är det lite för smart för sin publik? Gå gärna in på TEDs egen sida angående klippet:

http://blog.ted.com/TED2023/ läs kommentarerna från de som såg det på TED.

Om ni känner att ni gärna vill ha hjälp eller vill få klippet satt i sammanhang med liknande tankar – kom till oss på Filmpedagogerna för en föreläsning om Sagor och Myter – läs mer här.

%d bloggare gillar detta: