Bloggarkiv

Är du kund eller medborgare? Vill du skyddas eller stärkas?

För en månad sedan hölls det första ”European Media and Information Literacy Forum i Paris. Underrubriken var ”Global Alliance for Partnerships on Media and Information Literacy”. Den är det första stora försöket att närma EU och FN i frågor om Medie- och Informationskunnighet, MIK.

MIL Forum 2014Eifeltornet                                                            Utsikt från personalrestaurangen på UNESCO-kontoret

Från våra Nordiska grannländer skickade man många kollegor från både myndigheter och organisationer. Förutom Nordiska Ministerrådets Per Lundgren var de enda svenska representanterna Ulla Carlsson vid NORDICOM och Johan Holmberg och Fredrik Holmberg vid Folkets Bio Filmpedagogerna. Det stämmer till eftertanke. Vadan detta kompakta svenska ointresse för ett så viktigt evenemang?

Förvisso har Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen rapporterat om ATT konferensen ägde rum i sitt inlägg ”Kunna koda av lika viktigt som at kunna koda”, och citerat några deltagare. Och kanske kan man se konferensen mer som en viljeyttring än en konkret manifestation av politiskt mod och handlingskraft, men den fäster strålkastarljuset på oerhört viktiga förhållanden i våra samhällen idag, och tyvärr även på bristen på koordinerat engagemang från svensk sida.

Alton invider konferensen

Alton Grizzle vid UNESCO inleder konferensen

Vad är då MIK?

Globalt sett, i ett EU-perspektiv, i Norden, i Sverige, i din kommun och ditt klassrum?

European Media and Information Literacy Forum är intressant för utvecklingen av synen på vilka kunskaper som är nödvändiga för medborgare idag och i framtiden. Vad skiljer då Europa från resten av världen i dessa frågor?
Det som förenar är att både FN och EU tar sitt avstamp i utbildningssystemet även om det naturligtvis handlar om alla medborgare i hela samhället. Vuxna och äldre resonerar man om lite i förbifarten. Det är som att man givit upp om de äldres öde och nästan enbart fokuserar på barn och ungdomar. Tyvärr sker det alldeles för lite även bland de yngre och arbetet går förfärande långsamt. Därför är konferensen ändå ett lovande initiativ för att försöka skapa en samsyn på hur vi skall gå till väga.

I dagarna släpptes en ny bok av Nordicom:  Medie- och informationskunnighet i Norden.
Professor Ulla Carlsson skriver ett bra förord men även en introduktion med rubriken: ”Varför är medie- och informationskunnighet så viktigt?” Det är mycket bra och borde vara obligatorisk läsning för alla som är intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och utbildningsfrågor i synnerhet. Inte minst politiker och beslutsfattare.

mik_i_norden_2014Ulla Carlsson                                                                                                     Ulla Carlsson

Nedan citeras det sista stycket i Jon Dunås efterföljande kapitel med titeln Medie- och informationskunnighet i de Nordiska länderna. Det är klargörande för det internationella perspektivet, och belyser även var Sverige står.

”UNESCOs och EU:s olika begrepp
De olika begreppen kan när de används vart och ett ha olika betoning och omfattning beroende på sammanhang och syfte. Men media and information literacy (MIK), som UNESCO använder, är som begrepp generellt sett ändå vidare än media literacy och digital literacy (competence, skills), som används i EU-sammanhang och som båda ryms inom det första begreppet. MIK inbegriper såväl medier som andra informationskanaler, och analoga som digitala former. Utgångspunkterna för hur begreppen används skiljer sig också åt, även om de i vissa delar också tangerar varandra.
UNESCO utgår från ett medborgar- och demokratiperspektiv och åsikts- och yttrandefrihet som en grundläggande mänsklig rättighet. MIK ses som en förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna ta del av denna rättighet.
I EU-sammanhang är ledorden i huvudsak innovation och tillväxt, social inkludering, konsumentskydd och skydd av barn och unga. Europarådets användning av begreppet media literacy har beröringspunkter med såväl UNESCOs (medborgarperspektivet) som EU:s (den digitala klyftan, skydd av barn och unga).”
Jon Dunås i Medie- och Informationskunnighet i Norden (Nordicom 2014)

Du kan beställa Medie- och Informationskunnighet i Norden  här:    Nordicom

(Underligt är att inte Folkets Bio Filmpedagogerna alls är nämnda i denna skrift eftersom vi lyfts fram som ett av fyra goda exempel i den Europeiska undersökningen MIL Policies in Europe, se nedan.)

 

Protect – Empower

Vill du bli beskyddad eller vill du stärkas som medborgare?

Det sades mycket intressant och spännande på konferensen i Paris, och jag skall citera några talare nedan, men frågan är om inte det viktigaste med mötet var att det blev en diskussion om definitionen om synen på vilka vi människor egentligen är och vilka samhälle vi vill leva i. Om man hårddrar det så sår valet mellan mellan ett mer mekaniskt, ekonomiskt synsätt på oss medborgare, och ett bredare perspektiv med medborgarskapet och mänskliga rättigheter i fokus. I Europa ligger fokus mer på handhavande (competency, skills) och skydd av de svaga. I UNESCO-perspektivet ligger fokus på mänskliga rättigheter och på att stärka (empower) oss medborgare.

José Manuel Perez TTornero                                                 Mångsysslaren José Manuel Perez Tornero

Consumer – Citizen

Är du i första hand Konsument eller Medborgare?

Doktor José Manuel Perez Tornero knöt an till det franska slagordet: Frihet, jämlikhet, broderskap, för att knyta an till historien och platsen vi befann oss på, men ville betona att vår identitet inte ligger i dåtiden utan i framtiden. Att vi behöver nya berättelser som inte främst ser oss som konsumenter. (Uttrycket är idag Frankrikes motto och pryder de franska euromynten. Har myntet i sig och dess värde idag överskuggat den inpräntade devisen?) Tornero hävdade att vi inte får bli för snäva i våra synsätt då vi diskuterar medie- och informationskunnighet.
”We need to talk about ALL literacy, not only new.”
”We need to talk about ALL mediums and ALL education.”

Begreppet MIL (MIK) diskuterades ur många aspekter och med stor öppenhet. Ingen bör känna sig exkluderad från diskussionen utan som en likvärdig part när innehållet i begreppet formuleras. Tendensen är ändå att då det introduceras så ”låses det in” och avgränsas av dem som använder det och låter det definiera den verksamhet som redan finns där. Vi får inte drabbas av tunnelseende, och inte fragmentera verkligheten. Vi måste vara bättre än så. Bredden i begreppet får inte gå förlorad. Vi måste bevara ett holistiskt synsätt och se MIK som en process, och inte en färdig produkt. Att det handlar om hela världen och alla medborgare. Att det inte bara handlar om nya fenomen utan om allt vi människor gjort genom historien. Detta är viktigt eftersom det i grunden är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter som ligger i vågskålen då vi värderar vilka verktyg som framtidens medborgare bör äga. Samtidigt är det i mångas ögon fortfarande för brett och ohanterligt. Att en specificering och avgränsning måste ske förr eller senare var alla eniga om, men det får inte ske alltför tidigt. Matteo Zacchetti från EU-kommissionen sa lite frustrerat att: ”MIL is about many things, but it cannot be about too many things.”

Divina och Matteo                                               Divina Frau-Meigs är professor i Mediesociologi vid Université Sorbonne Nouvelle, Frankrike                                                              Matteo Zacchetti är biträdande chef vid Mediaprogrammet vid Europakommissionen.

Flera vittnade om lärare och skolpolitiker som önskade sig tydligare instruktioner och definitioner. De flesta på mötet oroade sig för farorna med inlåsning.
Professor Divina Frau Meigs vid universitetet i Sorbonne berörde den senaste tidens fokus på att lära ut kodning i skolorna. Enligt henne var detta synsätt ett felslut. Med kodning följer inte per automatik en förmåga att avkoda. Vi når längre och
har mycket större nytta av lära oss att avkoda. Hon gav även en känga åt politikerna som håller med om allt som konferensen står för, men som inte visar politisk vilja i sina beslut.
”Today we fund IT, but we need to fund MIL”              sa hon med anledning av politikernas förkärlek för teknik och ekonomi. Hon följde upp med;              ”You do not fund, therefore you cannot have.”
Frau Meigs presenterade även en undersökning om MIL Policies in Europe

Det svenska perspektivet ges av Michel Forsman vid Södertörns högskola:

I denna Europeiska rapport finns dock Filmpedagogerna med som ett av fyra exempel på Good practices. Där nämns UR, Filmpedagogerna, Mediekompass och Statens Medieråd.

tabellGlobal profile

Bristen på politisk tydlighet och viljekraft i dessa frågor, och bristen på resurser, gör att man idag breddar bilden för fler aktörer än enbart traditionella myndigheter och institutioner och allt oftare talar man om ”stakeholders” i sammanhanget. Genom att förstärka de nätverk vi berörda ingår i kan vi bättre utnyttja de resurser vi har. Därför presenterades flera nya plattformar för samarbete och framför allt ett nytt UNESCO-initiativ, GAPMIL, Global Alliance for Partners on Media and Information Literacy, och dess Europeiska gren.

Carolyn                                         Carolyn Wilson – Ordförande i GAPMIL, bland mycket annat.

Ordförande Carolyn Wilson (som föreläste om MIK vid första MIK-dagen i Göteborg 2013) avslutade sin presentation av GAPMIL med en bra definition av MIL/MIK, av literacy eller kunnighet som vi säger i Sverige:

FINAL THOUGHTS… ”Literacies are not things we develop just for the sake of developing them. We develop them to do certain things, become certain kinds of people and create certain kinds of societies. And so the most basic, underlying question governing the development of [media and information] literacies are: `What do you want to do with them?´, `Who do you want to be?´ and `What kind of society do you want to live in?´                                                                                                                                                 Carolyn Wilson

10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10

Sociala medier med elever!

Just nu föreläser vi om sociala medier i samband med ämnen som nätmobbning och nätkränkningar för elever i Göteborgsområdet. Tänkte passa på att uppdatera med lite intressanta tips och länkar kring temat.

Först och främst – numera har vi en längre föreläsning för elever på temat Sociala medier – den presenteras så här:

Sociala medier i skolan
Era elever använder sociala medier. De används som en del av undervisningen, de används under undervisningen. Oavsett vad vi anser om sociala medier i skolan är de en verklighet som vi som pedagoger måste ta ställning till. Idag är det inte enbart det som händer under skoltid som måste bearbetas och hanteras i skolan. De sk. Instagramupploppen i Göteborg satte fingret på hur händelser utanför skolan påverkar skolan.
Sociala medier i skolan är en föreläsning för elever. En två timmars genomgång kring förhållandet mellan sociala medier, eleven och skolan. Hur använder jag sociala medier? Vilket förhållningssätt bör vi ha på sociala medier? Fördelar och nackdelar hos de stora aktörerna Facebook, Instagram, Google, Apple diskuteras och problematiseras.
Detta är en föreläsning som i allra högsta grad passar arbete med likabehandlingsplaner och den nya skollagen.

Så vad har hänt sedan våra senaste inlägg i ämnet som ni kan läsa här. https://filmpedagogerna.wordpress.com/2013/10/30/irl-och-afk-om-film-natmobbning-och-sociala-medier/

Väldigt mycket visar det sig.

Först vad gäller nätkränkningar. Man har bestämt sig för att ändra och skärpa lagen kring kränkningar på nätet:

CapturFiles_347

http://www.svt.se/nyheter/sverige/hardare-tag-mot-hot-pa-natet

Det har även under hösten kommit flera domar som berör frågan:

I Marks kommun:

CapturFiles_348

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/dom-mot-atalade-i-instagram-mal

Ett fall med uthängning via Facebook i Varberg:

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2123951-tva-doms-for-nakenbild-pa-facebook

Och även dom som skapat mycket debatt som berör ämnet – nämligen den mot en man som lagt ut sexfilm med sin fd flickvän på nätet – där skadeståndet sänktes ordentligt i hovrätten. Min medföreläsare Karl Dahlstrand skriver om den domen på cybernormer: Läs här:

http://cybernormer.se/om-att-bedoma-sociala-normer-vid-fortalbrott-och-krankningsersattning/

Det har även framkommit att en del av de personer som kränktes via Instagramkontot GBGORROZ nu kränks igen – på nya konton ofta med samma texter som förra gången.  Mer om detta kan du se t.ex. här:

CapturFiles_349

http://www.tv4.se/nyheterna/lokala-nyheter/tv4nyheterna-g%C3%B6teborg-0834-2491541

Utöver detta har även filmen Återträffen nu haft premiär och kan ses på landets biografer. Filmen är mycket intressant att arbeta med på temat mobbning. I mitt tycke årets bästa svenska film. Men den är för svår att arbeta med på högstadiet. När den sedermera kommer ut på DVD etc kommer många scener vara utmärkta som samtalsinledningar kring mobbning, hierarkier, uteslutning mm. Som pedagogisk hjälp kommer efter nyår en filmhandledning till denna film.

Som avslutning till detta tema – sociala medier är ändå främst positiva – glöm inte det! Här är kommer en påminnelse om hur mycket glädje sociala medier kan sprida:

Boktips inför sommaren från Filmpedagogerna

Glad sommar önskar vi på Filmpedagogerna. Vi tänkte avsluta läsåret med lite tips inför sommaren. Man vet aldrig, det kanske regnar? Eller så får ni möjlighet att hinna ikapp lite under sommaren.

Vi börjar lite med boktips – för oss är sommaren en underbar möjlighet att läsa.

mullvad
Margareta Rönnberg har nyligen kommit ut med en bok kring kontroverserna kring Lilla hjärtat. Rönnberg tar som vanligt barnens perspektiv och parti vilket ofta saknas i vuxna debatter. Boken heter ”Lilla hjärtat är en mullvad” – ”Nä, pengvin!” : en studie av kontroversen kring Stina Wirséns filmfigur.

big data

Just nu är det en enorm skandal på gång i USA om övervakning och att hämta information från de stora datajättarna. Så vad kan man göra med så mycket data? Väldigt mycket, visar det sig. I boken Big Data: A Revolution That Will Transform How We Live, Work, and Think så undersöker författarna hur och vad företag kan utläsa ur den information vi ger dem. Hur kombinationer av vad vi söker och köper talar om allt från hur sjukdomar sprids till när personer kommer bli gravida. Spännande och skrämmande läsning. Om man funderar på vilken information den amerikanska staten kan få från dessa enorma mängder data om oss alla, är det ännu mer skrämmande.

signalandnoise

Är ni intresserade av statistik så har vi tipsat tidigare, men gör gärna igen: Nate Silvers The Signal and the Noise: Why So Many Predictions Fail — but Some Don’t. En fantastisk bok om hur statistik fungerar – vad man kan göra med all den information vi har – och hur kan den användas till gott och annat. Nate Silver har blivit den stora gurun inom att ”tippa” valresultat. I senaste amerikanska valet tippade han med sina statiska modeller bättre än alla andra statistikinstitut valets utgång. Frågan när vi i Sverige får någon som faktiskt kommer kunna ge oss bättre och mer korrekta prognoser inför valen. Fascinerande läsning.

fran_parm_hi

Eller så kan ni läsa en bok om filmer som bygger på böcker. Från pärm till skärm : om böcker som blivit film. En mycket bra bok för dig som arbetar med film och litteratur. Boken går igenom väldigt många filmer som blivit filmatiserade. Den går inte enbart igenom filmerna utan även de litterära förlagorna. Vilket är bra för en lärare som inte lär ha hunnit läsa igenom alla dessa böcker – eller för den delen sett filmerna.

trust me

Trust Me, I’m Lying Confessions of a Media Manipulator av Ryan Holiday är måste läsning om du arbetar med språk, sociala medier, retorik och nyheter. Ryan Holiday är en man som på senare tid blåste flera svenska journalister med sina upptåg och tanken på att all publicitet är god publicitet. Utifrån hans tankar lyckades även en reklambyrå blåsa typ hela Sverige med en reklamkupp för choklad. Lyssna på det hela här i ett reportage från p1 Medierna: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/170303?programid=2795

9780753541463_200_salt-sugar-fat_haftad

Sista boktipset är inte kanske en bok med väldigt klar koppling till skolans grundämnen. Men det är en fantastiskt bra bok och eftersom en av oss filmpedagoger är Hemkunskapslärare tipsar vi gärna om den. Den heter: Salt Sugar Fat: How the Food Giants Hooked Us och är skriven av Michael Moss. Boken ger en skrämmande inblick i hur världens största matföretag gör allt för att behålla sin maktposition och pumpa oss fulla med Salt, socker och fet. I ett land som USA där fetma numera är långt vanligare dödsorsak än vapen (och det vill inte säga lite) så satsar företagen allt mer på att behålla status quo. En riktig ögonöppnare och en thriller i ett. Förmodligen det mest skrämmande du kommer läsa i sommar.

Iron man 3 – Serier, film och reklam.

im3

Serier och film. Inget nytt under solen. Just nu dyker solen upp och med den sommarblockbustersäsongen. På senare år har just denna säsong förlitat sig på filmer baserade på serietidningar. I år kommer vi snart få se Thor 2 – The dark world och Kick-ASS 2. De som är stora seriefans ser mest fram emot Wolverine, Man of steel och filmen som har premiär denna vecka: Iron man 3D. Första Iron man var helt fantastisk. Del 2 var inte lika bra i mitt tycke. Nu kommer då 3:an i 3D.  Marvel studios håller till hos filmbolaget Paramount. Dessa har under senare år byggt om, och byggt upp sitt universum från en ny grund. Denna grund har blivit the Avengers. Iron Man och Thor filmerna pekade båda fram emot the Avengers-filmen och Iron Man 3  pekar tillbaka till Avengersfilmen. Av trailern att döma kommer även Thor: The dark world peka tillbaka till Avengersfilmen.

Som åskådare är detta en lite frustrerande utveckling. För jag vet att det är så serier fungerar – både TV-serier och serietidningar. Men filmer skall helst klara av att stå på egna ben. I Iron man 3 – påverkar det som hände i Avengersfilmen i högsta grad Tony Stark/Iron Man. Han får panikattacker, han kan inte sova och hans privatliv krackelerar. Till detta läggs då en handling som handlar om en terrorist som kallar sig ”the Mandarin” – som hotar USA:s president.


Är då Iron Man 3 en intressant film för pedagogiska sammanhang? Det finns en del saker att arbeta med i olika ämnen. Arbetar man med reklam, marknadsföring, entreprenöriellt lärande så är denna film intressant att studera. Hur skapar man man och bygger upp inte bara ett utan flera varumärken samtidigt. Låt eleverna studera och fundera över hur man bygger upp flera varumärken inom samma idé. Hur fungerar de mindre enheterna Iron Man, Thor, SHIELD, HULK – inom den störren enheten the Avengers – men även inom de större enheterna Marvel, Marvel studios och Paramount. Iron man 3 har även löjligt mycket produktplaceringar – Så arbetar ni med reklam kolla upp dessa – det är även så att all denna produktplacering börjar skapa problem i en global värld. Läs mer om det här.

Det finns en del annat intressant tankegods att tala om i skolan kring filmen. Filmen handlar ju bland annat om en terrorist men det intressanta med denna film är ju frågan kring hur och varför skapas terrorister. Gillar man konspirationsteorier – så har Iron Man 3 med en av de populäraste kring terrorism och 9/11. En annan intressant fråga som finns med i filmen är den kring det militärindustriella komplexet och frågan om man verkligen skall forska på saker som väldigt lätt kan användas till militärt bruk? Man har tom gjort en liten film på temat:

Något bra på TV? Ja faktiskt en hel del – lite TV-tips från Filmpedagogerna

Går det något bra på TV? – en inte helt ovanlig fråga för en film och mediepedagog. Just nu går det flera serier som det inte är omöjligt att ni som pedagoger kan ha missat. Serier som av flera anledningar är intressanta att arbeta med i skolan. Just nu har arbetar vi t.ex. med Bibliotek och många av dessa serietips nedan har litterära förlagor.

SVT började den 8 april att visa the Newsroom. Vi har tipsat om den när den gick på HBO och C More – nu går den på SVT – läs om serien här: https://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/09/07/medietips-newsroom/

CapturFiles_243

Igår måndag började även Kanal 5 visa Hannibal. En Tv-serie som bygger Thomas Harris bok Röd Drake. Boken har redan filmatiserats två gånger – som Manhunter och Röd Drake. Även uppföljaren När lammen tystnar filmatiserades. TV-serien lägger sig närmare uppföljaren i stil, skådespelari och inte minst gällande intertextualitet. Mads Mikkelsen spelar Hannibal i denna TV-serie, men det är inte han som har huvudrollen trots titeln, utan Hugh Dancy som spelar Will Graham (som spelats av Edward Norton och William Petersen). Denna toppenduo kompletteras av Laurence Fishburne som spelar Jack Crawford som tidigare spelats av Dennis Farina, Harvey Keitel och Scott Glenn. Det är inga dåliga skor Mikkelsen, Dancy och Fishburne skall fylla. Det märkliga är att de lyckas t.o.m. Mikkelsen lyckas matcha Antony Hopkins. 13 avsnitt är inspelade – hur lika boken de kommer vara kan man bara sia om – men premiäravsnittet håller sig precis lagom troget boken. Så arbetar ni med film och litteratur – grattis här har ni en TV-serie att arbeta med.

Vi har även tidigare skrivit om House of Cards – hela säsongen lades upp på en gång på Netflix. Premiäravsnitten var regisserade av David Fincher – sedan har gedigna regissörer som James Foley, Allen Coulter, Carl Franklin och Joel Schumacher tagit över. Ännu en Tv-serie som bygger på en bok och en TV-serie som bygger på något som filmats tidigare. Den gamla TV-serien var brittisk – nu har serien flyttat till USA och amerikansk politik. Ursprungsserien som handlade om en konservativ inpiskare i spåren av Thatchers avgång har blivit en demokrat med en påhittad amerikansk president. Ännu en serie som är intressant att studera för er som arbetar med olika uttrycksformer och hur man anpassar innehåll efter form, stil och tid. Visas på Netflix – kommer på DVD i sommar.

På SVT går även en helt fantastisk TV-serie som ni säkert har missat – Black Mirror. Serien är skapat Charlie Brooker. Charlie är Brooker är mannen bakom detta klipp som ni säkert sett oss visa:

Black mirror är en serie av ett helt annat slag än klippet ovan. Det är en Science Fiction serie som påminner i atmosfär om Hitchcock presents och Roald Dahls ”Tales of the Unexpected”. Men det är Science fiction och jag tänkte specifikt tipsa om två avsnitt som är utmärkta att arbeta med i skolan. Det första heter The Entire history of you och det andra Be Right Back.

CapturFiles_242

I The Entire history of you så lever vi en framtid där allt vi ser och gör lagras så att vi spola tillbaka och återuppleva eller se på nytt. Men vad skulle hända med oss och vår interaktion som människor? Om man ständigt kunde spela upp klipp på vad som sagts och när – hur skulle det påverka vår vardag? Våra jobb? Våra övriga relationer? Se denna kusliga episod och ni kommer ha massor av spännande existentiella diskussioner med era elever.

CapturFiles_240

Be Right Back är ett avsnitt som många kritiker av sociala medier kommer älska. En ung man dör. Hans änka väntar barn. Hon har svårt att bearbeta sorgen. Men det visar sig att han kan komma tillbaka. För genom hela sitt liv har han konstant dokumenterat och kommenterat saker i sociala medier. Alla dessa data kan användas för att återskapa honom, tom så pass att han kommer tillbaka som fysisk varelse. Be Right Back är nog det TV-avsnitt på senare tid som jag sett som på ett mycket finurligt sätt ställer frågan – vad innebär det att vara människa och hur fungerar egentligen det sociala kontakterna människor emellan? Vill ni ha spännande samtal om sociala medier, mänsklighet, privatliv och mellanmänskliga förhållanden då är Be Right Back avsnittet för er. De övriga 4 avsnitten som finns på SVTPlay är inte dåliga heller.

%d bloggare gillar detta: